Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danmark, är det sydligaste af de tre skandinaviska rikena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
myndigheten i amtet. Han utöfvar tillsyn öfver
lagskipningen och för ordet i "amtsraadet"
(motsvarande ungef. det svenska landstinget. Se
vidare Amt). Under amtmannen lyda "by-" och
"herredsfogedene" (eller "birkedommerne"), som
äro på samma gång administrativa tjänstemän och
domare i lägsta instansen, samt "borgmesterne", som
dels äro kontrollanter å regeringens vägnar, dels
ledare af den kommunala själfstyrelsen. Borgmästar-
och byfogdeämbetena äro vanligen förenade. Endast
i Köpenhamn utöfvas domarmakten af män, som
uteslutande äro domare och såsom sådana oafsättliga
intill 65 års ålder. D. eger två "landsoverretter"
(domstolar i 2:a instans), af hvilka den ena finnes
i Köpenhamn (för öarna), den andra i Viborg (för
Jylland). I Köpenhamn finnes en särskild sjö- och
handelsdomstol. Högsta instansen, äfven för Island
och de västindiska öarna, är Höjesteret (högsta
domstolen). Denna, förstärkt med landstingsmän
till ett lika stort antal som dess egna ledamöter,
utgör riksrätten. - I kyrkligt hänseende omfattar
D. 7 stift: Själlands, Fyns, Lolland-Falsters,
Aalborgs, Viborgs, Aarhus och Ribe, som äro delade
i prosterier (kontrakt) och pastorat. Biskopen och
en af amtmannen (stiftamtinanden) bilda tillsammans
"stiftsövrigheden", som utöfvar högsta tillsynen
öfver kyrkor, skolor och offentliga stiftelser. -
Alla ämbets- och tjänstemän måste aflägga
ed på grundlagen och ega infödingsrätt. Jfr
C. G. Holck, "Den danske statsforfatningsret"
(1869) och "Den danske statsforvaltningsret"
(1870), H. Matzen, "Den danske statsforfatningsret"
(3:e uppl. 1897-1901), C. V. Nyholm, "Grundtræk
af Danmarks statsforfatning" (4:e uppl. 1891)
och "Grundtraek af Danmarks statsförvaltning"
(4:e uppl. 1893), samt K. Goos och H. Hansen,
"Grundtræk af den danske statsret" (1890).
E. Ebg.
Kommunalväsen. I grundlagen erhöllo kommunerna
rätt att själfva sköta sina angelägenheter under
statens "tillsyn". Till dessa angelägenheter höra:
folkskolor (allmoge- och borgarskolor, delvis äfven
real- och tekniska skolor), fattigvård, polis- och
brandväsen, vägar och gator, hälsovård, renhållning,
sjukhus, belysning, vatten- och kloakledningar
samt hamnväsen (med enstaka undantag). Vidare ha
kommunerna ett visst inflytande på näringsväsendet
och en del landtbruksförhållanden såsom vattendrags
aflopp och reglering, hägnader och egoskydd
m. m. samt slutligen åstadkommandet af medlen till
bestridande af utgifterna för nämnda ändamål genom
beskattning. Själfständigheten är likväl icke lika
stor i alla kommunala förhållanden, närmast på grund
af lagstiftningens föreskrifter, och icke heller
lika för alla kommunalstyrelser. Själfständigast
är Köpenhamn, som också 1660 fick rättigheter
som fri riksstad och aldrig fullkomligt miste sin
själfständighet, medan öfriga köpstäder till 1837 hade
endast ett sken af själfstyrelse och landsbygden till
1841 alls ingen kommunalstyrelse. Enligt lagen af 4
mars 1857 styres Köpenhamn af en "magistrat" jämte
"borgerrepræsentantskabet" (motsv. stadsfullmäktige
i Sverige). Magistraten består af den af konungen
utnämnde "overprsesidenten", som dessutom har amtmands
myndighet, 4 "borgmestre" (väl aflönade ämbetsmän,
af hvilka en står i spetsen för polis- och skolväsen,
en för hälsovård och finanser, en för fattigvård och
en för offentliga arbeten)
samt 4 olönade för sex år valde
"raadmænd". Borgerrepræsentantskabet, som räknar
42 medlemmar och väljs af de tjugufemårige män, som
skatta för 1,000 kr. inkomst, väljer både raadmænd
och borgmestre (de senares val skall stadfästas
af konungen och de kunna afskedas endast, när tre
fjärdedelar af borgerrepræsentantskabet besluta
det). När kommunalstyrelsens tvenne afdelningar
icke äro eniga, besluter inrikesministeriet,
till hvilket overpræsidenten kan vädja också i
fråga om ett beslut, som han anser lagstridigt
eller skadligt. Magistraten har den utöfvande,
borgerrepræsentantskabet den beviljande
myndigheten. - I öfriga köpstäder (lag af 26 maj
1868) är ej allenast tillsynen å statens vägnar,
utan också den utöfvande myndigheten öfverlämnad åt
en af konungen utnämnd "borgmester", som tillika för
ordet hos stadsfullmäktige, "byraadet" (se närmare
Byråd), som utför sitt värf medelst ett antal
ständiga nämnder ("udvalg"). En särställning intar
Frederiksberg, som ej har någon borgmester; en formell
tillsyn utöfvas af "birkedommeren". - På landsbygden
finnes för hvarje kommun ett "sogneraad" (lag af
6 juli 1867), hvaraf större delen väljes af den
högst beskattade femtedelen, medan de skattskyldigas
samlade mängd väljer endast den mindre delen. Vidare
finnes för hvarje amt en för alla landskommunerna
gemensam representation, "amtsraadet" (om detta se
närmare Amt). Alla kommunala val gälla för 6 år,
men medan den större och den mindre delen af amts-,
by- och sogneraaden afgå skiftesvis, så att omval
företas hvart tredje år, nyväljs i Köpenhamn årligen
en sjättedel af borgerrepræsentantskabet. Under
flera år har förslag varit å bane att ge rösträtt vid
samtliga kommunala val åt alla skattskyldiga (äfven
kvinnor) efter ett proportionellt system, men frågan
är ännu oafgjord. E. Ebg.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
