Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 1227-1228 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Damm, en byggnad som har till uppgift att hålla vattenytan i en flod eller sjö uppdämd till en viss nivå - Damm, Metall. I en masugn namn på den del av masugnsstället, öfver hvilken slaggen uttappas - Damm, stad i preussiska regeringsområdet Stettin - Dammglaciären - Dammagruppen - Dammapasset - Dammara - Dammar-harts - Dammartin - Dammastock - Dammbyggnad - Dammersfeld - Dammhäll - Dammjord - Dammkultur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dammar finnas bl. a. utförda i Schweinfurt, Tyskland.

Reservoardammar uppföras af jord eller
sten. Jorddammar användas vid lösare grund, stendammar
på berggrund. De förra tätas antingen genom en "kärna"
af lera eller betong, anbragt midt i dammen (fig. 21)
eller å dess vattensida; i hvilket fall som helst
skyddas vattensidan mot vågskvalp

Fig. 22.

genom stensättning. Där det tätande lagret ej kan
nedgå ända till fast botten, anordnas spåntväggar
till skydd mot underskärning. Stendammar, som
blifvit uppförda ända till 80 m. höjd, tätas
säkrast genom i murmassan inlagda järnplåtar
(fig. 22), eljest med puts af cementbruk eller annat
tätningsämne. Villkoret för murens stabilitet
är, liksom i fig. 14, att resultanten R ligger
inom sektionens mellersta tredjedel. - De vid
flodregleringar använda dammarna utföras alltid
af jord- eller stenfyllningar, faskiner o. d.
J. G. R.

Damm. 1. Metall. I en masugn namn på den del af
masugnsstället, öfver hvilken slaggen uttappas.

2. Skpsb. Då två timmer förenas med hvarandra så,
att deras långsidor hopfogas, användas i fogen
s. k. dammar, hvilkas ändamål är att hindra de
sammanfogade timren att förskjuta sig eller glida
ur sitt bestämda inbördes läge. - Dammarna äro af
två slag, fasta dammar och runddammar. De
förra framställas i själfva de timmer, som skola
hopfogas, och utgöras af rektangulära upphöjningar i
ena timret, hvilka passa noggrant in med motsvarande
fördjupningar i det andra (en eller två, alltefter
timrets bredd). Kunddammarna bestå af cylindriska
proppar af hårdare träslag, hvilka placeras så, att
dammen kommer till hälften i hvartdera timret, och
så, att dess axel kommer vinkelrätt mot fogningsytan.
2. J. G. B.*

Damm. 1. (Altdamm) Stad i preussiska
regeringsområdet Stettin (Pommern), vid Plönes
utlopp i Dammska sjön. 6,863 inv. (1900). D. står
i förbindelse med Stettin dels genom en lång
järnvägsbro, dels genom en redan 1299 anlagd
stenbro. Tillverkning af papper, kemikalier,
snickeriarbeten. Sågverk och kvarnar. - D., som 1249
fick stadsrättigheter, intogs 1630 af svenskarna
under J. Brahe, hvarefter dess gamla ringmur började
omgifvas med en bastionsbefästning. Sedan D. genom
westfaliska freden 1648 blifvit svenskt, fullföljdes
befästningsarbetena; en stark skans hade också
byggts mellan D. och den närliggande sjön, och mellan
D. och Stettin låg den s. k. tullskansen, som äfven
förstärktes. 1659 intogs D. af de allierade, och när
det efter krigets slut återlämnats till Sverige,
blef en detacherad redutt anlagd. Sedermera fingo
försvarsverken förfalla, och 1676 raserades och
utrymdes D. af svenskarna, men befästes åter af
brandenburgarna. Genom freden i Saint-Germain
1679 återkom det i svenskarnas händer. Sedan
Dahlbergh 1698 klagat öfver, att D., som vore
nyckeln till Stettin, fått förfalla, började
man 1701 iståndsätta och 1703 t. o. m. förstärka
befästningarna, men detta kunde ej hindra, att
svenskarna 1713 måste utrymma D., som genom freden
i Stockholm 1720 afträddes till Preussen. Fredrik
II öfverlät befästningarna till stadens borgare för
trädgårdsanläggningar, men 1759 lät han uppföra nya
försvarsverk, som dock sedan länge varit slopade.
J. F. N. L. W:son M.

2. Stad i Brandenburg. Se Neudammm.

Dammaglaciären. Se Dammastock.

Dammagruppen. Se Dammastock.

Dammapasset. Se Dammastock.

Dammara, bot. Se Agathis.

Dammar-harts, farm. tekn.
Se Agathis och Canarium.

Dammartin l. Dammartin-en-Goële [dammartä^-a-gåä’!],
hufvudstad i en kanton af samma namn i
franska dep. Seine-et-Marne, 20 km. n. v. om
Meaux. Omkr. 1,700 inv. Spetsfabrikation; vin- och
spannmålshandel. Det i 10:e årh. upprättade och efter
D. uppkallade grefskapet tillhörde efter hvartannat
husen Chabannes, Montmorency och Condé.

Dammastock, en till de västra Vierwaldstätter-alperna
hörande bergstopp, som är 3,633 m. hög och belägen på
gränsen mellan kantonorna Uri och Valais. Dess östra,
branta granitvägg stupar rakt ned i Dammaglaciären,
hvilken genom det svårtillgängliga Dammapasset - 3,500
m. - står i förbindelse med den stora Rhôneglaciären,
som täcker D:s västra sluttning. 1864 bestegs toppen
och 1867 passet för första gången. Efter D. kallas
hela denna höga och glaciärrika berggrupp
Dammagruppen. Till den höra äfven topparna Galenstock
(3,897 m.), Tierberg (3,446 m.), Sustenhorn
(3,512 m.) m. fl., och af dess många glaciärer
märkas utom Rhôneglaciären bl. a. Triftgletscher,
Steingletscher, Wallenbühlfirn, Kehlegletscher,
Wintergletscher och Tiefengletscher. I en håla
nära den sistnämnda fann man 1867 en mängd svart
bergkristall (morion), inalles 150 dt., däribland
några af betydlig storlek och mycket vackra, såsom
"grossvater" (133 kg.), "könig" (127 kg.) och "Karl
der dicke" (105 kg.).

Dammbyggnad. Se Damm, väg- o. vattenb.

Damersfeld [-felt], en af Rhönbergens
största förhöjningar, mellan floderna Fulda och Sinn,
930 m.

Dammhäll, bergsv. Se Dammsten.

Dammjord, bergsv.,
äldre benämning å den lösa jord, som betäcker
en fyndighet och som måste bortskaffas,
"utrymmas", för dennas tillgodogörande.
Th. N-m.*

Dammkultur (ty. vanl. moorkultur), en af
godsegaren Rimpau på Cunrau (preuss. prov. Sachsen)
uppfunnen mossodlingsmetod, som fått stor spridning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>