Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 1223-1224 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Damm, en byggnad som har till uppgift att hålla vattenytan i en flod eller sjö uppdämd till en viss nivå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fast damm, hvars skibord ligger öfver den nedre
lågvattenytan, men under nedre högvattenytan. Den
förstnämnda är öfverfallsdamm (fig. 6), den senare
öfverfallsdamm vid lägre, grunddamm vid högre
vattenstånd (fig. 7). Landfästena och pelaren, hvilka
ej öfverströmmas

Fig. 9.

af vatten, men inkräkta på vattendragets bredd
och därigenom bidraga till uppdämningen, verka som
förkortade grunddammar. - Vid öfverfallsdammar är
hastigheten 0 vid ytan och växer nedåt samt når
vid skibordet sitt maximum = &#8730;2gh, fig. 8, där h =
skibordets djup under vattenytan och g =
tyngdkraftens acceleration.

Fig. 10.

Genom en lucköppning af
b meters bredd utströmmar pr sekund
Q = 2/3 ? . b h &#8730;2gh
där ?. är en utströmningskoefficient, som varierar med
öppningens bredd, höjd och konstruktiva anordningar
och som brukar variera mellan 0,6 och 0,8. "Vid en
grunddamm är hastigheten variabel

Fig. 11.

ofvanför och konstant under den nedre vattenytan;
vattenmängden är = Q₁ + Q₂ (fig. 9)
där ? och ? bruka variera mellan 0,7 och
0,9.

Konstruktiva anordningar. Fångdammar bestå
vanligen af utfyllda sten- och jordbankar (fig.

10), enkla eller dubbla spåntväggar (fig. 11, 12),
lutande plankväggar på bockar af trä eller järn med
jordfyllning (fig. 13) m. fl. anordningar. Fasta
vattenverksdammar byggas numera nästan

Fig. 12.

alltid af murverk eller betong. Grunden lägges så
djupt under vattendragets botten, att underskärning
ej kan befaras; i lös botten anbringas därjämte en
spånt (fig. 14). Resultanten R af

Fig. 13.

vattentrycket och murens vikt skall gå inom "kärnan",
d. v. s. tvärsektionens mellersta tredjedel, i
motsatt fall inträda dragspänningar och riskeras
murens kullvältning.

Fig. 14.

Den af vattnet
öfverströmmade ytan beklädes ofta med stora stenar, likaså
anordnas nedanför muren en "stötbotten" till skydd mot
bottnens utspolning. Dammens rörliga delar utgöras
af luckor, sättar, nålar, klaffar, rullar eller
andra konstruktionsdelar, som lätt kunna upplyftas
och nedsänkas. Luckan (fig. 15), af trä eller järn,
hvilar mot luckståndare eller pelare och manövreras
från en öfver högsta vattenytan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>