Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 1167-1168 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalgas - Dalgeh - Dalhem - Dalhoff

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kriget och föll, ett af kampens sista offer,
vid Möllhorst 31 dec. 1850. Danska konstmuseet
eger ett af hans sista och bästa arbeten,
En fårflock i närheten af en skog. Bland
hans öfriga målningar märkas Kor, som
vattnas, Mjölkplats vid Nysö, Djurmarknad.
Ph.W. (G-g N.)


3. EnricoMyliusD., den föregåendes
broder, f. 16 juli 1828 i Neapel, kom 1835 till
Danmark och vardt 1849 löjtnant i ingenjörkåren,
gjorde krigstjänst både 1849-50 och 1864 och användes
sedan 1854 vid de stora vägbyggnaderna i Jylland,
blef 1856 kapten, hade 1868-85 öfveruppsikten
öfver vägförhållandena i Jylland och blef 1885
öfverväginspektör för hela Danmark. D. var
medstiftare af det danska Hedeselskabet 1866 och
dess administrative direktör till sin död, 16 april
1894; han var själen i detta sällskaps ständigt ökade
verksamhet för hedarnas uppodling och plantering,
förstod i sällsynt grad att vinna allmogens tillit
och kraftiga medverkan samt att förena alla slags
människor och alla myndigheter till samarbete för
denna stora folkliga sak. När man under de 30-40
sista åren har vunnit 4,500 kvkm., mer än hälften af
de danska hedarna, från "hedens onda princip", som
förut ansågs oöfvervinnelig, och hoppas att med tiden
vinna äfven den andra hälften, så är detta i främsta
rummet D:s förtjänst. Han fick 1880 överstelöjtnants
titel. Utom ett antal småskrifter om trädplantering
och ängsbevattning författade D. Geografiske billeder
fra Heden (1867-70), som totalt omstörtade åsikterna
om Jyllands geografiska byggnad, samt en ypperlig
afhandling om Fortids- og fremtidsskovene i Jylland
(1883 -85). Sedan 1880 utgaf han "Hedeselskabets
tidsskrift". Minnesmärken öfver D. äro resta i
Aarhus (1901), Horning m. fl. orter på heden. Se
L. Schröder, "E. M. Dalgas" (1900), och H. Rosendal,
"Dalgas" (i "Nord. öresbiblioteket", 1904).
E. Ebg.

Dalgeh (Dalga, Delga), stad i
egyptiska länet (mudirije) Assiut, 70 km. n. n. v. om
denna stad, nära Bahr Jusuf-kanalen. Omkr. 11,000
inv.

Dalhem. 1. Socken i Gottlands läns Norra härad. 2,951
har. 538 inv. (1905). D. bildar med Ganthem och
Halla ett konsistoriellt pastorat, Visby stift,
Medelkontraktet. Kyrkan är bland landskyrkorna på
Gottland en af de största och ståtligaste. Långhuset
(treskeppigt) och koret äro samtida, uppförda
i senromansk stil. Som invigningsår uppgifves
1209. Det rikt dekorerade tornet är uppfördt
något senare. I kyrkan förekomma senromanska
glasmålningar, en synnerligen prydlig korbänk från
medeltiden, en rikt dekorerad predikstol från
1630-talet och en altartafla från 1686. Kyrkan
har blifvit i senaste tid restaurerad på ett
sätt, som icke i allt kan lofordas. Jfr "Svenska
konstminnen från medeltiden och renässansen"
(utg. af Svenska fornminnesföreningen, h. 1).
Hs Hd.

Dalhems kyrka på Gottland.

2. Socken i Kalmar län, Norra Tjusts härad, 17,092
har. 1,514 inv. (1905). D. utgör ett konsistoriellt
pastorat, Linköpings stift, Norra Tjusts
kontrakt. Den nuv. kyrkan uppbyggdes 1878. Den
förutvarande hade målningar från 1600- eller
1700-talet, bland hvilka förekommo lämningar af
äldre målningar, som synas tillhöra början af
1500-talet. Jfr Vitt. hist. o. ant. akad:s
"Handlingar" (Ny följd. VII, 1876).
Hs Hd.

Dalhoff. 1. Jörgen Baltasar D., dansk konsthan dt
verkare, f. 1800, d. 1890, vardt 1828 guldsmedsmästare
i Köpenhamn och visade tidigt både skaparförmåga och
teknisk skicklighet. Han sysslade äfven med arbeten
i galvanoplastik och nysilfver, göt åtskilliga stora
bronsfigurer för Kri-stiansborg och utförde slottets
frontongrupp i bränd lera. 1827-64 var han lärare vid
konstakademiens modellklass och tog 1838 initiativet
till "Industri-föreningens" stiftande.

2. Nikolai Kristian D., den föregåendes son,
dansk präst, f. 1843, vardt 1875 präst vid S:t
Hans hospital och 1880 vid diakonissanstalten på
Frederiksberg. Han skref redan 1879 Vore sinds-syge,
där han framhöll, hur stor del dryckenskap och
osedlighet ha i framkallandet af själssjukdomar, och
har sedan deltagit i nykterhetsarbetet, bl. a. genom
skriften En farlig ven (1884; 3 stora upplagor) och
Göteborg og Göteborgssystemet (1894). D. har äfven
verkat för diakoniss-sakens utveckling i Danmark
(han skref 1888 Den danske diakonissestiftelse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>