Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 1033-1034 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Czernowitz - Czerny, rättare Crny, serbisk släkt - Czerny, Karl, österrikisk tonsättare - Czerny, Vincenz, tysk kirurg - Czersky - Czestochowa - Czetz - Czibulka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den grekiska katedralen (en kupolbyggnad liknande
Isakskyrkan i Petersburg, fullb. 1864), den
armenisk-katolska kyrkan (1875), jesuiternas nya
kyrka, den i morisk stil 1877 uppförda judiska
synagogan m. fl. andliga och profana monument. -
C. förekommer i urkunder först år 1407 och var ännu
1816 en obetydlig stad med 5,416 inv.

Czerny [tje’rni], rättare Crny, serbisk
släkt. 1. Georg Petrovitj C. Se Kara-Georg. -
2. Alexander Karageorgevitj C. Se Karageorgevitj.


Czerny [tje^rni], Karl, österrikisk pianist och
tonsättare, f. 1791, d. 1857 i Wien, där han
tillbragte nästan hela sitt lif och förvärfvade
ett utomordentligt anseende såsom pianolärare
och virtuos. Han var lärjunge af Beethoven
och Clementi. Bland hans elever märkas Liszt,
Thalberg, Kullak, Jaell m. fl. Som kompositör
utvecklade C. en otrolig produktivitet (öfver
1,000 nummer, däribland stora mässor, orkester- och
kammarmusikverk, samt otaliga arrangemang). Hans
arbeten ega likväl i allmänhet ej någon
djupare halt. Af stort värde äro hans etyder,
som allmänt begagnas vid pianoundervisningen.
A. L.

Czerny [tjerrni], Vincenz, tysk kirurg, f. 1842
i Trautenau (Böhmen), studerade i Wien, var en tid
assistent hos Billroth, blef 1866 med. doktor samt
kallades 1871 till kirurgie professor i Freiburg
och 1877 i Heidelberg. C. har publicerat en mängd
afhandlingar om exstirpation af struphufvudet,
matstrupen, njuren och lifmodern, om mag- och
tarmresektioner, om radikaloperation för bråck
m. m. Sedan 1884 är han medutgifvare af "Beiträge
zur klinischen chirurgie". 1901 blef han ledamot af
svenska vetenskapsakademien. R-
T-dt.

Czersky [tje’rski], Alexander, pseudonym för tyske
kompositören F. W. Tschirch (se d. o.).

Częstochowa
[tjeng-], ry. Tjenstochov, distriktshufvudstad i
rysk-polska guv. Piótrkow, vid Warthe och järnvägen
Warschau–Wien. 45,045 inv. (1897), af hvilka många
israeliter. C. är en viktig garnisonsort och tillika
polackernas samt alla katolska slavers förnämsta
vallfartsort. Det har tre katolska och en rysk kyrka,
synagoga och gymnasium. 1859 restes där en staty öfver
Kordecki och 1889 en öfver Alexander II. C. är äfven
en betydande fabriksstad, särskildt för tillverkning
af bomull, kläde och papper. – C. är mest bekant
för sitt katolska, af konung Vladislav Jagello
(1386–1434) anlagda kloster, som årligen besökes af bortåt
300,000 pilgrimer. Det mycket rikt doterade klostret
är beläget på en höjd, Jasna Gora (lat. Clarus mons),
som behärskar hela nejden, och var starkt befäst,
tills Alexander I 1813 lät slopa fästningsverken. Dess
dyrbaraste och mest berömda klenod är en på cypressträ
målad mörkbrun Mariabild, försedd med gyllene krona
och rikt sirad med ädelstenar. Den är antagligen
af bysantinskt
ursprung, enligt traditionen målad af evangelisten
Lukas, och skall hafva egts af den heliga Helena. Den
ofvannämnde Vladislav bragte den i säkerhet
i klostret undan tatarernas härjningar.
Den har gifvit upphof till kulten af "den
svarta madonnan" i Polen och Ryssland.
Klostrets nationella berömmelse hänger samman med
Sveriges historia. 9 nov.–16 dec. (g. st.)
1655 belägrades nämligen C. förgäfves af en
del af Karl X Gustafs trupper, omkr. 2,000 man
med 14 kanoner, samt
2 regementen polska kvartianer, under
befäl af generallöjtnant Burchard Müller von der
Lühnen. Klostrets besättning, endast 70 munkar,
en flock adelsmän med deras följe och 100–200
soldater, afslog flera angrepp samt gjorde ett
par utfall. Vinterns annalkande och nödvändigheten
af krigsfolkets närvaro på annat håll samt
insikten om det hat, en fortsatt belägring
skulle väcka hos Polens folk, föranledde konungen
att låta upphäfva belägringen, som blef ett taktiskt
och politiskt missgrepp. Det lyckade motvärnet
gaf de nedslagne polackerna lyftning och betraktas
som en utgångspunkt för svenskarnas senare motgångar.
Det har besjungits i Polens saga och sång, och
ledaren af försvaret, priorn Augustin Kordecki,
betraktas som en nationalhjälte. Under Karl
XII:s krig uppgjordes 1703 en plan att eröfra C.,
och general Rehnsköld intog staden samt låg
25 jan.–5 febr. i klostrets närhet, men något
anfall företogs ej. Litt.: Augustin Kordecki,
"Nova gigantomachia contra
sacram imaginem Deiparæ virginis – – per suecos
et alios hæreticos excitata – –" (1657); och Th.
Westrin, "Częstochowa klosters belägring genom Karl
X Gustafs trupper 1655" (i "Hist. tidskr.", 1904).

Czestochowa-klostret.

Czetz [tsets], János, ungersk revolutionsman, f. 1822,
inträdde 1848 i ungerska krigsministeriet och blef
1849 general och kommendant i Siebenbürgen. Efter
katastrofen vid Világos höll han sig en tid gömd hos
några vänner i Ungern, men lyckades 1850 fly öfver
till England. Där utgaf han Memoiren über Bems
feldzug in Siebenbürgen in den jahren 1848 und 1849
(1850). Sedermera utvandrade han till Buenos Aires,
där han ännu 1903 lefde. Hans memoarer utgåfvos
1902-03.

Czibulka [tsibu’lka], Alphonz, ungersk musiker,
f. 1842, d. 1894, militärkapellmästare i Wien, blef
bekant genom en mängd dans- och salongskompositioner
och skref äfven operetter (Pfingsten in Florenz
m. fl.). A. L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>