Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Czajkovski - Czako - Czapek - Czapka - Czar - Czardas - Czarniecki - Czartoryski
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
franska regeringen och furst Adam Czartoryski ett
politiskt uppdrag till Konstantinopel, där han under
namnet Sadyk pasja antog islam och gifte sig med
Slowackis ungdomstycke, Ludwika Sniadecka. C. deltog
med ett par regementen turkiska kosacker i Krimkriget
och användes 1860 som politisk agent i Bulgarien,
för att motverka den ryska panslavismen. År 1872
fick han af kejserlig nåd tillstånd att bosätta sig i
Ryssland och slog sig ned i Ukrajna. Hans historiska
och etnografiska berättelser i W. Scotts stil äro
ganska lifliga, men ytliga och falskt idealiserande
det gamla kosacklifvet. Hans förnämsta romaner äro:
Powiesci kozackie (1837), Wernyhora (1838), Kirdzali
(1839), Stefan Czarniecki (1840, Karl X Gustafs
krig), Ukrainki (1841) och Bulgaria (1872). Sista
upplagan af hans samlade skrifter utkom 1898.
A-d J.
Czakó [tsakå], Zsigmond, ungersk skald, f. 1820
i Siebenbürgen, studerade juridik vid universiteten
i Klausenburg och Wien, men öfvergick till teatern
samt blef skådespelare och dramatisk författare. Han
skref en rad kraftigt verkande, sjukligt lidelsefulla
dramer, af hvilka somliga ännu stå på repertoaren. Ett
sjukligt lynne, hvartill kommo en olycklig kärlek
och dåliga affärer, dref honom 1847 i Budapest till
själfmord. J. Ferenczy utgaf 1883 hans samlade arbeten
i 2 bd. (B. S-m.)
Czapek [tja-], Joseph, musiker, f. 19 mars 1825 i
Prag, studerade violin för F. Pixis och komposition
för Dionys Weber, blef 1843 engagerad vid bömiska
teatern i Prag för ett år, vistades sedermera några
år i Berlin som anförare för Kasinokonserterna samt
blef därefter kapellmästare vid ett steiermairkiskt
sällskap, med hvilket han gjorde konsertresor
i Tyskland och Skandinavien och 1847 kom till
Göteborg. Där stannade han för alltid samt var
1848-78 musikdirektör vid Göta artilleriregemente,
tjänstgjorde äfven såsom kapellmästare vid stora
teatern och harmoniska sällskapet, sånglärare i flera
skolor o. s. v. C. har såsom kompositör blifvit bekant
hufvudsakligen genom sina mässor, hvilka gifvits ej
blott i Stockholm och Göteborg, utan äfven i Paris
och Dresden. Dessutom har han komponerat kantater (Das
weltgericht m. fl.), symfonier och konsertstycken för
olika instrument. C. är sedan 1857 led. af Mus. akad.
A. L.
Czapka [tja’p-], po., fyrkantig yttermössa; ett slags
polsk manlig hufvudbonad, äfven begagnad af ulaner.
Czar [tjar], vanligare car, polsk form för det
ryska tsar (se d. o.).
Czardas, oriktig form för csárdás (se d. o.).
Czarniecki [tjarnie’tski], Stefan, polsk fältherre,
f. 1599, egnade sig tidigt åt krigaryrket, men
kom först vid framskriden ålder att spela någon
större militär roll. Han deltog i bekämpandet af
det långvariga kosackuppror, som utbröt 1648, föll
därunder slutligen i fiendehänder och hölls i tvåårig
fångenskap. Efter att hafva blifvit frigifven ställdes
han i spetsen för en polsk här och stred med framgång
i Ukrajna, då han genom Karl X Gustafs anfall (1655)
kallades tillbaka in i Polen. I två månader försvarade
han med hjältemod det af svenskarna belägrade Krakau;
först hungersnöden tvang honom att uppgifva staden
(1655). Ehuru svenskarnas segrar spredp modlöshet
bland polackerna i allmänhet, gaf C. ej vika. Han
grep till det
lilla kriget och beredde svenskarna ofta stort
afbräck. Efter det för polackerna olyckliga slaget
vid Warschau (1656) fortsatte han en tid bortåt
striden, i spetsen för 5,000 tatarer. Svenskarnas
fördrifvande ur Polen var i väsentlig mån hans
verk. 1658 skickades han med 6,000 man till
Danmarks hjälp och utmärkte sig i synnerhet vid
intagandet af ön Als, då han och hans ryttare på
sina simmande hästar öfvergingo Alssundet. Men
Polens strid med Ryssland ryckte C. inom kort
till en annan krigsskådeplats. Han slog ryssarna
1660 i tvenne drabbningar och vann sedermera flera
framgångar öfver kosackerna. C. hedrades med stora
förläningar och utnämndes till hetman. Under pågående
krig mot kosackerna dog C. i Volynien 1665. Han är
en af Polens största krigargestalter.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
