Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 1019-1020 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cypern - Cyperus - Cyphomandra - Cypraea - Cypress - Cypria - Cyprianus, Thasenius Caecilius, kyrkofader - Cyprianus, dansk trolldomsbok

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Oberhummer, "Die insel C." (1903), Hutchinson och Cobham,
"A handbook of Cyprus" (1905). J. F. N.

Cyperus L.,
bot., växtsläkte af fam. Cyperacæ. De omkr. 400
arterna förekomma hufvudsakligast i varmare länder,
på våta ställen. I Sverige finnes endast en art,
C. fuscus L., dvärgag, sällsynt i Skåne och på
Gottland. C. Papyrus L., i Egypten och mindre Asien,
utgjorde det material (märgen), hvaraf de gamle
egyptierna beredde sitt papper. Den användes ännu i
dag till flätade arbeten, liksom
säfven hos oss, och dess rotstock är ätbar. En
annan ätbar art är C. esculentus L., jordmandel,
ardacker, som ofta odlas i södra Europa, norra Afrika
och orienten för de knöliga, vanligast hasselnötstora
jordstammarna, hvilka innehålla stärkelse, socker och
fet olja. Smaken är mandellik. Jordmandeln nyttjas rå
eller rostad samt såsom kaffe-surrogat (mandelkaffe),
hvartill den på grund af sina beståndsdelar är mycket
lämplig. Ett par andra arter af släktet C., C. longus
L. och C. rotundus L., voro förr officinella, under
namnen radix Cyperi longi och radix Cyperi rotundi,
och nyttjades såsom upplifvande och svettdrifvande
medel, synnerligen i maglidanden, lungkatarrer och
underlifsåkommor. C. alternifolius L., inhemsk på
Madagaskar, odlas allmänt i varmväxthus och boningsrum
som prydnadsväxt. Om C. natalensis se Scirpus.

Cyperus Papyrus.

O. T. S. G. L-m.

Cyphomandra, bot. Se Solanaceæ.

Cypræa, zool. Se Porslinssnäckor. -
Cypræa bullaria, geol. Se Faxekalk.

Cypress, bot. Se Cupressus.

Cypria (grek. Kvagig och KVXQIO), ett af gudinnan
Afrodites (Venus’) tillnamn, syftande på ön Cypern
(Kypros) såsom ett af hufvudsätena för hennes
dyrkan. Jfr Afrodite.

Cyprianus, Thascius Cæcilius, kyrkofader, biskop af
Kartago, född omkr. 200 i närheten af Kartago. Han
tillhörde en förnäm patricisk familj och uppträdde
först som lärare i retorik. År 245 eller 246 lät
han döpa sig och kom snart i stort anseende för sin
stränga vandel och för den entusiasm, hvarmed han
omhuldade och värnade den vacklande kyrkan. 248 valdes
han till biskop i Kartago. Ett oppositionsparti
af afundsamma presbyterer bildades genast, och C:s
stränga
handhafvande af kyrkotukten (Tertullianus hade starkt
påverkat honom) ökade antalet fiender. Utbrottet kom,
då han under den häftiga decianska förföljelsen,
249-251, nödgades rädda sitt lif genom flykten. Han
beskylldes för att hafva fegt öfvergifvit sin hjord
i farans stund, och denna anklagelse förstummades
först genom hans martyrdöd. Emellertid ledde
han från sitt gömställe med omsorg och klokhet
församlingens angelägenheter. Efter hans återkomst
till Kartago gick motståndet mot honom ända till
kyrkosplittring. Under förföljelsen hade ett nytt
svårt problem uppstått inom kyrkan. Ett stort antal
kristna hade räddat sig genom att af de romerske
ämbetsmännen köpa sig ett falskt intyg (libellum)
om fullgjordt offrande. Dessa, de s. k. libellatici,
betraktades som affällingar och kunde enligt
gammalkristlig åskådning icke återintagas i kyrkan,
såvida icke kristna med särskild "karisma" (se d. o.),
t. ex. martyrerna, ingrepo till deras förmån. Men
denna stränghet var icke möjlig att upprätthålla i
det af förföljelsen särskildt svårt hemsökta Afrika;
martyrernas förböner användes snart i en utsträckning,
som omintetgjorde all kyrkotukt. Då grep C. in med
kraf på större stränghet. Men icke heller han ville,
att affällingarna skulle för alltid uteslutas; rätten
att bevilja dem återinträde skulle blott öfverflyttas
från karismernas bärare till biskoparna och handhafvas
med varsamhet. Denna medlande ställning angreps från
bägge håll. Den mildaste uppfattningens anhängare
bröto kyrkogemenskapen med C. under ledning af
presbytern Novatus och diakonen Felicissimus; å andra
sidan förde den gammalkristna strängheten också till
en fullständig kyrkoschism, den novatianska (se
Novatianus). C:s seger i dessa strider betydde
ej blott den katolska botpraxis’ seger öfver den
urkristna, utan innebar framför allt seger för den
katolska uppfattningen af kyrkan och biskopsämbetet
som nödvändiga för saligheten (se Biskop). Så blef
C:s verksamhet epokgörande för kyrkans utveckling. -
C:s uppfattning af kyrkan förde honom i en ny
strid, angående kättardopet, hvars giltighet han
förnekade. Mot honom uppträdde den energiske biskopen
i Rom, Stephanus, som ville förskaffa den romerske
biskopen påfveställning i kyrkan. Hans anspråk
afvisades kraftigt af C., hvilken segrande häfdade,
att Roms biskop vore endast primus inter pares, utan
större makt än andra biskopar (den episkopalistiska
teoriens första fixering). - År 256 utbröt den
valerianska förföljelsen, som skördade Stephanus och
slutligen äfven nådde C., hvilken nu modigt trotsade
farorna. År 258 halshöggs han; afrättningen var
en af de mest gripande i martyrernas historia. -
C:s personlighet är mycket olika bedömd. Han var
en kyrkofurste, sträng och ofta föga sympatisk,
utan högre lyftning och stora framtidstankar; men
han var en trogen och modig herde och alltigenom
praktisk i sin verksamhet, med blick för sin tid
och dess kraf. Af hans skrifter är De unitate
ecclesiæ störst och viktigast. Dessutom finnas
i behåll en brefsamling och smärre afhandlingar;
en hel litteratur af sådana förfalskades under hans
namn. Se Havet, "Cyprien évêque de Carthage" (1884). f
Hj.H-t.

Cyprianus, dansk trolldomsbok, innehållande allehanda
formulär och råd för upptäckande af tjufvar,
uppväckande af kärlek, afvändande af trolldom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>