Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 1007-1008 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cylinder - Cylinderbläster - Cylinderborrmaskin - Cylinderepitel - Cylindergång - Cylinderinduktor - Cylinderkondensation - Cylinderlupp - Cylinderpress

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bottenytan multipliceras med höjden. - Massiva och
ihåliga cylindrar hafva en mångfaldig användning i
tekniken, såsom vid valsverk och snällpressar för
att utöfva tryck, vid ångmaskiner för att uppsamla
ångan och åstadkomma pistongens upp- och nedgående
rörelse o. s. v. A. M-y.*


2. Maskint. Den i en ångmaskin befintliga, i tvärsnitt
cirkulära kammare (a), i hvilken ångan förrättar sitt
arbete till maskinens drifvande. Cylinderns ändar
äro försedda med utstående kanter eller
flänsar (b), vid hvilka locken eller bottnarna (c och
d) äro fästa medelst skrufbultar och muttrar. Inuti
cylindern finnes den cirkulära kolfven, kannan
eller pistongen (f), hvilken där föres fram och åter
genom ångans omväxlande öfvertryck på dess ena eller
andra sida. Åt de utom cylindern befintliga rörliga
maskindelarna meddelas kolfvens rörelse medelst
kolfstången (g), hvars inre ända är fäst i kolfven,
och därefter utgår stången genom cylinderns ena
lock. Där kolfstången genomgår locket, omgifves den af
en packningsdosa (h), hvarigenom ångspillning omkring
stången förhindras. För att kolfvens kant skall
kunna sluta sig tillräckligt tätt intill cylinderns
inre yta, så att ångan ej må strömma förbi densamma
från den ena till den andra ändan af cylindern, är
kolfven omgifven af tätningsringar (k) af järn eller
stål, hvilka till följd af sin fjäderkraft pressas
ut mot cylinderytan. På sidan om cylindern ligga de
S-formiga ångkanalerna (l), genom hvilka ångan ledes
till och från cylindern. Då ångan genom ångröret (m)
kommer från ångpannan, passerar den först slidskåpet
(n), som är beläget strax invid ångkanalerna, och
medelst den i slidskåpet befintliga mussel- eller
C-sliden regleras vidare ångans insläppning till den
ena eller den andra ändan af cylindern. När sliden
är ställd såsom figuren utvisar, inströmmar ångan i
cylinderns vänstra del och trycker kolfven åt höger
i den riktning, som pilen vid stången angifver,
under det att afloppsångan afgår från cylinderns
högra del, passerar urholkningen i sliden och
utströmmar genom den mellan sliden och cylindern
befintliga kanalen (p) ut i det fria. Jfr Slid.
J. G. B. (O. E. W.)

Cylinderbläster, bergsmek., en förr använd, oegentlig
benämning på cylindrisk blåsmaskin. Se Blåsmaskin.

Cylinderborrmaskin. Se Borrmaskiner.

Cylinderepitel, histol., en väfnad, sammansatt
af celler, hvilka ega cylindrisk form och oftast
stå anordnade i ett lager bredvid hvarandra, med
längdaxlarna parallella. En sådan väfnad bekläder
hos människan och de högre djuren större delen af
tarmväggens, mot tarmkanalen vettande, fria yta,
åtskilliga körtlars gångar m. m. Den förekommer
vidsträckt äfven hos lägre djurklasser. G. R.*

Cylindergång, mek., en mekanism, som användes i fickur
för att utjämna rörelsen. Se Ur.

Cylinderinduktor, elektrot., en af Werner von
Siemens konstruerad magnetelektrisk maskin, som i
stor utsträckning användes för alstrande af
växelströmmar för signaleringsändamål,
hufvudsakligen inom telefonanläggningar. Dess
utmärkande del är ett aflångt, cylindriskt ankare,
som roterar mellan de ursvarfvade polerna af några
hästskomagneter. Ankarets järnkärna har formen af
ett dubbelt
T i tvärsektion. Den cylindriska formen utfylles
af en lindning af fin koppartråd (se fig. 1). Vid
ankarets rotation i det magnetiska fältet alstras
växelström, som uttages genom kontaktfjädrar. Fig. 2
visar en dylik maskin med handvred, sådan den användes
i telefonapparater.

Fig. l.

Fig. 2.

A. E-m.

Cylinderkondensation, den ångspillning i en ångmaskins
cylinder, som uppstår därigenom, att cylinderns inre
väggar, vid ångans arbete inom desamma, ömsom komma
i beröring med friskångan af högre och afloppsångan
af lägre temperatur, hvarvid den inströmmande
friskångan vid kolfvens framåt-slag till en del
kondenseras mot cylinderväggarna, hvilka ögonblicket
förut vid kolfvens tillbakagångs-slag afkylts af
afloppsångan. Förlusterna genom cylinderkondensationen
pläga uppgå till 20-60 proc. af maskinens totala
ångförbrukning vid drift med mättad ånga. Storleken
är närmast beroende af antalet cylindrar hos maskinen
(kompound-, trippel-maskiner), de afkylande ytornas
storlek, kolfhastigheten m. m. Vid användandet af
öfverhettad ånga försvinna kondensationsförlusteraa
till största delen, beroende på att sådan ånga
vid afkylning ej genast kondenserar sig samt att
värmeledningsförmågan hos densamma är mindre än
mättad ångas. E. R-r.

Cylinderlupp (-loupe), fys., ett enkelt
mikroskop, bestående af ett i ett mässingsrör
infattadt cylindriskt glasstycke, hvars ändar
äro slipade till konvexa ytor. Jfr Lupp.
R. R.*

Cylinderpress. Se Tryckpress.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>