Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 971-972 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cronquist - Curie - Curio, föreståndare för en curia - Curio, en fornromersk familj - Curio, Henrik, bokhandlare - Curiosum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Curie [kyri]. 1. Pierre C., fransk fysiker, f. 15
mars 1859 i Paris, studerade vid Sorbonne och
var preparatör därstädes 1877-82 och ledare af de
praktiska arbetena vid staden Paris’ fysikokemiska
anstalt ("école municipale de physique et de chimie
industrielles") 1882-95 samt därefter professor vid
samma läroverk. Han promoverades i Paris 1895 till
doktor, på en afhandling om kropparnas magnetiska
egenskaper. 1900 blef han docent och 1904 ordinarie
professor i fysik vid Sorbonne. C. publicerade i
"Comptes rendus de 1’acad. des sciences" och "Journal
de physique" en mängd arbeten öfver värmestrålning
och piezoelektricitet. Sedan 1897 var han sysselsatt
med arbeten öfver radioaktiva ämnen ("Comptes rendus",
bd 127, sid. 175 o. 1215; bd 135, sid. 857; bd 136,
sid. 673), hvilka arbeten intaga en framstående
plats i den moderna fysiken och 1903 förskaffade
honom tillsammans med hans hustru (se nedan) halfva
Nobelpriset i fysik. C. omkom 19 apr. 1906 i Paris
genom olyckshändelse (öfverkörning).


2. Marie C., född Marya Sklodowska, den föregåendes
hustru, polsk-fransk kemist, f. 7 nov. 1867 i
Warschau, studerade först i ett lyceum för flickor
i sin födelsestad, därefter någon tid privat
och fortsatte sedan sina studier vid Sorbonne,
hvarest hon 1893 blef licentiat i fysik och 1894 i
matematik samt 1903 promoverades till doktor. 1900
blef hon professor vid högre lärarinneseminariet
i Sèvres. 1895 gifte hon sig med Pierre C. (se
ofvan), som hon 1906 efterträdde som professor vid
Sorbonne. Bland hennes tidigare arbeten är att nämna:
Travail sur les propriétés magnétiques des aciers
trempés (i "Bulletin de la société d’encouragement
pour 1’industrie nationale", 1898). Sin ryktbarhet
har hon emellertid förvärfvat genom sina banbrytande
arbeten öfver radioaktiva ämnen, hvilka arbeten finnas
sammanfattade i hennes 1903 utkomna gradualafhandling.

Sedan hon i samarbete med sin man funnit, att
uranpechblände visade större radioaktivitet än som
kunde förklaras ur dess uranhalt, lyckades hon att med
hjälp af kemiska fraktionsmetoder framställa preparat
af allt starkare radioaktivitet (jfr "Comptes rendus
de 1’acad. des sciences", bd 129, sid. 761, 1899, och
bd 131, sid. 382, 1900) och slutligen isolera salter
af två dittills obekanta, ytterst starkt radioaktiva
metaller, hvilka hon kallade polonium och radium
(se d. o.). Under det att
poloniums karaktär af kemiskt element ännu står under
diskussion, måste radium enligt vår nuvarande
uppfattning betraktas som ett grundämne,
hvars atomvikt af fru C. blifvit bestämd till
225 (jfr "Comptes rendus", bd 135, sid. 161,
1902). En mycket fullständig sammanfattning af
sina och sin mans arbeten har fru C. lämnat i
"Annales de chimie et de physique", ser. 7, t. 30
(1903). År 1903 blef hon jämte sin man för deras
gemensamma upptäckter belönad med hälften af
Nobelpriset i fysik, hvars andra hälft tilldelades
radioaktivitetens upptäckare, H. Becquerel.
H. E.

Curio (lat.), föreståndare för en curia (se d. o.).

Curio, en fornromersk familj. Särskildt bekant
är Cajus Scribonius C., en af Cæsars ifrigaste
anhängare, möjligen vunnen genom bestickning. Såsom
tribun (50 f. Kr.) främjade han Cæsars sak och bidrog
i hög grad till utbrottet af det medborgerliga kriget
mellan Pompejus och Cæsar. Under detta krig stred
han i Afrika och föll där i ett slag mot konung Juba
(49 f. Kr.). Han var en vältalig och i allmänhet
rikt begåfvad man, men begifven på slöseri och
utsväfningar. R. Tdh.

Curio, Henrik, bokhandlare, boktryckare, f. i
Tyskland (obekant när), d. 1691, var under aderton
år anställd hos bokhandlaren ("bokföraren") och
boktryckaren Joh. Janssonius i Amsterdam, hvilken
från dec. 1647 hade boktryckeri i Stockholm. C. fick
1656 privilegium såsom akademisk bokhandlare och 1661
tillika såsom akademisk boktryckare i Uppsala. 1664
inköpte han af Janssonius för 300 rdr det tryckeri,
som denne 1647 inrättat i Stockholm (det hade tre
pressar och en kopparpress), samt flyttade detsamma
till Uppsala. C. skildras af sin svåger Ol. Rudbeck
d. ä. såsom en kunnig man (han förstod tio språk)
och som en skicklig boktryckare. Dock tyckes han hafva
varit mindre ordentlig i handhafvandet af akademiens
tryckeri. Vid en år 1673 företagen visitation på
tryckeriet befanns nämligen detta i stor oordning, och
med anledning däraf utspann sig en vidlyftig tvist,
hvilken, trots det kraftiga understöd Rudbeck skänkte
C., slutade så, att denne (23 jan. 1675) dömdes att
återlämna akademiens tryckeri, "så färdigt som han
dhet emottogh och rent omgutit till alle dhe af honom
förnötte styler", samt afsattes från tjänsten. För
osanna beskyllningar under rättegången fälldes
han därjämte till dryga böter och fängelse. Domen
öfverklagades af Rudbeck, som, då hofrätten
1685 stadfäste densamma, öfvertog tryckeriet och
anställde C. hos sig som tryckare. Så länge C. lefde,
utsattes städse hans namn på de hos Rudbeck tryckta
böckerna. Efter C:s död förestods tryckeriet af hans
styfson C. G. Frediani, tills det förgicks i den
stora Uppsalabranden 1702. Jfr G. E. Klemming och
J. G. Nordin, "Svensk boktryckeri-historia 1483-1883"
(1883).

Curios boktryckarmärke.

Curiosum (Kuriosum), plur. curiosa (lat.),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>