Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cronquist - Curator - Curcas purgans - Curci - Curculigo - Curculio - Curcuma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
curatorum, "kuratorernas kurator", ordförande i
ett kuratorskonvent. - Curator honorarius,
hederskurator. Se Kurator.
Curcas purgans, bot. farm. Se Iatropha.
Curci [ko’rtji], Carlo Maria, katolsk teolog
och kyrkopolitisk författare, f. 1809 i Neapel,
d. 1891 utanför Florens, upptogs 1826 i jesuitorden
och förvärfvade som predikant i nästan alla större
italienska städer stor popularitet. Mot Giobertis
angrepp på jesuitorden utgaf han 1845 till ordens
försvar Fatti ed argomenti och bemötte sedan utförligt
dennes svarsskrift "II gesuita moderno". 1850 deltog
C. i uppsättandet af den berömda och inflytelserika
jesuittidskriften "Civiltà cattolica", hvars
hufvudredaktör han var till 1853. Uppburen af sin
orden och af påfven, hvars världsliga makt han
ännu 1870 förfäktade, bragtes han af sin följande
utveckling i strid med båda. I företalet till sin
tolkning af de fyra evangelierna, Lezioni esegetiche
e morali sopra i quattro evangeli (5 bd, 1874 -76;
2:a uppl. 1887 ff.), häfdade han nödvändigheten af
en försoning mellan påfven och konungariket Italien
och uppgifvandet af påfvens världsliga makt. Då han
i en enskild skrifvelse till påfven förfäktade samma
åsikter och senare offentliggjorde denna, utstöttes
han 1877 ur jesuitorden, men utgaf s. å. Il moderno
dissidio tra la chiesa e l’Italia, considerato per
occasione de un fatto particolare. Leo XIII aftvang
honom väl ett slags återkallelse, men redan 1881
uttalade han i La nuova Italia ed i vecchi zelanti
sina förra åsikter och riktade, då denna skrift kom
på index, i den skoningslösa broschyren Il vaticano
regio, tarlo superstite della chiesa cattolica (1883)
sina angrepp mot själfva kurian, som han gjorde
ansvarig för tvedräkten mellan stat och kyrka. Han
blef nu afstängd från prästerlig tjänstgöring och
utsattes för skoningslös förföljelse från sina gamla
ordensbröders sida. Väl offentliggjorde han som "sitt
sista ord" 1884 Lo scandalo del Vaticano regio,
men då påfven förklarade, att alla åtgärder mot
C. företagits med hans bifall, föll han omsider till
föga och återupptogs t. o. m., kort före sin död,
i jesuitorden. Utom de redan nämnda märkas bland
C:s skrifter La questione romana nell’ assemblea
francese (1849), La demagogia italiana ed il Papa rè
(s. å.), La natura e la grazia (2 bd, 1865) samt
öfversättningar af Nya testamentet (3 bd, 1879-80)
och Psaltaren (1883), hvilken enligt hans utsago
var en för katolska italienare så godt som okänd
bok. Hans Memoire (endast gående till 1849) utgåfvos
postumt 1891.
Curculigo Gärtn., bot., växtsläkte af
fam. Amaryllidaceæ. Hit hör den i boningsrum allmänt
odlade C. recurvata Dryand., inhemsk på Java, med
ända till 1 m. långa, längs efter veckade, dekorativa
blad; de gula blommorna äro däremot oansenliga.
G. L-m.
Curculio, zool. Se Snabelbaggar.
Curcuma L., bot. farm., ett ganska artrikt släkte
inom kryddliljornas familj, Zingiberaceæ. Dess
hemland är Asiens varmaste trakter, och flera arter
odlas där samt i de tropiska delarna af Amerika. Mest
bekant är den sedan forntiden kända C. longa L.,
som lämnar drogen gurkmeja. Denna art är, i likhet
med samarterna, en ört med mångårig, underjordisk,
äggformig knölstam, med korta
cylindriska, enkla eller något delade,
sidogrenar. Knölstammen och dess sidoskott utgöra
drogen gurkmeja, rhizoma Curcumæ, hvaraf två
olika slag förekomma i handeln: rund gurkmeja
(C. rotunda), med äggformiga, tätt ringlade, på sin
höjd valnötsstora hufvudknölar, och lång gurkmeja
(C. longa), det numera vanligaste slaget, hvilket
består af cylindriska, 3-5 cm. långa och omkr. l
cm. tjocka, raka eller något krökta, oftast otydligt
ringlade sidoknölar.
Fig. 1. Knölstara af Curcuma Longa. Fig. 2. Knölstammens sidogrenar. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>