Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 963-964 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cronquist - Cupressus - Cuprija - Cuprit - Cuprum - Cupula - Cupuliferae - Cur. - Cura, omsorg, bekymmer - Cura, hufvudstad i staten Miranda i Venezuela - Curacao, ett slags likör - Curacao en holländarna tillhörig ö i Karibiska hafvet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vanliga cypressen, inhemsk i Persien, Mindre Asien och
Grekland, odlas allmänt i länderna kring Medelhafvet
och annorstädes. I mellersta och norra Europa
uthärdar den icke klimatet på kalljord. Cypressen är
ett träd, som har mörkgrön, smalt pyramidlik krona
och kan nå en ganska betydande höjd, stundom ända
till 30 m. Genom de vanligen uppåtriktade, styfva
grenarna och den mörka, tunga grönskan får den ett
egendomligt, stelt och dystert utseende. Också har
den ända sedan forntiden betraktats som en allvarets
och sorgens sinnebild och därför odlats i orienten
på grafplatser och kring tempel. De gamle grekerna
och romarna helgade den åt Pluto, underjordens gud.

Cupressus (Chamæcyparis) lawsoniana

i

- Veden är hård, varaktig och
lätt att polera samt därför lämplig till förfärdigande
af finare arbeten. - Utom cypressen odlas flera andra
hithörande arter som prydnadsväxter. Bland dem må
nämnas C. lawsoniana Murr. (Chamæcyparis lawsoniana),
Oregonceder, som härstammar från Kalifornien och, i
olikhet med flertalet af de öfriga, uthärdar klimatet
på kalljord i de mellersta delarna af Sverige. Denna
art är en af de mest omtyckta trädgårdskonifererna; i
vildt tillstånd blir den ett resligt träd. C. funebris
Endl., sorgcypress, med utbredd krona och hängande
grenar, härstammar från Kina. Se plansch II till
art. Coniferæ. Ldt. (G. L-m.)

Cuprija [tju-],
hufvudstad i serbiska länet Morava, vid floden
Morava och järnvägen Belgrad-Nis. Omkr. 5,000 inv. I
närheten ligger det fordom berömda, af konung Lazar
grundade klostret
Ravanica. Af romarna kallades platsen Horreum
Margi. Ett stort stenkolsbrott finnes vid byn Senje,
8 km. n. ö. om C.

Cuprit (Kuprit), miner., röd kopparmalm af
sammansättningen Cu₂O = 88,8 % koppar, 11,2 %
syre och således den rikaste kopparmalmen. Färgen
är kosjenillröd till blygrå. För blåsröret
blir malmen först svart, smälter sedan lugnt
till metallisk koppar. I Sverige endast
tillfälligtvis funnen, bildar den t. ex. i
Cornwall, New Jersey, Ural, Altai och Australien
den viktigaste kopparmalmen. Se vidare Kopparmalm.
A. Hng.

Cuprum (lat.), kem., koppar.

Cupula, Svepeskål, Fruktskål, bot., det af
högblad bildade skålliknande hylle, som delvis
eller fullständigt omsluter frukterna hos de flesta
betulaceer och fagaceer. Hos hasseln är cupulan
rörformig, bladartad och flikig samt omsluter nöten,
hos annboken bladartad, treflikig och omsluter
nöten endast vid basen, hos boken och äkta kastanjen
omsluter den träartade skålen 2 (hos boken) eller 3
nötter; hos eken, där den likaledes är träaktig och
bildad af en mängd små blad, omfattar den endast nedre
delen af ollonet. Familjen Fagaceæ, som är utmärkt
af cupulan, kallas därför äfven Cupuliferæ. Jfr
Annbok, Bok, Ek, Hassel och Kastanje.
G. L-m.

Cupuliferæ, bot. Se Cupula och Fagaceæ.

Cur., förkortning för curator och curavit.

Cura (lat.), omsorg, bekymmer. - Cura
posterior (plur. curæ posteriores), en senare omsorg.

Cura (Villa l. Ciudad de C.), hufvudstad i
staten Miranda i Venezuela, nära östra ändan af
Valenciasjön, vid vägen från Caracas till Calabozo
och Apure. Omkr. 8,000 inv. (1902).

Curaçao [ky’raså 1. kyraså], äfven skrifvet
Curassao, ett slags likör, tillverkad af skalen af
ett slags söta pomeranser, som växa på ön Curaçao i
Karibiska hafvet. Se Citrus.

Curaçao [korasa’oŋ]; hos oss vanligen uttaladt kyraså]
l. Curassao. 1. En holländarna tillhörig
ö i Karibiska hafvet, 70 km. från Venezuelas
kust. 550 kvkm. 31,351 inv. (1902), mest färgade
och katoliker, blott 2,000 reformerta och 900
judar. Ön är bergig och har i n. v. toppen S:t
Christoffelsberg (376 m.) samt många taffelberg på
100–200 m., men för öfrigt är dess höjd i det inre
knappt 30 m. Berggrunden består af en kärna af gamla
eruptivberg med därpå lagrad kritformation samt vid
kusterna kvartär korallkalk. Den är vattenfattig,
på vida sträckor trädlös samt i det hela ofruktbar,
men holländarna hafva genom sin flit lyckats aftvinga
jorden de vanliga tropiska alstren: bomull, socker,
tobak och sydfrukter. I synnerhet odlas ett slags
söta pomeranser, af hvilkas skal den efter ön
benämnda likören beredes (numera hufvudsakligen i
Amsterdam). Exportvaror äro för öfrigt majs, kreatur,
hudar, sköldpadd och salt samt, viktigare än någon
annan vara, fosfat (12,476 ton, 1899). Importen steg
1902 till 2,3 mill. floriner. Ön upptäcktes 1527,
eröfrades af holländarna 1634, tillerkändes dem
i westfaliska freden 1648 och har från denna tid
varit deras egendom, med undantag af åren 1807–14,
då den hölls besatt af engelsmännen. Hufvudstad
är Willemstad.

2. Holländskt guvernement, omfattande utom ön

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>