Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cowpers varmapparat - Cox, David, engelsk målare - Cox, Samuel Sullivan, nordamerikansk politiker - Cox, sir George William, engelsk historieskrivare - Coxa - Coxe - Coxie - Coxitis - Coxwell - Coyet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
cylindriska kanalen c, och de varma
förbränningsgaserna passera den med 600-900 kanaler
försedda tegelmassan t samt afgå genom röret e
till skorstenen. Sedan varmapparaten genom denna
eldning blifvit uppvärmd, afstänges masugnsgasen,
hvilken då får gå till en annan varmapparat, och
den bläster, som skall uppvärmas, insläppes i den
varma apparaten. Blästern inkommer då genom röret f
(se horisontalsektionen å bilden), stryker först upp
genom den uppvärmda tegelmassan t och därpå ned genom
kanalen c samt passerar slutligen genom röret g till
masugnen. Genom denna konstruktion af varmapparaten
kan en högre blästertemperatur erhållas än med de i
Sverige vanligare rörvarmapparaterna. Till följd af
att dessa apparater växelvis upphettas och aflämna
sitt värme till blästern, behöfvas för en masugn
minst tre dylika apparater, hvaraf en då står som
reserv. G. D.
Cox [kå’ks], David, engelsk målare, f. 1783 i
Birmingham, d. 1859, var en ansedd akvarellist,
framför allt framstående i sina med bred uppfattning
och stark färg målade landskap. På äldre dagar odlade,
han dock mest oljemåleriet. Biogr. af Solly (1873)
och Hall (1881).
Cox [kå’ks], Samuel Sullivan, nordamerikansk politiker
och reseskildrare, f. 1824 i Zanesville, Ohio,
d. 1889, blef 1853 utgifvare af den inflytelserika
tidningen "Statesman" i Columbus, Ohio, var
1855-56 legationssekreterare i Lima och var
kongressmedlem åren 1857-65, 1868-75 och 1880-85,
hvarunder han kraftigt uppträdde för filantropiska
reformer. 1885-86 var han Förenta staternas minister
i Konstantinopel. C. åtnjöt stort anseende som liflig
reseskildrare. En 1882 företagen resa genom Sverige,
Norge, Ryssland, Turkiet, Syrien och Egypten skildrade
han i Arctic sunbeams (1882) och Orient sunbeams
(s. å.). Bland hans öfriga arbeten märkas Three
decades of federal legislation, 1855 to 1885 (1886)
och The diversions of a diplomat in Turkey (1887).
Cox [kå^s], sir George William, engelsk
historieskrifvare och mytolog, f. 1827 i Benares,
d. 1902, genomgick skolan i Rugby och tog filosofisk
grad i Oxford, prästvigdes 1850, var 1861-85
litterär rådgifvare åt förläggarfirman Longmans and
Co. och 1881-97 kyrkoherde i Scrayingham, grefskapet
York. Han ärfde 1877 baronetvärdigheten efter sin
farbroder. C. författade bl. a. Tales of ancient
Greece (1868), The mythology of the aryan nations
(2 bd, 1870; ny uppl. 1882), i hvilket arbete
han sammanfattade resultaten af sina forskningar
öfver jämförande mytologi (C. lade hufvudvikten vid
folkslagens kosmiska föreställningar), History of
Greece (1874), A general history of Greece (2 bd,
1876), Introduction to the science of comparative
mythology and folklore (1881), A concise history
of England and the english people (1887), Life of
J. W. Colenso, bishop of Natal (2 bd, 1888) och
The church of England and the teaching of bishop
Colenso (s. å.), två försvarsskrifter för Colenso
mot beskyllningar för kättersk lära. C. var äfven
lexikograf och flitig medarbetare, i "Edinburgh
review".
Coxa (lat.), anat. Se Höft.
Coxe [kå’ks], William, engelsk reseskildrare
och historieskrifvare, f. 1747, prästvigdes 1771,
blef 1804 ärkedjäkne i Wiltshire och dog (blind)
1828. Såsom handledare åt unga ädlingar gjorde
han resor
i Schweiz, Ryssland, Polen, Danmark och
Sverige. Sina intryck af länder och folk nedskref
han i flera rätt värdefulla verk, bl. a. Travels
in Poland, Russia, Sweden and Denmark (1784-90;
4:e uppl. 1803; "Resa genom Polen och Ryssland år
1788, i sammandrag från engelskan", 1789). Han utgaf
äfven ett betydligt antal värdefulla biografiska,
arbeten och samlingar af historiska anteckningar.
(G. Stg.)
Coxie [kå’ksi], Michael van, flamsk figurmålare,
f. 1497 i Malines, d. där 1592, elev af sin far
med samma namn och sedan af Rafaelimitatören
B. v. Orley, vistades därefter en längre tid uti
Italien och återvände 1539 till sin födelsestad. Han
blef hofmålare hos Filip II af Spanien, sedan han för
dennes räkning utfört en kopia af bröderna v. Eycks
berömda altarverk i Gent (delar af denna kopia finnas
i Berlins museum, Münchens pinakotek och i kyrkan
San Bavo i Gent). - C. utbildade sig i den rafaelska
skolan i Rom, men både hans färg och hans formgifning
förråda nederländaren. Många af hans verk gingo
förlorade i bildstormningen 1581; arbeten af honom,
med muskulösa kroppar utan kraft, finnas dock i behåll
i Antwerpen, Bruxelles, Louvain, Madrid m. fl. st.
(O. G-g.)
Coxitis (nlat., af lat. coxa, höft), patol.,
höftledsinflammation, höftsjuka (se d. o.).
Coxwell [kå’kswel], Henry Tracey, engelsk luftseglare,
f. 1819, d. 1900, uppfostrades vid krigsskolan i
Chatham och var en tid tandläkare, men egnade sig
från och med 1844 åt luftseglarens värf. Han var med
i Gypsons ballong, då den förolyckades i ett åskväder
ofvanom London, och endast genom C:s sinnesnärvaro
att kapa en lina och dymedelst förvandla ballongen
till en fallskärm undgingo de fyra luftseglarna
döden. C. uppsatte 1845 tidskriften "The balloon", och
under de följande fyrtioåren verkställde han omkr. 700
ballonguppstigningar, af hvilka den märkligaste var
den med meteorologen J. Glaisher 1862 företagna, då
den exempellösa höjden af inemot 11,000 m. nåddes,
hvarvid Glaisher förlorade medvetandet och C. med
händerna stelfrusna måste klättra upp i ringen samt
med tänderna draga i ventiltåget för att kunna sänka
ballongen. Under fransk-tyska kriget (1870-71) var
C. anställd som instruktör vid preussiska arméns
luftseglarafdelning. Han skref My life and balloon
experiences (2 bd, 1887-89).
Coyet, svensk adlig ätt, inflyttad från Brabant. Den
härstammar från Gillis Coyet, hvilken i midten
af 1500-talet undan religionsförföljelserna i
Frankrike flydde till Sverige, där han först var
guldsmed i Stockholm och sedan (från 1576) kunglig
myntmästare. Död 1600. Hans son Gillis C. var äfven
en tid kunglig myntmästare, blef 1624 uppsyningsrnan
för myntverket vid Kopparberget, flyttade 1629
till Ryssland, där han blef kanongjutare och dog i
Moskva 1634. Hans båda söner, Peter Julius C. och
Fredrik C., blefvo adlade 1649. Fredrik C. for ut
till Nederländska Indien som köpman, och där torde
hans ättegren ha utdött 1736. En gren af ätten fick
1706 friherrlig värdighet, men utslocknade redan
1782; en annan blef friherrlig 1815, men utdog med
stiftaren 1862.
1. Peter Julius C., diplomat, sonson af Gillis C.,
f. 2 febr. 1618 i Stockholm, studerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
