Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Courtenay - Courtens - Courtet - Courthézon - Courtier - Courtin - Courtiras - Courtisan - Courtmans - Courtney - Courtois, Jacques, kallad le Bourguignon, fransk bataljmålare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Frankrike på hans korståg och gifte sig 1193 med en
syster till kejsar Balduin I i Konstantinopel. Han
blef 1216 själf kejsare där och togs 1217 till
fånga af despoten Thecdoros Angelos i Epiros. Äfven
hans söner Robert och Balduin (II) blefvo kejsare
i Konstantinopel.
4. Louis Charles de C., grefve af Cesy, f. 1640,
d. 1664, af en yngre gren af ätten, hvars medlemmar på
grund af sin härstamning upprepade gånger förgäfves
anhöllo att blifva ansedda som prinsar af blodet,
kämpade med tapperhet mot Barbareskstaterna. Med
hans son abbé Charles Roger de C. utdog ätten C. på
svärdssidan 1730 och med Hélène de C., som var gift
med en Beaufremont, 1768 äfven på kvinnolinjen.
Courtens [körtens], Frans, belgisk målare, f. 1854
i Termonde, bosatt i Bruxelles, är en af Belgiens
främste naturskildrare. Af hans storslagna landskap
märkas bl. a. Vid Zaans stränder och Hjordens hemkomst
(båda på utställningen i Stockholm 1897) och Höst
(Paris-utställningen 1900). C. har äfven målat
genretaflor. Han är godt representerad i museet
i Bruxelles. G-g N.
Courtet [korta], Xavier Marie Benoit
Auguste, kallad Augustin, fransk skulptör, f. 1821,
utförde många byster och ideala konstverk, såsom
Backanal, Centaurkvinna och Faun, grupp, Leda,
Adrienne Lecouvreur (för Théâtre français), Dansare
från Herculaneum, Son till Niobe, Faun och Nymf (alla
före 1870), Lyckan, Badande flicka, Herde som blåser
eld. Yngling på en delfin, Venus’ födelse m. fl. (före
1890) samt Gabriel och Nicolas Coustou för nya Louvre.
Courthézon [kortes!7], stad i franska depart. Vaucluse
(Provence), med gamla vallar och torn, ett nytt
slott, silkesodling och pappersfabrikation. 2,142
inv. (1901).
Courtier [kortie], fr., mäklare. Jfr Courtage.
Courtin [korta7], Antoine de, fransk-svensk
diplomat, f. 27 febr. 1622 i Riom, d. 1685 i
Paris, medföljde Chanut på dennes ambassad till
Sverige 1645 och rekommenderades af denne hos
drottning Kristina. Han var sedermera i tjänst hos
generalissimus öfver svenska arméerna i Tyskland,
prins Karl Gustaf, och utmärkte sig så, att han 1651
adlades. Han utnämndes 1652 till kunglig sekreterare
med uppgift att "utfärdiga de saker, som enkanneligen
uti det franska språket utgå måste", och 1657 till
svensk resident i Frankrike. Då denna beskickning
1661 upphörde, skickades han af franska regeringen
såsom generalkonsul till Sverige, där han afslöt
handelsfördraget af 20/30 dec. 1662. 1663-68 var
han fransk resident i Danmark. C. var en fint bildad
man och uppträdde äfven som författare. Han skref
bl. a. Traité de la paresse (1674; 4:e uppl. 1743, med
en levnadsteckning öfver C.) och Traité de la civilité
(8:e uppl. 1695) samt öfversatte på franska Grotius’
"De jure belli et pacis" (2 bd, 1687). - Med C. har
ofta förväxlats Honoré de Courtin (f. 1627, d. 1703),
medlem af "conseil d’état", ambassadör bl. a. vid
fredsförhandlingarna i Breda 1667, i Stockholm
1671-72, där han undertecknade förbundstraktaten af
4/14 april 1672, och vid kongressen i Köln 1673-74. -
Jfr O. de Poli, "Histoire généalogique des Courtins"
(1887). J. Th. W.
Courtiras [kortira’], Gabrielle Anne de Cisterne de,
vicomtesse de Saint-Mars,
fransk romanförfattarinna, pseudonymen Grefvinnan
Dash, f. 1805, d. 1872. gifte sig tidigt och egnade
sig, efter att hafva förlorat sin förmögenhet,
åt litterär verksamhet. Hon utvecklade mycken
produktivitet. Sina motiv hämtade hon från den förnäma
världen, hvars kärleksförvillelser hon skildrade i
flera arbeten, såsom i La pomme d’Ève (1853) och Les
derniers amours de m:me Dubarry (1864) m. fl. Några af
hennes verk utgåfvos ännu 1888-90. På svenska finnes
"En ung frus äfventyr" (1874). Hennes lefnadsminnen
utgåfvos 1896 -97 i sex delar under titeln Mémoires
des autres.
Courtisan [kortisä’], fr. (sp. cortesano,
it. cortigiano, jfr Cour), hofman; vällusting. -
Courtisane [-san], kurtisan, egentl. hofdam;
elegant demimondedam. Namnet brukades fordom i
synnerhet om påfvarnas älskarinnor. Jfr
Courtoisie och Kurtis.
Courtmans [kau’rt-], Joanna Desideria, född Berchmans,
flamländsk författarinna, f. 1811, d. 1890, erhöll en
fransk uppfostran, men vardt genom sitt 1836 ingångna
giftermål med en lärare J. B. Courtmans vunnen för den
flamska språkrörelsen och började 1841 med framgång
författa på nämnda språk. Friskt och troget skildrar
hon i synnerhet folklifvet i norra Belgien. Till
hennes bästa berättelser höra De gemeente onderwijzer
(1862), Het geschenk van den jager (1864; belönt med
flamländska femårspriset), De koewachter (1873) och
De hoogmoedige (1882). Hennes noveller utkommo samlade
under titeln Verhalen en novellen (22 bd, 1883-87).
Courtney [kå’tni l. k§’tni], Leonard Henry, engelsk
skriftställare och politiker, f. 1832 i Penzance,
Cornwall, studerade i Cambridge och var där en tid
privatlärare, blef 1858 praktiserande advokat och
innehade 1872-75 en professur i politisk ekonomi vid
Londons universitet. 1876 invaldes han i underhuset
för en valkrets i Cornwall, som han representerade
till 1900, då han föll igenom till följd af sitt
boervänliga uppträdande under den sydafrikanska
konflikten. 1886-92 var han underhusets vice
talman ("chairman of committees"). Från början
tillhörde C. det liberala partiet; han innehade
efter hvartannat flera underordnade platser i
Gladstones andra ministär (understatssekreterare för
inrikes ärenden 1880-81, för kolonierna 1881-82 -
vid uppgörelsen efter Majuba - och finanssekreterare
vid skattkammaren 1882-84), men utträdde ur denna,
då Gladstone i sitt förslag till rösträttsreform 1884
ej upptog proportionella val, hvilkas ifrigaste
förfäktare i England C. varit under hela sin
politiska bana. Home-rule-frågan förmådde honom
att 1886 sluta sig till liberalunionisterna, men
under senare år har han småningom alltmer närmat
sig sina gamle partivänner, och 1906 sökte han
som liberal kandidat förgäfves att vinna ett nytt
underhusmandat. C. är en af Englands produktivaste
författare af politiska essayer och har varit flitig
medarbetare i "Times" och de stora revyerna. Han
har bl. a. utgifvit The working constitution of
the united kingdom and its outgrowths (1901).
V. S-g.
Courtois [kortcia’], Jacques, kallad le Bourguignon,
fransk bataljmålare, f. 1621 i S:t Hippolyte nära
Besançon, d. 1676 i Rom, kom helt ung till Italien,
där han ingick i krigstjänst och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
