Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cortot - Coruna - Corvey - Corvidae - Corwin - Corviniello - Corvinus - Corvin-Wiersbitzki - Corvisart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
f. 1787, d. 1843, var en af de konstnärer, som
under restaurationen fingo många och inbringande
uppdrag. Han var skicklig och mångsidig, om också
ingen storhet. Bland hans arbeten äro reliefer på
Casimir-Périers graf å Père-Lachaise i Paris,
en Marathon-soldat, en mästerlig studie af
naken kropp, och en älskvärd grupp Dafnis och
Chloë, båda i Louvre, en marmorgrupp, Drottning
Marie Antoinette och Religionen (i Chapelle
expiatoire i Paris), Pietà i brons (på högaltaret
i Notre-dame-de-Lorette), en relief, Napoleon krönt
af Victoria (å Napoleon I:s triumfbåge i Paris), och
gruppen i gafvelfältet å deputeradekammarens palats.
C. R. N. (G-g N.)
Coruña, La [kårurnja]. 1. Provins i Spanien,
i landskapet Galicien, omfattande nordvästra
hörnet af den spanska halfön. 7,903 kvkm. 653,556
inv. (1900); 83 på l kvkm. C. är ett bergland med
vackra, fruktbara, tätt befolkade och rikt bevattnade
dalar. Den rikliga nederbörden, som i Santiago stiger
till 1,729 mm. per år, ger upphof åt en mängd mindre
kustfloder, af hvilka Tambre är störst. Hufvudnäringar
äro jordbruk, som producerar spannmål, vin och frukt,
boskapsskötsel, skogsbruk och fiske. Industrien
är obetydlig, likaså bergsbruk. Stenkol finnas i
provinsen. - 2. Hufvudstad i nämnda provins, på en
halfö vid Ria de la Coruña, slutpunkt för järnvägen
C.-Palencia (Madrid). 43,971 inv. (1900). C. är en af
Spaniens förnämsta handelsstäder och eger en säker,
af granitklippor omgifven samt med fem fort skyddad
hamn. Staden består af den gamla eller öfre staden,
på östra delen af halfön, och den nya eller lägre
staden, kallad Pescaderia, på den smala landtunga,
som förbinder halfön med fastlandet. Den har en
navigationsskola, en konstskola en medicinsk akademi
och en handelsskola. I C. finnas en stor cigarrfabrik
med 3,000 arbetare, ett glasbruk, skeppsvarf,
konservfabriker, ett bomullsväfveri m. m. Exporten
består hufvudsakligen af frukt, grönsaker och
fisk samt hade 1900 ett värde af 2,3 mill. pesetas;
importen (kakao, petroleum, kaffe, maskiner, trävaror
etc.) steg till 7,9 mill. pesetas, hvartill kom
kusthandeln (19,3 mill. i export och 57,8 mill. i
import). C. är säte för en generalkapten, guvernör,
en appellationsdomstol och en handelsdomstol. På
norra stranden af halfön, 2 km. från staden,
står det under Trajanus restaurerade, såsom man
förmodar, af fenicierna eller kartagerna byggda,
22 m. höga Herkulestornet, hvilket nu begagnas som
fyrtorn. - C. skall vara grundlagdt af fenicier,
hette på romarnas tid Brigantium och under medeltiden
Caronium. Det intogs och brändes af engelsmännen
1598. 22 juli 1805 slogo engelsmännen vid C. en
fransk flotta. 16 jan. 1809 stupade den engelske
öfverbefälhafvaren Moore vid C. i en drabbning med
fransmännen under Soult.
J. F. N.
Corvey. Se Korvey.
Covidæ, zool. Se Kråkfåglarna.
Corwin [kå’cwin], Thomas, nordamerikansk politiker,
f. 1794 i Bourbon county, Kentucky, d. 1865 i
Washington, blef 1818 advokat i Ohio och vann snart
genom sin ovanliga vältalighet stort anseende. 1822-29
var han medlem af Ohios lagstiftande församling,
1831-40 af kongressen, 1841-42 guvernör i Ohio och
1845-50 medlem af Förenta staternas senat. 1850-53
var C. finansminister i Fillmores kabinett, 1859-61
ånyo medlem af
kongressen och 1861-64 sändebud i Mexico. Han var en
af whigpartiets mest framstående medlemmar. Jfr
I. Strohn, "Life and speeches of Thomas C." (1859).
Corviniello [-la], it. (af namnet på uppfinnaren,
O. v. Corvin-Wiersbitzki, se d. o., och it. niello,
se d. o.), konstind., metallarbeten med inkrustering
af pärlemor, stenar, sköldpadd eller olika
metaller. Dessa arbeten framställas sålunda,
att de stycken, som skola bilda inläggningar,
i öfverensstämmelse med ritningen fästas medelst
fernissa på en metallplatta, hvarvid deras blifvande
ytsida är vänd nedåt mot plattan. Sedan det hela genom
öfverborstning med grafit gjorts ledande, utfälles
däröfver på galvanoplastisk väg en metall, så att
denna omhöljer inläggningarna, hvarefter den första
metallplattan aflägsnas, ytan med de i metall prydligt
inbäddade styckena renas och metallen försilfras
eller förgylles, graveras o. d. Denna teknik begagnas
för tillverkning af bordskifvor, möbelinläggningar,
bokband, skålar, fruktfat o. s. v.
Corvinus. 1. Marcus Valerius Maximus Messala C.,
romersk krigare. Se Messala Corvinus. - 2. Johan
Hunyady C., ungersk nationalhjälte. Se Hunyady. - 3.
Mattias C., den föregåendes son, ungersk konung. Se
Mattias Corvinus. - 4. Jakob C., pseudonym för den
tyske skriftställaren Wilhelm Raabe. - 5. Johannes
Mikael C., dansk författare. Se Ravn (H. M.).
Corvin-Wiersbitzki, Otto Julius Bernhard von, vanligen
kallad Otto von C., tysk skriftställare, f. 1812
i Gumbinnen (Ostpreussen), d. 1886 i Wiesbaden,
var först officer i preussisk tjänst, verkade sedan
som författare och publicist samt tjänade 1848-49
som öfverste och generalstabschef i de badensiske
revolutionsmännens här, men fick därför plikta
med sexårigt fängelse (1849-55). 1861 for han ut
till Nord-Amerika som tidningskorrespondent under
inbördeskriget, tjänstgjorde en tid som öfverste
vid Unionens krigsministerium, bevittnade som
korrespondent kriget i Mexico och återvände 1867 till
Europa som korrespondent för "New York times". Äfven
under fransk-tyska kriget var C. med som korrespondent
för flera tidningar. Sina sista år tillbragte han
i Tyskland som flitig skriftställare. Bland C:s
många arbeten märkas hans i förening med Held
utgifna Illustrierte weltgeschichte für das
volk (4 bd, 1844-51, ny uppl., 8 bd, 1880-83;
"Illustrerad verldshistoria", 4 bd, 1846-55),
populär och underhållande, men partisk och ytlig,
vidare den mot katolikerna riktade, i hetsig
ton hållna smädeskriften Historische denkmale
des christlichen fanatismus (1845; i senare
upplagor kallad Pfaffenspiegel, 7:e uppl. 1891),
det i Holland högt skattade historiska arbetet Der
niederländische freiheitskrieg (1846, fullständigt
blott på holländska; 6 bd 1847 -49), en biografi öfver
Aurora Königsmark (1847), krigskorrespondenserna
In France with the germans (2 bd, 1872) och
själfbiografien Erinnerungen aus meinem leben (4:e
uppl. 1890-92). C. var äfven uppfinnare af det
tekniska förfarande, som efter honom kallas
corviniello (se d. o.).
Corvisart [kårvisär]. 1. Jean Nicolas C. des Marest,
fransk läkare, f. 1755, d. 1821, var den förste
professorn vid den år 1794 i Paris inrättade
medicinska kliniken, blef 1807 jämte Barthez
lifmedikus hos Napoleon I och under restaurationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
