Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cortez
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cuba och verkade på denna ö några år med nit och
skicklighet som alkald (domare) i staden Santiago,
samtidigt med att han såsom egare af rika guldgrufvor
hastigt samlade en stor förmögenhet. Velasquez ställde
honom 1518 i spetsen för den expedition, som skulle
afgå till de af Grijalva nyupptäckta kusterna af
Yucatan, men beslöt snart nog af fruktan för C:s
ärelystnad att fråntaga honom befälet. C. påskyndade
då expeditionens utrustning, af seglade 18 nov. i
hemlighet från Santiago till Cubas västliga hamnar,
förstärkte på vägen sina trupper och förråd samt
lämnade 18 febr. 1519 den cubanska hamnen Guaguanico,
med Yucatan som närmaste mål. Han förfogade då
öfver 19 fartyg, omkr. 650 män, hvaraf 400 européer,
16 hästar, 10 kanoner och 4 fältslangor. C. ankom
12 mars till mynningen af floden Tabasco, tilltvang
sig där lifsmedel af infödingarna samt begåfvades af
dem med en aztekisk slafvinna, Marina, hvilken var
mäktig det i Tabasco brukliga maya-språket, som äfven
talades af en där af C. räddad skeppsbruten spanjor,
Aquilar. Med deras hjälp kunde C. sedermera meddela
sig med aztekerna i Mexico, och Marina, som blef
hans älskarinna, gjorde honom under expeditionens
gång ovärderliga tjänster. C. fortsatte till den
längre norrut belägna, af Grijalva besökta hamnen
San Juan de Ulloa, lät i närheten däraf lägga grund
till en stad, hvilken han kallade "La villa rica
de Vera Cruz"( "Det sanna korsets rika stad"). Af
den nya stadens befolkning (d. v. s. sina egne män)
lät han som "generalkapten och öfverdomare" utropa
sig till representant för den kungliga myndigheten
och hoppades genom att på detta sätt ställa sig
direkt under spanske konungen frigöra sig från
Velasquez’ besvärliga myndighet. Redan nu trädde
han i förbindelse med Mexicos härskare, Montezuma,
växlade vänskapsgåfvor med dennes utskickade, allt
under det att han uppviglade de närboende infödda
stammarna mot de aztekiske skatteuppbördsmännen. (Om
det aztekiska väldets dåvarande tillstånd se Mexico,
historia.) I juli hemsände C. ett fartyg till
Spanien, lastadt med rika skatter och medförande
några infödingar samt bref till kejsaren, hvilkens
sanktion på det sannolikt vinstgifvande företaget
han därmed hoppades ernå. Samtidigt lät han i Vera
Cruz’ hamn borra sina skepp i sank för att afskära
all förbindelse mellan de missnöjde i hären och
Velasquez. Efter dessa förberedelser anträdde C. i
aug. 1519 sitt eröfringståg inåt landet, kvarlämnande
150 man som besättning i Vera Cruz. Efter en strid
med de oberoende tlascalanerna förmådde han dem
att sluta förbund med sig mot deras arffiender
aztekerna och inryckte, understödd af hjälptrupper
såväl från Cempoala vid kusten som från Tlascala,
på aztekiskt område, injagade allmän skräck genom
massaker på invånarna i staden Cholula och ryckte
fram mot aztekernas hufvudstad Tenochtitlan (där
nu staden Mexico ligger) samt intågade 8 nov. i
hufvudstaden. Trots sina upprepade förbud mot
spanjorernas inryckning i staden vågade Montezuma,
då C. nalkades, ej göra motstånd. Denne mottogs
tvärtom på det vänligaste. Snart nog bemäktigade
sig emellertid C. Montezumas person, tvang denne
att aflägga trohetsed till konungen af Spanien och
insamlade från de aztekiske höfdingaraa för Karl V:s
räkning en oerhörd tribut. Montezuma fogade sig i
det längsta i detta öfvervåld och sökte
tygla den växande förbittringen bland aztekerna, men
harmen bröt ut i full låga, när C. företog sig att
fira kristen gudstjänst på det stora offertemplet
("teocallin"). Nu reste sig stadens befolkning,
och ställningen blef kritisk. Kort därefter hotades
C. af en ny fara: en af Velasquez utsänd här under
Panfilo de Narvaez hade landstigit i San Juan
de Ulloa för att iråntaga C. befälet och var nu i
antågande. C. kvarlämnade sin underbefälhafvare Pedro
de Alvarado med 140 man i Tenochtitlan och tågade
med en liten skara Narvaez till mötes,
samlade under vägen inemot 300 man och tillfångatog
genom ett nattligt anfall vid Cempoala (24 maj 1520)
Narvaez, hvarefter dennes trupper öfvergingo till C.,
som i dem erhöll en välbehöflig förstärkning.
 |
| Cortez’ rustning, nu i vapenmuseet i Madrid. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
