Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Correze - Corrib - Corrientes - Corrigenda - Corrigentia - Corriger la fortune - Corrodentia - Corrodi - Corroyer - Corroyer - Corry - Corsaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är i västra delen ett bördigt slättland, med sädesfält
och vinberg. Fårafveln är synnerligt stor, dessutom
är C. bekant för sina utmärkta hästar. Industrien är
i allmänhet obetydlig. C., som tillhörde det forna
landskapet Limousin, indelas i arrondissemangen
Ussel, Tulle och Brive. Hufvudort är Tulle. Jfr
Joanne, "Géographie du département de C." (1876),
och de Seilhac. "Histoire politique du département
de la C. 1797–1830" (1891).
Corrib, Lough C. [lå’ch kå’rib], insjö i irländska
prov. Connaught, mellan grefskapen Galway och
Mayo. 40 km. lång och intill 10 km. bred. 176
kvkm. Den har sitt aflopp i Galwayviken.
Corrientes. 1. Provins i republiken Argentina,
belägen mellan floderna Paraná och Uruguay och
utgörande norra delen af det s. k. "argentinska
Mesopotamien", gränsar i n. till Paraguay, i ö. till
territoriet Misiones, Brasilien och Uruguay, i s. till
Entre Rios och i v. till Santa Fé och territoriet
Chaco. 84,402 kvkm. 293,477 inv. (1903); 8,5 inv. på 1
kvkm. Af europeiska inflyttade märkas särskildt basker
(sedan 1825) och italienare (sedan 1850). Berggrunden
är en röd, järnförande sandsten, som i närheten
af floderna är täckt af en grå lera och ofvanpå
denna af ett fotsdjupt lager humusblandad fin sand-
och lerjord. C. har en alldeles flack och jämn yta,
med många träsk och sjöar (Laguna Galarza, Laguna de
Malaya m. fl.). Många floder strömma till Paraná och
Uruguay, till den förra bl. a. Rio Corrientes och
Rio Guayquiraro, gränsflod mot Entre Rios. Klimatet
är varmt och fuktigt, i synnerhet i norra delen af
landet. Staden Corrientes, som ligger där, har ett
årsmedium af 21,5°, medan Goya, 200 km. sydligare,
har blott 19,5°, hvilken sänkning hufvudsakligen
beror på lägre vintertemperatur. I Corrientes har den
svalaste månaden, juli, 15,4° och i Goya 13,6°, under
det att sommartemperaturen är mer lika, i det att den
varmaste månaden, januari, på det förra stället har
ett medium af 26°, på det senare af 24,8°. Den lägsta
temperaturen i staden C. har varit +5°, den högsta
37°. Äfven nederbörden aftager mot söder. Den är i
Corrientes omkr. 1,300 mm., i Goya omkr. 1,080 mm. I
hela landet råder en regntid från oktober till april
och en torr tid från maj till september, och liksom
inom tropikerna falla ofta väldiga regnmängder på kort
tid. Landet är hufvudsakligen ett busk- och ängsland,
skogar finnas blott i norra delen. Stora områden
äro bevuxna med bambu. Det odlade området var 1901
omkr. 50,000 har, af hvilka 37,300 har voro besådda
med majs och 5,000 har med tobak, resten med maniok,
sockerrör och potatis. Ris, vin och oranger odlas
ock, ehuru i mindre skala. Af vida större betydelse
är boskapsskötseln. 1895 funnos 3 mill. nötkreatur,
1,5 mill. får och 410,000 hästar, 16,600 getter,
10,000 svin och 10,000 strutsar. Skogarna lämna flera
nyttiga träslag, men blott litet maté. Industrien
beror hufvudsakligen af boskapsskötseln, såsom
slakterier, insaltningsanstalter etc., i någon
mån äfven af skogarna. – En järnväg går tvärsigenom
landet, från staden Corrientes till Monte Caseros vid
Uruguay, en annan från Concordia i Entre Rios längs
Uruguay till Santo Thomé. På Paraná och Alto Paraná
finnes ångbåtstrafik. Enligt författningen af 25 maj
1889 väljas guvernör och vice
guvernör för 4 år; senaten består af 15,
deputeradekammaren af 32 ledamöter,
2. (San Juan de Vera de las Siete C.) Hufvudstad
i nämnda provins, på vänstra stranden af Paraná,
40 km. nedanför dess förening med Paraguay och 77
m. ö. h. Omkr. 17,000 inv. C. har högre läroverk,
lärarinneseminarium, bibliotek och naturhistoriskt
museum. Skeppsvarf, hamn och liflig handel
med trävaror och ladugårdsprodukter. Det
anlades 1588 af Alonso de Vera y Aragón.
J. F. N.
Corrigenda (lat., af corrigere, förbättra), hvad
som bör rättas; rättelse, tryckfelsförteckning.
Corrigentia (lat.), förbättrande tillsättningar till
läkemedel (på recept).
Corriger la fortune [kåriʃē la fårty’n], fr., rätta
slumpen; spela falskt.
Corrodentia, zool., en grupp inom insektordningen
Pseudo-neuroptera (se d. o.).
Corrodi [kårådi], schweizisk släkt. 1. Salomon C.,
målare, f. 1810 i Zürich, d. 1892 i Como, lefde mest
i Rom och målade italienska landskap i akvarell.
2. August C., skald, f. 1826 i Zürich,
d. därstädes 1885, lärare i teckning vid högre
stadsskolan i Winterthur, utgaf flera värdefulla
arbeten, bl. a. de på schweiziskt allmogemål
affattade episka dikterna De herr professer (1858; ny
uppl. 1872), De herr vikari (1858) och De herr dokter
(1860; dramatiserad 1872), hvilka utmärka
sig genom älsklig humor, goda karaktärsteckningar
och lyckliga naturskildringar. C. skref äfven
noveller, såsom Dur und moll (1855), Waldleben (1856)
m. fl. Bland hans dramatiska arbeten äro lustspelen
De ritchnecht (1873) och Die maler (1875).
3. Hermann C., den förstnämndes son, målare, f.
1844 i Frascati, d. 1905 i Rom. Han målade
landskap med staffage, såsom Procession i Sorrento,
Storm på ön S:t Honoré, med smugglare som staffage,
Munkar å en klostergård samlade till vinprof, Villa
vid Comosjön, Serenad i Amalfi, Pilgrimer i storm,
och äfven bilder från Syrien och Egypten. En broder
till honom, Arnoldo C., f. 1846, d. 1874,
var en talangfull genremålare.
Corroyer [-ro* a j e], Édouard Jules,
fransk arkitekt, f. 1835 i Amiens, lärjunge
af Viollet-le-Duc, egnade sig under dennes
ledning åt studiet och restaurering af religiösa
minnesmärken. Efter att först hafva varit anställd i
Soissons sysselsatte han sig i 15 år med det berömda
Mont Saint-Michel, som blef hufvudföremålet för hans
arbete och äfven förskaffade honom stridigheter
och obehag, till följd hvaraf han 1888 orättvist
aflägsnades från sin befattning. Han har dessutom
restaurerat Hôtel de ville i Roanne (1865), S:t Bruno
i Grenoble (1870), katedralen i Soissons (1876),
absiden på katedralen i Dol (1884). Slutligen har han
utgifvit L’abbaye royal du Mont Saint-Michel (1887)
och L’architecture gothique (1891).
Corry [kå’ri], stad i nordamerikanska staten
Pennsylvania. 5,369 inv. (1900). Petroleumraffinaderi.
Corsaren, dansk politisk och litterär skämttidning,
utgifven 1840-46 af M. A. Goldschmidt och utmärkt för
sin skarpa satir och djärfva opposition mot Kristian
VIII:s regering. Den fortsattes ända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
