Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 723-724 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cordouan - Cordova - Corduan - Corduan - Corduba - Cordus - Cordyceps - Cordyline - Cordylophora - Coregonus - Corelli, Arcangelo, italiensk violinist och kompositör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ur arkitektonisk synpunkt vann likväl monumentet
icke på denna förändring. Den nyare tillbyggnadens
nakna form bildar en stark motsats mot den rika
elegansen hos byggnadsdelarna från renässansens
dagar.
R. N.*

Córdova. Se Córdoba.

Corduan (sp. cordobán, af staden Córdoba), ett
slags läder. Se Karduan.

Corduba, romarnas namn på den spanska staden Córdoba.

Cordus, romersk historieskrifvare. Se Cremutius Cordus.

Cordyceps Fr., bot., svampsläkte bland
kärnsvamparna (Pyrenomycetes). Det står närmast släktet
Claviceps (mjölökesvampsläktet), från hvilket det
skiljer sig bl. a. därigenom att den ascusbärande
delen af svampkroppen är klubbformig eller cylindrisk
(ej hufvudlik) och därigenom att peritocierna
äro utskjutande. Sin största märkvärdighet har
släktet därutinnan, att dess flesta arter parasitera
på insekter. Dessa arters mycelium utvecklar sig
nämligen i lefvande insektlarver, hvilka till följd
däraf slutligen liksom uppstoppas och dödas.
Afbildningen visar flera svampkroppar, som utvuxit
från en genom svampen dödad fjärilslarv. Till
släktet höra äfven några arter, som parasitera på
andra svampar. Hithörande konidieformer äro
bekanta under namn af Botrytis och Isaria. En
dylik förorsakar den under namn af muskardin
bekanta sjukdomen hos silkesmasken; andra former,
t. ex. Isaria densa, äro för människan af nytta,
emedan de förgöra skadliga insekter, såsom
ollonborren, nunnan och andra.
V. W. (G. L-m.)


Cordyline Comm., bot., ett Dracæna mycket
närstående släkte bland liliaceerna. Nästan alla
arterna förekomma i gamla världens varmare regioner.
Flera arter äro omtyckta prydnadsväxter i boningsrum
och växthus eller i midten af växtgrupper i
trädgården, såsom C. terminalis Kth, med
praktfulla, breda, brokiga blad, C. obtecta Bak. och C.
calocoma Reg., med smala, elegant anordnade blad:
de båda sistnämnda blifva trädartade, i hemlandet
ända till 6 à 9 m. höga.
G. L-m.

Cordyline calocoma.

Cordylophora, zool. Se Cœlenterata.

Coregonus, zool. Se Siksläktet.


Corelli, Arcangelo, italiensk violinist och
kompositör, "det moderna violinspelets fader", f.
1653, undervisades i teori af Simonelli, i violinspel
af Bassani, reste 1672 till Paris, var sedermera
någon tid anställd hos kurfursten af Bajern, återvände 1680 till Italien
och slog sig då ned i Rom. För sitt fulländade violinspel vann han där snart
ett stort rykte. Vid de konserter och allegoriska fester, som regelmässigt
gåfvos hos kardinal Ottoboni äfvensom hos Kristina, f. d. drottning af
Sverige, var C. alltid den, som anförde orkestern. En melankoli, orsakad
af hans fruktan att se sig tillbakasatt, påskyndade
hans död, som inträffade 1713. - Såväl i föredrag
som i komposition blef C. lagstiftande för violinspelet.
Hvad man i synnerhet beundrade hos honom var hans
sköna och uttrycksfulla ton; i färdighet däremot
öfverträffades han af andra. Hans tonsättningar (mest
sonater för två violiner och bas) äro att anse som
slutlänken i 1600-talets långa kedja af italienska
solo- och triosonater; tankegången är ädel, ofta
patetisk, strukturen klar och plastisk. En

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>