Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coppée - Copperheads - Coppermine-floden - Coppenicus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
novellett", 1894) och Les vrais riches (1892; "Verkligt
rika", 1904). Han utmärker sig särskildt i genretaflor
och idyller från sin födelsestad Paris’ mera stilla,
undangömda delar och landskapliga omgifningar, som
han känner förtroget och tecknar fint som få; ej
sällan blir han dock därvid känslosam eller snuddar
för nära vid det triviala. C. för städse hederns,
pliktens, arbetets, försakelsens och ärbarhetens
talan samt hatar penningväldet. Skildringen Toute
une jeunesse (1890; "Ungdomsdagar", s. å.) är
själfbiografisk och Le coupable (1897; "Hvems
är skulden?", s. å.) en med ganska mycken kraft
skrifven kriminalroman. C., som efter 1870-71 års
krig hade tjänstgjort vid senatens bibliotek,
var 1878-84 arkivvårdare vid Théâtre français
och invaldes 1884 i franska akademien. Hans gamla
förakt för politiken såsom karaktärsfördärfvande tog
småningom formen af ovilja mot demokratien och förde
honom öfver till den klerikalt färgade högern. I La
bonne souffrance (1898; 75 uppl. s. å.) skildrar
den efter en svår sjukdom tillfrisknade diktaren
sin återomvändelse till katolska tron. Samtidigt
blef han anhängare af nationalistpartiets häftigaste
fraktion och gjorde sig som sådan bemärkt såväl under
Dreyfus-processen som senare. Diktsamlingen Des vers
français (1906) visar honom fortfarande som mästare
i den poetiska berättelsen. Hans samlade arbeten
ha utgifvits i två illustrerade upplagor på 1880-
och 1890-talen. Monografier öfver C. äro skrifna
af Lescure (1889) och Druilhet (1902). Jfr äfven
N. Erdmanns uppsats om honom i Nordisk tidskrift 1894.
E. F-t.
Copperheads [kå’pəhedṡ], eng., "kopparhufvud"
(urspr. namn på den giftiga ormen Trigonocephalus
contortrix), kallades i Amerika vid inbördeskrigets
utbrott (1860) sådana nordstatsmän, som troddes stå
eller verkligen stodo på sydstaternas sida och under
sken af en laglig opposition understödde dem. Vid
presidentvalet 1864 utsträcktes namnet till alla det
demokratiska partiets medlemmar, som motsatte sig
den meningen, att man borde tvinga sydstaterna att
gifva sig på nåd och onåd. Efter 1865 försvann detta
öknamn ur partispråket.
Coppermine-floden [kå’pamain], "koppargruffloden",
flod i brittiska Nord-Amerika. Dess källor ligga i
en ännu okänd trakt, s. v. om Bathurst inlet. Längre
ned genomflyter den Lac de Gras och Point lake och är
full af farliga forsar och fall ända till sin mynning
i Coronation-viken. Floden upptäcktes 1771 af Hearne
och undersöktes från Point lake till mynningen af John
Franklin 1821. I dess närhet har man funnit koppar,
hvaraf de kringboende indianerna förfärdigade sina
redskap; däraf namnet.
Coppernicus (Kopernikus), Nikolaus,
grundläggaren af det efter honom uppkallade
världssystemet, föddes 19 febr. 1473 i Thorn, hvarest
hans fader, Niklas Koppernigk, var köpman. 1491
inskrefs han vid universitetet i Krakau, där han
utom teologi och medicin egnade sig åt matematik och
astronomi. 1495-1500 studerade han rättsvetenskap i
Bologna. 1497 hade han utnämnts till kanonikus vid
domkyrkan i Frauenburg, men stannade fortfarande i
Bologna. 1500 kom han till Rom, där han föreläste i
matematik och astronomi. 1501 gjorde han ett besök
i sin hembygd, men
fick förlängd tjänstledighet för att studera medicin
och juridik i Padova. Han blef 1503 doktor i kyrklig
rätt i Ferrara och lämnade Italien 1505. Därefter
bodde han hos en släkting i Heilsberg till dennes
död, 1512, och innehade sedan olika befattningar
hos domkapitlet i Frauenburg samt vistades en tid i
Königsberg såsom läkare hos hertig
Albrekt. Under alla dessa sysselsättningar arbetade
han från sin återkomst till Tyskland på sitt stora
lifsverk. Han dog i Frauenburg 24 maj 1543. Statyer
öfver C. restes i Warschau 1830 (modellerad af
Thorvaldsen) och i Thorn 1853 (af Tieck).
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
