- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
607-608

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Common hall - Common law - Common prayer - Commons - Common sense - Commonwealth - Commotio - Commotio cerebri - Commune bonum - Communicatio idiomatum - Communio bonorum - Communio incidens - Communiqué - Commynes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Court of Common hall [kårt av kammen hå’1], eng.,
rådstugurätt.

Common law [kå’man l au’], eng., jur. (egentl,
"allmän 1. gemensam rätt"), i engelsk rättsvetenskap
vanligen beteckning för de principer, rättsregler
och rättsbruk, hvilka hämta sin giltighet såsom lag
icke från något positivt, uttryckligt förklarande
af lagstiftarens vilja, utan från ett obestridt
användande sedan urminnes tid eller åtminstone
i föregående likartade fall. I denna bemärkelse
betecknar uttrycket sålunda egentligen sedvanerätten
i motsats mot den skrifna lagen (statute law). Denna
sedvanerätt vårdades och utbildades till Edvard I:s
tid väsentligen af folket själft, sedan förnämligast
af domarna, hvilka därför också ännu af Blackstone
kunde kallas "lefvande orakel". Grundval för denna
"oskrifna" lag äro domsamlingarna ("reports",
från Edvard I:s tid till 1535 bevarade i oficiella
"yearbooks", sedan upptecknade och samlade genom
privat initiativ, från 1860-talet genom en af
advokatståndet samfälldt tillsatt kommitté). Enär en
engelsk domstols dom binder såväl domstolen själf vid
framtida afgöranden som ock underordnade domstolar,
har småningom från fall till fall af domarna själfva
skapats ett helt, på prejudikat beroende, rättssystem,
stundom kalladt "domar-lag" (judge made law l. case
law
, lag, skapad af rättsfall). Genom lagstiftning
(af "konungen i parlamentet") kunna dock i England
dessa domstolsprejudikat omstörtas genom "statutes",
som i sådant fall få rättskraft öfver common law. -
Benämningen "common law" användes stundom äfven för
att beteckna den allmänna privaträtten i motsats
till vissa slag af speciell rätt (t. ex. blott
lokalt giltiga rättsregler, den rätt, som tillämpas
vid kyrkliga domstolar eller amiralitetets domstolar
o. s. v.). Med "common law" förstås någon gång äfven
hela det ursprungliga anglo-amerikanska rättssystemet
i motsats mot tillsatser från romersk och kanonisk
rätt. - En annan ofta känd motsats är emellan "common
law" (1. "law") och "equity" (eg. "billighet"). Härvid
betecknar "common law" den rätt, som utbildats
och tillämpats vid de tre gamla öfverdomstolarna
("King’s bench", "court of common pleas" och "court
of exchequer"), i motsats mot det därifrån skilda,
äfvenledes på prejudikat uppbyggda rättssystem,
som utvecklats ur den af lordkanslerens (och hans
domstols, "court of chancery") halft administrativa
rättskipning (se om denna Equity). Genom den stora
domstolsreformen 1873 och 1875 upphörde de förut
ständigt rådande konflikterna mellan domstolar,
som dömde enligt "common law", och court of
chancery, som uteslutande tillämpade "equity". Den
senare domstolen blef nämligen en afdelning af den
nyskapade högsta domstolen (high court of justice),
och numera tillämpas vid alla engelska domstolar båda
dessa rättssystem. - I Amerika användes common law
hufvudsakligen som beteckning på oskrifven sedvanerätt
till skillnad från skrifven lag. L. A. (V. S-g.)

Common prayer [kå^an präa’], The book of C., eng.,
"den allmänna bönboken", är namnet på engelska
episkopalkyrkans liturgiska handbok. Första upplagan
af densamma utarbetades af en under ärkebiskop
Cranmers ledning stående kommitté och lagstadgades
1549. Enär den mycket nära anslöt sig till den
romerska liturgien, blef den reviderad 1552 och
1559. Till följd af de puritanska
tvisterna företogo Jakob I och Karl I ytterligare
förändringar, och slutligen godkände parlamentet
1662 en ny, omarbetad upplaga, hvilken ännu
med förbättringar af 1859 och 1872 användas i
episkopalkyrkan i England. I den nordamerikanska
episkopalkyrkan begagnas en common prayer book,
som i några underordnade punkter afviker från den
engelska. Jfr Procter, "A history of the book of
common prayer" (19:e uppl. 1892, ny bearb, af Frere
1901). J. Hdr.

Commons [kådans] l. Commoners [Wmo-nes], eng., ungefär
detsamma som "gemene man". Commoner är i engelskt
rättsspråk benämning på hvarje person, som ej har
peers rang. Oftast förekommer ordet i termen house
of commons
, underhuset, och commoner användes äfven
som särskild beteckning på dess medlemmar. Ordet
"commoner" användes äfven om Oxford-student, som
betalar inackordering i ett college.

Common sense [kå^an se’ns], eng., sundt förnuft.

Commonwealth [kå’man<welth], eng., stat, republik,
engelsk rättsvetenskaplig term, ungefär liktydig med
den latinska res publica. Särskildt har den användts
om den engelska staten under tiden mellan Karl I:s af
rättning 1649 och 1660 års restauration. Benämningen
commonwealth brukas därjämte ofta för att beteckna
en halft oberoende ställning som led i en större
statsorganism; så t. ex. officiellt om flera bland
Nord-Amerikas förenta stater (Massachusetts, Virginia,
Pennsylvania och Kentucky). I denna mera inskränkta
bemärkelse kan termen nyttjas äfven om en del af ett
monarkiskt helt. I öfverensstämmelse härmed kunde
de australiska kolonierna, som utgöra en del af
den storbritanniska monarkien, vid sin federativa
sammanslutning 1901 antaga gemensamhetsnamnet
Commonwealth of Australia. Jfr Australiska
statsförbundet
.

Commotio (lat.), skakning. Se Kommotion.

Commotio cerebri (lat.), patol., hjärnskakning. Se
Hjärnsjukdomar.

Commone bonum (lat.). Se Bonum.

Communicatio idiomatum (lat.), "egenskapernas
gemensamhet", läran att Kristi båda naturer, utan
att förlora sin egendomlighet, äro delaktiga af
hvarandras egenskaper.

Communio bonorum (lat.), egendomsgemenskap.

Communio incidens (lat.), jur., ett med det
romerska eller enkla bolagsförhållandet analogt
rättsförhållande, som skiljer sig från detta
därigenom, att det ej uppkommit genom aftal
mellan intressenterna. Exempel på communio
incidens är förhållandet mellan samarfvingar.
I. L.*

Communiqué [kåmmynike], fr. Se Kommuniké.

Commynes [kåmmi’n], äfven Comines l. Commines,
Philippe de la Clite de, fransk statsman och
historieskrifvare, f. 1445 på slottet Commynes i
Flandern, fick en högst omsorgsfull uppfostran och kom
1464 i tjänst hos grefve Karl af Charolais, senare
mera känd såsom Karl den djärfve af Burgund, samt
bevistade i dennes följe drabbningen vid Montlhéry
(1465). Då hertigen, uppretad öfver franske konungen
Ludvig XI:s oredlighet, 1468 kvarhöll denne såsom
fånge i Péronne, bidrog C. genom sin klokhet i
hög grad att lugna hertigen och åvägabringa det
fördrag, som för tillfället förlikte de bägge
furstarna. Ludvig, i hvars politik det ingick att
från Karl den djärfve aflägsna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbe/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free