Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Colombia - Colombina - Colombo, Ceylons hufvudstad - Colombo. Se Columbus - Colombo, MatteoRealdo, italiensk anatom - Colombo, Guiseppe, italiensk ingenjör - Colon, Koliktarmen, anat., den del af groftarmen, som är belägen mellan blindtarmen och ändtarmen. - Colon. Territorium i republiken Venezuela - Colon, Mont, en af hufvudgrupperna i Penninska l. Valaisalperna, - Colon, Cristobal. Se Columbus - Colonel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och förvalta de utländska lånen utgör ett löftesrikt
första steg.
Litt.: Acosta, "Compendio histórico del
descubrimiento y colonizacion de la Nueva Granada"
(Paris 1848), Garcia y Garcia, "Relacion de los
vireyes del nuovo reino de Granada" (en kompilation
af de spanske vicekonungarnas rapporter, New York
1869), Schumacher, "Geschichte der Vereinigten
staaten von C." (i Sybels Hist. zeitschr., 1875),
Borda, "Compendio de historia de C." (Bogotá 1890),
Moses, "Constitution of the republic of C." (engelsk
öfversättning af den nu gällande författningen,
Philadelphia 1898), och Scruggs, "The columbian and
venezuelan republics" (London 1900). V. S-g.
Colombina (it.), "liten dufva", kvinnlig mask i det
italienska improviserade lustspelet (commedia dell’
arte). Hon är vanligen kammarjungfru hos Pantalones
dotter, någon gång denna själf, för öfrigt Arlecchinos
älskarinna (se Harlekin). Hon uppträder alltid
med svart halfmask.
Colombo [kalå’mbå~u] l. Korumbu, Ceylons hufvudstad,
belägen på västra kusten. 154,279 inv. (1901). Efter
sitt läge vid Kalani-Gangas mynning kallades den af
singaleserna Kalan-totta ("Kalanis vadställe"),
hvilket namn af araberna förändrades till Kalambu
(under detta namn nämnes den af Ibn Batuta såsom
den största och vackraste staden i Serendib) och af
portugiserna i början af 16:e årh. till C. Staden
består af två skilda delar: den europeiska staden,
med guvernörens residens, museum med etnografiska
och andra samlingar, militärbaracker och hospital,
och n. ö. om densamma den svarta staden (Pettah),
hufvudsakligen bebodd af singaleser, tamiler och
muhammedaner (morer). Européer, som icke genom
sin sysselsättning äro bundna i staden, bo i
sina af parker och trädgårdar omgifna villor
utanför densamma. C. är Ceylons viktigaste in-
och utförselhamn. Hamnen, förr trång och osäker,
har efter 1875 fått en 1,500 m. lång vågbrytare med
fyr, hvarigenom den blifvit en af de bästa i världen
och ställt Point de Galle, som en tid föredrogs,
åter i bakgrunden. Flera ångbåtslinjer underhålla
regelbunden trafik på C., som blifvit den viktigaste
kolstationen på den östasiatiska och australiska
handelsvägen. Järnvägar gå därifrån till Kandy och
Point de Galle.
Colombo [kålå’mbå]. Se Columbus (Kristofer).
Colombo [kålå’mbå], Matteo Realdo, italiensk anatom,
född i Cremona, studerade först farmaci, sedan
medicin under ledning af Lonigo och Andreas Vesalius,
utsågs 1542 till den senares ställföreträdare i
professuren i Padova och blef 1544 vald till hans
efterträdare. 1546 kallades han som professor till
Pisa och 1549 till Rom, där han dog 1559 (eller
1577). C. sysselsatte sig också med försök på lefvande
djur. Mest bekant är han genom sin upptäckt af det
s. k. lilla blodomloppet, d. v. s. blodets strömning
från den högra hjärtkammaren genom lungorna till det
vänstra hjärtförmaket. Denna upptäckt liksom hans
öfriga offentliggjordes i skriften De re anatomica
libri XV (1559). Visserligen hade Servet redan 1553
i sin "Christianismi restitutio" beskrifvit det
lilla blodomloppet, men enär hans arbete blef såsom
irrlärigt förstördt strax efter sin utgifning och han
själf s. å. bränd på bål, förefaller det mycket litet
antagligt, att C. skulle haft kännedom om de få rader,
hvari Servet i detta teologiska verk talat
om det lilla blodomloppet.
B. T-dt.
Colombo, Giuseppe, italiensk ingenjör och
politiker, f. 1845 i Milano, blef professor vid
högre tekniska institutet därstädes och president
för vetenskapsakademien, hvarjämte han införde
elektrisk belysning i staden. 1886 valdes han
till stadens ombud i deputeradekammaren, där han
tog plats bland den moderata högern och utmärkte
sig såsom talare i synnerhet i skattefrågor. Han
bekämpade statsutgifternas omåttliga ökning samt
Crispis hela in- och utländska politik. 1891 kallades
C. till finansminister i Rudinis första kabinett,
men afgick i april 1892, då han icke ville biträda
förslagen om skattehöjningar. I Rudinis nya kabinett,
mars 1896, vardt han åter minister, men afgick 11
juli s. å. 1899 valdes C. till kammarpresident,
men föll igenom vid nyvalen 1900 på grund af det hat
han hos de radikale ådragit sig genom sitt kraftiga
bekämpande af obstruktionen i kammaren s. å. och
utnämndes därefter till senator. C. har författat
flera arbeten i ingenjörfacket, bl. a. Manuale dell’
ingegnere civile ed industriale (1877; många uppl.).
Colon, Koliktarmen, anat., den del af groftarmen
(tjocktarmen), som är belägen mellan blindtarmen och
ändtarmen. Hos människan börjar denna tarmdel i högra
höftgropen, uppifrån räknadt. Därifrån går den i högra
sidan upp mot lefvern (uppstigande colon), vidare
tvärsöfver bukhålan (tvärgående colon) till dennas
vänstra sida, till njurtrakten, där den åter gör en
krökning för att i vänstra delen af bukhålan (såsom
nedstigande colon) gå ned till kanten af bäckenet, i
hvilket den med en stor krökning (S romanum) öfvergår
i ändtarmen. Colon deltager föga i näringsämnenas
digestion och tjänstgör mest såsom lokal för och
förmedlare vid bildningen af exkrementen. G. v. D.*
Colon. 1. Territorium i republiken Venezuela,
omfattande de små öarna Orchilla, Los Roques och
Aves i Karibiska hafvet. 431 kvkm. Omkr. 120 inv. -
2. Sjöstad i republiken Panama, på ön Manzanillo i
Limonviken, norr om Panamanäset. C. anlades 1852 vid
byggandet af Panamajärnvägen och kallades först
Aspinwall efter denna järnvägs upphofsman, en
köpman i New York. Liflig sjöfart; 8 ångbåtslinjer
förmedla samfärdseln med Västindien, Nord-Amerika
och Europa. Dess folkmängd var högst betydlig
under det kanalarbetena pågingo, men utgör nu endast
omkr. 3,000. - 3. Stad i argentinska prov. Entre Rios,
vid Uruguay. Omkr. 3,000 inv.
Colon 1. Collon, Mont [må kalla’], en af
hufvudgrupperna i Penninska l. Valaisalperna, i
schweiziska kantonen Valais, v. om Matterhorn och
s. om Arolladalen. Af de tre topparna når Grand
C. 3,644 och Évéque 3,738 m. höjd. C. utsänder
glaciärer åt alla sidor ned i omgifvande dalar, såsom
Glacier d’Arolla i Arolladalen, Glacier d’Otemma och
Glacier de Breney i Val de Bagnes. Öfver berggruppen
föra mellan topparna flera pass eller glaciärstigar;
det mest begagnade är Arollapasset. C. bestegs af
alpklättrare först på 1860-talet; nu är det en omtyckt
sport att besöka denna typ för en glaciax-trakt.
Colon [kålan], Cristobal. Se Columbus (Kristofer).
Colonel (fr., af lat. columna, kolonn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
