Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Colombia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
munkar) och antalet nunnekloster till 10 (med 730
nunnor). Undervisningsväsendet har varit mycket
försummadt. Primärundervisningen står under de
municipala myndigheternas kontroll, men staten
lämnar bidrag till densamma. Den är kostnadsfri,
men ej obligatorisk. Antalet primärskolor uppgafs
1898 till 2,036 (med 110,320 inskrifna barn). För
sekundärundervisningen finnas 34 läroanstalter
(nästan alla ledda af kyrkliga samfund), 15
normalskolor, 4 tekniska skolor, 2 musikskolor, 1
konstskola samt 1 tekniskt statsinstitut. Af högre
undervisningsanstalter finnas ett statsuniversitet
i Bogotá (sedan 1867) samt högskolor i Cartagena,
Medellin och Popayan. Vidare eger republiken ett
nationalbibliotek, ett museum och ett astronomiskt
observatorium (alla i Bogotá).
Näringar. C. är af naturen rikt lottadt och
skulle kunna vara ett åkerbruksland i alla sina
höjdzoner, men det lider af brist på företagsamhet,
kommunikationer och kapital, hvarjämte det alltför
mycket oroas af de talrika revolutionerna och inbördes
krigen. Allt detta har gjort, att det står lägst
bland alla Syd-Amerikas stater i ekonomiskt afseende.
Föremål för odling äro af inhemska växter bananer,
majs, yucca, potatis, batater o. a. rotfrukter,
bomull, tobak, kakao, kokospalmer och en mängd
fruktträd m. m. Ananas växer vild i bergsregionen,
meloner äro ett viktigt födoämne för de lägre
klasserna, och vaniljen förekommer till 2,000
m. höjd. Bland införda växter märkas kaffe, sockerrör,
ris, hvete och andra spannmålsslag samt europeiska
fruktträd af flera slag. Af sockerröret, som äfven
är ett viktigt näringsämne, tillverkas guarapo
(saft) och aguardiente (brännvin) och af majs den
vanliga drycken chicha. Af betydelse för exporten
äro kaffe, kakao, tobak samt en del skogsprodukter,
såsom kopaivabalsam, nötter, gummi, harts och vissa
träslag. Indigoodlingen och samlandet af kinabark
ha nästan upphört. – Boskapsskötseln är mindre
utvecklad än åkerbruket, dock exporteras hudar,
nötkreatur, hästar och mulåsnor, hvarjämte mycket ost
beredes. Dess hufvudsäte är savannerna i låglandet,
bergsängarna och páramos. – Bergsbruket har gått
tillbaka; silfvergrufvorna vid öfre Magdalena
äro nedlagda, och guldproduktionen är ej så stor
som förr. Före 1720 och 1800–1820 var C. jordens
rikaste guldland och lämnade 1520–1720 omkr. 1
mill. kg. guld. Under åren 1896–1900 gaf det i
medeltal 4,595 kg. guld och 70,044 kg. silfver; 1902
3,160 kg. guld och 78,380 kg. silfver. Dessutom brytas
stenkol samt något koppar, bly-, zink- och järnmalm
samt mycket salt. Det är Centralkordillererna och
i dem landskapet Antioquia, som äro bergsbrukets
hufvudsäte, ehuru äfven Västkordillererna och Sierra
de Santa Marta äro ganska rika på malmer, hvilka
ej heller saknas i Östkordillererna. Berömda äro
sedan upptäcktstiden smaragdgrufvorna vid Muzo på
Bogotás platå, på hvilken äfven ligga de outtömliga
bergsaltlagren vid Zipaquira, som äro regeringens
monopol och en stor inkomstkälla, samt koppargrufvorna
vid Moniquira och järnmalmslagren vid Pacho.
Industrien är obetydlig, mest hemslöjd, och allra
mesta delen af industrivaror införes. – Äfven handeln
är föga utvecklad och kan knappt annat vara, då den
störes af inbördeskrigen, hvilka bl. a. (såsom det
sista 1899–1902) kommit landets mynt
att sjunka oerhördt i värde. För 1898 uppgifves
importens värde till 11 mill. pesos d’oro och
exportens till 19,2 mill. pesos d’oro.
Landets viktigaste trafikled är Magdalenafloden, som
sedan 1845 trafikeras med ångbåtar till Honda och
än längre upp med stora flodbåtar (champanes), som
stakas fram. Äfven Cauca är segelbar, till Cáceres,
Atrato 400 km. och San Juan 300 km. samt Patia
(en flod på västra kusten) 150 km. Den viktigaste
sjöstaden är Barranquilla med hamnen Sabanilla. Den
egna handelsflottan utgjordes 1902 af en ångbåt (457
ton) och 5 segelfartyg (1,118 ton). Järnvägarna voro
1901 (då ännu Panama hörde till C.) 661 km., mest små
sträckor utan större betydelse. Telegraflinjerna voro
1898 13,840 km., antalet stationer 448. Myntenheten
är peso l. dollar = amerikanska gulddollarn. 1903
beslöts att inlösa pappersmyntet och införa
guldmyntfot. Metersystemet infördes 1857.
Genom den nya författningen af 4 aug. 1886 förlorade
staterna sin själfständighet och blefvo departement,
och deras förut valda presidenter blefvo af
republikens president utnämnda guvernörer. Republikens
president väljes af valkollegier för en tid af
6 år och utöfvar sina funktioner genom 6 inför
representationen ansvariga ministrar och ett statsråd,
som afgör kompetenstvister, men i öfrigt är endast
rådgifvande. Representationen består af en senat
och en representantkammare; den förra räknar 27
medlemmar (3 från hvarje departement), valda för 6
år indirekt, den senare 72 medlemmar (1 på 50,000
inv.), utsedda genom direkta val för 4 år. För
att vara röstberättigad fordras att hafva fyllt
21 år, kunna läsa och skrifva eller ega fastighet
till ett värde af minst 1,500 pesos eller en årlig
inkomst af 500 pesos. Medlemmarna af senaten måste
vara minst 30 år gamla, representanterna minst 25
år. Båda kamrarna samlas hvartannat år. Finanserna
hafva länge varit i ett uselt skick, och republiken
inställde för några år betalningen af räntor till
utlandet, hvarigenom skulderna till utlandet
(företrädesvis engelska kapitalister) 1903 sprungit
upp till 2,8 mill. pd st. Utelöpande pappersmynt var
s. å. 700,508,865 pesos. Budgeten för tvåårsperioden
1905–06 upptogs till 21,019 mill. pappers-pesos (1
peso = 3,6 öre). Arméns fredsstyrka, som bestämmes
af representationen vid hvarje session, reducerades
1904 till 10,000 man. I krigstid är hvarje vapenför
colombian förpliktad till krigstjänst. Krigsflottan
består enligt en uppgift af 5 kryssare, 3
kanonbåtar, 1 transportfartyg och 1 bogserångare,
enligt en annan af 2 kryssare och 2 kanonbåtar. –
Republikens vapen visar i öfre, blå, fältet ett
gyllene granatäpple mellan två gyllene ymnighetshorn,
i det mellersta, silfver, en röd frihetsmössa, i
det nedersta en grön landtunga med ett segelfartyg
i hvardera oceanen; vapnet omgifves af fanor i
landets färger (gult-blått-rödt), och på detsamma
sitter en kondor med utbredda vingar och devisen:
"Libertad y orden". C. delas i 9 departement. –
Hufvudstad är Bogotá.
Litt.: André, "L’Amérique équinoxiale" (Le tour du
monde, 1877–79), Bürger, "Reisen eines naturforschers
im tropischen Südamerika" (1900), Crévaux, "Voyage à
travers Nouvelie Grenade et le Vénézuela" (Le tour
du monde, 1882), Karsten, "Géologie de l’ancienne
Colombie bolivarienne, Vénézuela, Nouvelle Grenade
et Ecuador" (1886),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
