Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Collin, Jonas, dansk kameralämbetsman - Collin, Louis Joseph Raphaël, fransk målare - Collin, Christen Christian Dreyer, norsk litteraturhistoriker - Collin d'Harleville - Collinet - Colling - Collings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1869) och skref dessutom "H. C. Andersen og
det collinske huus" (1882), innehållande en god
lefnadsskildring af fadern. Bland sonsönerna märkes
grosshandlaren i Köpenhamn Jonas C., f. 1840, d. 1905,
som 1865 tog magisterkonferensen i zoologi och 1900
fick etatsråds titel. Han författade flera faunistiska
arbeten, bl. a. "Danmarks fröer og tudser" (1869), och
utgaf en fullständig omarbetning af N. Kjærböllings
"Skandinaviens fugle" (1875-77). G. egde för öfrigt en
i sitt slag enastående manuskriptsamling, bestående af
8,000 nummer manuskript af skandinaviska författare,
bl. a. så godt som alla H. K. Andersens och en stor
del af Ibsens. Samlingen skänktes efter hans död
till kungl. biblioteket i Köpenhamn. Nämnde Edvard
C:s brorson, Edgar C., f. 1836, journalist,
företrädesvis teateranmälare, skref 1875-76
fortsättning af Th. Overskou "Det kgl. theaters
historie" för åren 1849-74 och utgaf 1896-1900
tillsammans med A. Aumont "Det danske nationaltheater
1748-1889", en fullständig framställning af
denna teaters repertoar och dess konstnärers
verksamhet. E. Ebg.
Collin [kalla7], Louis Joseph Raphael, fransk
målare, f. 1850 i Paris, elev af Cabanel. Behagfullt
och kyskt framställer C. nakna kvinnokroppar, som
förtona i fint grånande luft. Bland dylika bilder må
nämnas Sömnen (1873; Rouens museum), Idyll (1875;
museet i Arras; en naken flicka, som betraktar sin
spegelbild i skogskällan), Dafnis och Chloë (1877;
museet i Aleçon), Sommaren (1884; badande kvinnor,
Göteborgs museum), Floréal (1886; i Luxembourg),
Sensommar (1888; dekorativ målning i Sorbonne)
och Poesien m. fl. målningar (Hôtel-de-ville
i Paris). Till teatern i Belfort har han målat
de originella dekorativa figurerna Musiken och
Dansen; till Odéonteaterns foajé och den nya Opera
comique har han utfört plafondmålningar. Vidare
har C. lyckats väl med porträtt och vunnit
rykte som utmärkt porslins- (fajans-) målare.
(G-g N.)
Collin, Christen Christian Dreyer, norsk
litteraturhistoriker, f. 21 nov. 1857 i Trondhjem,
växte upp i Tromsö samt blef 1875 student. 1887 tog
han språklig-historisk lärarexamen och vistades
sedan omkring fem år i England och Frankrike
för litteraturhistoriska studier. 1895 blef han
docent i europeisk litteratur vid Kristiania
universitet. C. har utgifvit med anmärkningar
försedda upplagor af Shaksperes "The merchant
of Venise" (1902) och ett urval engelska diktverk
(1903) samt Kunsten og moralen (1894), Studier og
portræter (1901) äfvensom en utförlig biografi
öfver Björnstjerne Björnson (1902 ff.), hans
hufvudarbete, jämte ett urval af dennes artiklar och
tal. Som kritiker städse på krigsstråt i pressen,
har han vid flera tillfällen inledt debatter om
konstens förhållande till moralen. Därvid har han
häfdat den åsikten, att "i den brutala realismens
litteratur den moraliska stridslusten gentemot det
lifsfientliga är ytterligt svagt representerad vid
människourvalet. De sjukligt uppdrifna lidelserna
finner han där renodlade i en underlig fantasivärld,
hvarifrån de moraliska motkrafterna så mycket som
möjligt äro borteliminerade. Och framför denna det
nya Edens trädgård, där det icke finns skillnad på
godt och ondt. stå de dekadente kritikerna som keruber
med dragna svärd för att hindra
de moraliska föreställningarna att tränga in i
konstnärsvärlden." Bland C:s många tidskriftsartiklar
märkes en skildring af Ibsen och Björnson (1900,
i "The ethical world"), vidare Literature and
life (i "Ethical democracy"), Religionen som
livsbetingelse och Troen paa naturen (1902 och
1904, båda i "Tilskueren"). C. har äfven deltagit i
redaktionen af flera tidskrifter under 1890-talet.
O. A. Ö.
Collin d’Harleville [kalla’ darlvi’1], Jean François,
fransk komediförfattare, f. 1755, d. 1806, skref ett
betydligt antal komedier, af hvilka en del vunnit
stort bifall: L’optimiste (1788; "Optimisten eller den
förnöjsamme", 1816), Les châteaux en Espagne (1789;
"Slott i luften, eller Våra inbillningar", 1794),
Le vieux célibataire (1793), som är det förnämsta
af alla hans arbeten, m. fl. Det utmärker sig för
en fin karaktärsteckning samt en liflig och kvick
dialog. C. kallades 1795 till medlem af franska
akademien. Hans Œvres complètes hafva utgifvits i
flera upplagor, bl. a. 1876.
Collinet [kålinä’], Charles, fransk skriftställare
under pseudonymen Charles Deslys, f. 1821 i Paris,
d. 1885, var först skådespelare, framträdde 1846
med den mycket lästa novellen Les bottes vernies de
Cendrillon ("Cendrillons lackerade stöflor", 1852)
och skref sedan ett betydande antal romaner, noveller
och teaterstycken.
Colling, Lars Johan, rättslärd, f. 1714 i Stockholm,
studerade vitterhet och lagkunskap först i Uppsala och
sedan i Lund, förordnades 1743 till docent i juridiska
fakulteten vid sistnämnda universitet samt 1744 till
adjunkt och 1753 till professor i svensk och romersk
rätt, från hvilket ämbete han på begäran erhöll afsked
1785. Död 1786. Af de 209 akademiska afhandlingar,
för hvilka han under sin lärartid presiderade, äro
193 af hans egen hand.
Collings [kabins], Jesse, engelsk politiker,
f. 1831 i grefskapet Devon, var af ringa börd,
men fick en god uppfostran och egnade sig åt
köpmannayrket med så god framgång, att han 1866
vardt chef för en betydande firma i Birmingham. Där
deltog han som ifrig social reformvän i det kommunala
lifvet och var 1878-79 stadens borgmästare. Varmt
intresserad för folkundervisningen, var han jämte
sin politiske meningsfrände och intime personlige
vän J. Chamberlain en verksam styrelsemedlem af
den 1868 stiftade National education league, som
framdref den 1870 utfärdade lagen om obligatorisk
skolundervisning. På 1870-talet medverkade C. till
stiftandet af Agricultural labourers’ union,
och denna förenings syfte (att bereda egna små
jordbrukslägenheter åt mindre bemedlade) utgjorde
kärnpunkten i hans politiska verksamhet, sedan han
1880 invalts i underhuset såsom radikal representant
för kretsen Ipswich, som han representerade till
1886. S. å. blef C. parlamentssekreterare vid Local
government board, sedan han i underhuset genomdrifvit
det amendemang om egna hem, hvilket förorsakade den
första Salisburyministärens fall. Efter upprepade
motgångar genomdref han med unionistministärens
hjälp 1887 sin motion om små jordlotter (se
Allotment-system). Hans andra motion, om "small
holdings" (byggd på grundsatsen "tre acre och en ko"),
rönte ändtligen framgång i parlamentet 1892. C. slöt
sig 1S86 af missnöje med Gladstones
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
