Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Collart - Collas - Colla sinistra - Collé - Collé Charles, fransk skald - Collectanea - Collectivum - Collectus - Colle di Val d'Elsa - Collega - Collège, fr., är i Frankrike och Belgien namn på offentliga undervisningsanstalter - College, eng., egentligen ett organiseradt samfund av personer med gemensamma åligganden och rättigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såväl diplomatiska som militära värf. År 1562, när
Erik skulle fria till landtgrefvens af Hessen dotter
Kristina, blef C. jämte andra sänd såsom underhandlare
till detta land. Någon tid efter sin hemkomst fick
han befallning att med en truppstyrka företaga
ett infall i Norge. Med en här af omkr. 4,000 man
intog han Jämtland (febr. 1564), gick öfver fjällen
samt eröfrade Stenviksholms fästning, Trondhjems
stad och en ej obetydlig del af det nordanfjällska
Norge. Men genom osedlighet, vandalism och oklok
stränghet uppretade C. snart den förut svenskvänliga
befolkningen. Yttermera försvagade han sin ställning
genom att hemsända en del af sina trupper. Då ett
anfall företogs från Bergen, gick därför hela
eröfringen, utom Jämtland, snart förlorad. 22 maj
1564 kapitulerade C. på Stenviksholm och fördes
därefter som fånge till Danmark. Dödsåret obekant.
Fr. W.
Collas [kalla7], Achille, fransk mekaniker,
f. 1795, d. 1859, bekant som uppfinnare af
åtskilliga särdeles snillrikt konstruerade maskiner,
bl. a. en s. k. reduktör (för reproduktion af
bildhuggeriarbeten, se Barbedienne), och en
maskin för gravering af medaljer.
Colla sinistra (it.), mus., med vänstra handen.
Collé (fr., af coller, klistra, limma, grek. kollan),
biljardt., liggande mycket nära "vallen" eller
tätt intill densamma ("press" 1. press collé). -
Collé-stöt, biljardt., en stöt, hvarigenom en intill
vallen liggande boll flyttas ur sitt läge.
Collé, Charles, fransk skald, f. 1709, d. 1783, var
handsekreterare hos hertigen af Orléans och skref för
dennes teater åtskilliga smärre stycken, som vunno
bifall. Hans skådespel La partie de chasse de Henri
IV (1774; senaste uppl. 1892) uppfördes äfven utom
Frankrike. Af större betydenhet äro hans Chansons
(1807), som afspegla det dåvarande sällskapslifvet.
Collectanea (lat.) l. Kollektanea (af
colligere, samla), utdrag, smärre stycken, notiser,
anmärkningar, sentenser o. d., hämtade ur olika
författares skrifter. Jfr Analekter.
Collectivum (lat.), språkv. Se Kollektiv.
Collectus (lat.). Se Kollekt.
Colle di Val d’Elsa, stad i italienska prov. Siena,
vid Arnos biflod Elsa och genom bibana till
Poggibonsi förenadt med järnvägen mellan Florens
och Rom. 9,819 inv. (1901). Biskopssäte. Katedral
(från 13:e årh.). Järnverk. Tillverkning af glas,
papper, läder m. m.
Collega (lat.). Se Kollega.
Collège [kallaj], fr. (af lat. collegium, se d. o.),
är i Frankrike och Belgien namn på offentliga
undervisningsanstalter, som ungefär motsvara de
svenska högre allmänna läroverken, men underhållas af
kommunerna och få sina lärare aflönade af kommunen,
delvis med statsbidrag, hvaremot de franska
lyceerna och de belgiska ateneerna väsentligen
äro statsanstalter och anses förnämligare än
collèges. Det finnes två slag af collèges. Första
slaget utgöres af de fullständiga (collèges de plein
exercise), hvilka kunna föra sina lärjungar fram till
studentexamen (baccalaureatet). Dessa innehålla tre
afdelningar: a) elementarafdelningen (med förberedande,
åttonde och sjunde klasserna), där lärjungen
bl. a. inhämtar grunddragen af fäderneslandets språk,
historia och geografi samt väljer ettdera af de
främmande lefvande språken engelska och tyska;
b) grammatikafdelningen (klasserna 6-4), hvari
bl. a. latin och grekiska påbörjas; samt c) högre
afdelningen, som har två "sections" (linjer),
den ena humanistisk ("litterär"), den andra
real (matematisk-naturvetenskaplig), hvardera
innefattande de tre (reallinjen ofta endast två)
högsta klasserna. Collèges af andra slaget (äfven
benämnda petits collèges) innehålla ofta blott
grammatikafdelningen (de störres mellersta). Rektorn
vid ett collège bär titeln principal och lärarna
régents l. professeurs och chargés de cours
("adjunkter"); endast filos. kandidatexamen
(licence) erfordras för sådan anställning och vid de
ofullständiga collèges endast studentexamen. En stor
del lärjungar äro "interner" (helpensionärer). En del
collèges förvaltas af kommunalmyndigheterna, hvilka
uppbära elevernas afgifter, därmed aflöna lärarna
och tillskjuta hvad som möjligen brister; men det
stora flertalet collèges förvaltas af resp. rektor
som egen affär och på egen risk, vanligen dock med
något tillskott af allmänna medel. De kommunala högre
flickskolorna benämnas collèges de jeunes filles;
äfven de mottaga interner. Jfr Belgien, sp. 1251,
och Frankrike (undervisningsväsen) samt College. Om
Collège de France se d. o. E. F-t.
College [kå’lidj],
eng. (af lat. collegium, se d. o.), egentl. ett
organiseradt samfund af personer med gemensamma
åligganden och rättigheter, kollegium. 1. Benämning
på de med jordagods rikt doterade, oberoende och
själfstyrande korporationer, som bilda integrerande
delar af Englands "gamla" universitet i Oxford
och Cambridge. Ursprungligen stiftade till förmån
för fattiga studenter, utgöra colleges samfund af
studenter och lägre akademiska lärare, hvilka inom
collegets vida byggnadskomplex bo, intaga sina
måltider och erhålla (resp. gifva) undervisning,
som afser dels allmänbildning, dels förberedelse till
de inför själfva universitetets professorer aflagda
examina, hvarjämte idrotter i fria luften idkas
med brinnande ifver och fria diskussionsöfningar
uppfostra till deltagande i det offentliga lifvet. Ett
sådant college består af en rektor (head l. master
l. principal l. warden o. s. v.), ett antal
fellows (aflönade docenter, hvilka dels deltaga
i förvaltningen, dels såsom "tutors" och "college
lecturers" meddela undervisning) och studenter af
olika kategorier, främst scholars (urspr. obemedlade
stipendiater), hvartill i senare tider kommit äfven
burgna mäns söner, som få betala dryga afgifter
för förmånen att vara inackorderade i colleget
(pensioners, commoners, utgörande flertalet af
ograduerade studenter l. "undergraduates"). Skillnaden
mellan t. ex. ofvannämnda studentkategorier blir
dock alltmera af hufvudsakligen historisk art; i
praktiken lägges numera större vikt vid studenternas
särskiljande i förstaårsmän (freshmen), andra-,
tredje- och fjärdeårsmän, hvartill på senaste
tid kommit en särskild grupp af sådana, som med
utmärkelse tagit sin grad och stanna kvar i colleget
för "post-graduate"-studier. Lefnadsordningen
inom colleges har från början haft en tämligen
klosterlik prägel, som dock i senare tider blifvit
allt mindre utpräglad; sålunda få fellows numera
gifta sig. De flesta colleges ha arkitektoniskt
intressanta profanbyggnader och kapell, bibliotek,
museer och parker. Oxford eger 21 colleges (däraf 3
från 1200-talet), Cambridge 17. Se vidare Cambridge,
Oxford och Universitet. -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
