Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 403-404 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Clason - Classen - Classens have - Classenske fideikommis - Class-man - Clathropteris - Claude - Claude Gerard - Claude Lorrain - Claudetit - Claude Vignon - Claudia - Claudia Celeja - Claudianus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

m. m. Vidare har han utgifvit A. Oxenstiernas
skrifter och brefväxling, förra afd., bd 3 (1900). I
åtskilliga år redigerade C. "Hermes, organ för den
arendsska stenografien i Sverige" och meddelade
däri bl. a. Bidrag till stenografiens historia i
Sverige (1887-90); han har äfven utgifvit Läse-
och skriföfningar i Arends’ stenografi (1889;
8:e uppl. 1902).


Classen, Johan Frederik, dansk
industriidkare och donator, f. 11 febr. 1725 i
Kristiania, af sönderjylländsk släkt, tog 1744
teologisk examen, men började tidigt med praktisk
verksamhet och trädde 1749 i förbindelse med
norska affärsmän samt blef 1750 statsleverantör
af krigsmateriel. 1756 blef han delegare i
en fabrik vid Arresö, hvilken han utvecklade till
ett stort etablissemang (kanon- och metallgjuteri,
krutverk m. m.), som fick namnet Frederiksvserk och
redan 1762 hade 300 arbetare; sedan 1767 var han
ensam egare. Till lön för de tjänster han därvid
gjorde staten under sjuåriga kriget blef han 1757
generalkrigskommissarie och var 1761-63 till och
med deputerad i generalkrigskommissariatet, som
skulle öfva kontroll öfver hans leveranser. Han
stod i hög gunst hos general Gähler, liksom hos
dennes vackra och lättsinniga fru, och förstod
att bevara sitt inflytande äfven efter Struensees
fall. 1775 fick han titeln generalmajor, 1783
titeln excellens. Han afled på Arresödal 24 mars
1792. Genom testamente skänkte C. nästan hela sin
förmögenhet - dock icke Frederiksvserk - till en fond,
Det classenske fideikommis, som skulle användas
till att utbilda nyttiga människor till statens
bästa, främja vetenskaplighet och arbetsamhet samt
lindra nöd och armod. Fideikommisset eger utom två
herrgårdar på Falster, Korselitze och Karlsfeldt,
med stora skogar, samt Arresödal i norra Själland,
ett kapital på omkr. 4,5 mill. kr. och förvaltas
af en direktion, som kompletterar sig själf och som
sedan 1889 stått under kronprinsens protektorat. Det
underhåller en landtbruksskola, Næsgaard på
Falster, och några mindre stiftelser, lät 1866-80
på Frederiksberg uppföra en samling arbetarbostäder
("de classenske boliger"), som för billigt pris
uthyras till 350 familjer, och utdelar dessutom
årligen omkr. 150,000 kr. till vetenskapliga och
välgörande ändamål. Enligt C:s testamente skulle
hans boksamling hållas tillgänglig till allmänt
begagnande samt få en årlig summa till underhåll och
förstoring. Den bestod som "Det classenske bibliothek"
till 1867, då största delen (naturvetenskapliga,
geografiska och nationalekonomiska verk)
förenades med universitetsbiblioteket, hvaremot
alla skrifter i landthushållning skänktes till
landbohöjskolen. Jfr C. Nyrop, "Joh. Frederik Classen"
(1887). E. Ebg.

Classens have, förr benämning
på en stor egendom på Österbro vid Köpenhamn. Dess
ursprungliga namn var "Danneskjolds lystgaard". 1755
inköptes den af J. F. Classen, som betydligt utvidgade
den. Egendomen vardt ryktbar genom ett utfall,
som 31 aug. 1807 därifrån gjordes mot de engelska
trupper, som belägrade Köpenhamn. Den har sedan
styckats och är nu fullständigt bebyggd. E. Ebg.

Classenske fideikommis, Det. Se Classen.

Classis (Portus Classis), i forntiden stad vid
Adriatiska hafvet, nära Ravenna. På kejsar Augustus’
tid fanns där en krigshamn, som kunde rymma 250
örlogsfartyg. Omkr. 750 förstördes C. af langobarden
Luitprand. En återstod af detsamma är den i 6:e
årh. byggda kyrkan "San Apollinare in Classe".

Class-man [klä’s-män], eng., "klassman", äfven
Honour-man, vid de engelska universiteten titel
på den, som aflagt en svårare bachelor-examen (tagit
en hedersgrad), hvilken plägar erfordra 4 år.

Clathropteris Brongn., paleobot., ett fossilt
ormbunksläkte med stora, fotlikt delade, nätådriga
blad med första ordningens nervmaskor nästan
rektangulära. Primärflikarna, som kunna vara ända
till 15 och nå en längd af 80 cm. och mera, äro
jämbreda, i kanten tandade, vid basen sinsemellan
förenade. C. upptäcktes först i sandstenen vid Hör i
Skåne och är hittills funnen endast inom aflagringar
hörande till trias samt undre och mellersta juran;
praktfulla exemplar äro kända från Skåne och
Tonkin. G. är mycket närstående Dictyophyllum (se
d. o.), och båda kunna anses såsom underafdelningar
af samma släkte, ehuru det af praktiska skäl är
lämpligast att hålla dem skilda. Sporangierna hos
C. bilda tättställda sori på bladets undersida och
visa en tydligt ledad ring. A. G. N.

Claude [klåd], vanligen kallad
Claude de France, drottning af Frankrike, äldsta dotter af Ludvig
XII och Anna af Bretagne, f. 1499, d. 1524 i Blois,
var först bestämd till gemål åt Karl af Österrike
(sedermera kejsar Karl V), men blef 1514 förmäld med
sin kusin hertig Frans af Angoulême (sedermera Frans
I). Som hemgift åt sin make medförde hon Bretagne,
Blois, Coucy, Montfort, Étampes och Asti samt
arfsanspråk på Milano. Drottning C. var ej begåfvad
med någon fägring, men förstod att genom mildhet och
älskvärdhet vinna sin gemåls förtroende, ehuru hennes
inflytande vid sin makes lysande hof var ytterst
ringa. Hon hade med Frans I sju barn. Efter henne har
den utmärkta plommonsorten reine-claude uppkallats.

Claude Gerard [klåd jerär], pseudonym för
romanförfattarinnan Aurora Lovisa Ljungstedt.

Claude Lorrain [klåd lära’], fransk målare. Se Gellée.

Claudetit, kem., namn på arseniktrioxiden,
As₂ O₃, då den (sällsynt) förekommer
såsom mineral i monoklina kristaller.
H. E.

Claude Vignon [klåd vinjå7], pseudonym för
författarinnan Noémie Rouvier.

Claudia, romersk koloni. Se Konia 2.

Claudia Celeja, romersk koloni. Se Cilli.

Claudianus, Claudius, latinsk skald, f. i
orienten, kom 395 e. Kr. till Rom och fann där
en mäktig beskyddare i den bekante Stilicho, som
skaffade honom flera ämbeten. Som skald utmärkte
C. sig genom liflig inbillningskraft och genom
förmågan att medelst glänsande skildringar framkalla
läsarens intresse för de ofta nog i sig själfva torra
ämnen han behandlade. Hans språk är i det hela rent
och vackert; i öfverensstämmelse med dåtidens smak
hyllade han dock, i alltför hög grad, frasens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>