Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 363-364 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Civa - Civetta - Civetten - Civiale - Cividale - Civil - Civila departementet - Civilbegravning - Civildepartementet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förstörande gudamakt. I senare fallet framställes hans
bild som ett svart vidunder, omgifvet af de mest
skräckinjagande attribut, ormar, drakar o. s. v. Och
när han kallas Ç., d. v. s. den vänlige, gode, så
är detta en af de eufemismer, hvarmed man i alla
tider trott sig kunna bryta udden af onda makters
inflytelser. - Andra namn, delvis af samma art,
äro Çamkara, frälsaren, Mahadeva, den store
guden, Nilagriva, med blå nacken, Giriça, bergens
herre, Paçupati, boskapens herre, o. s. v. -
Ç. förekommer visserligen icke i Rigveda; men
otvifvelaktigt är det den rigvediske Rudra, som,
efter ombildningar och hopsmältningar med andra
gudagestalter, småningom träder fram i
Ç. Redan i Yajurveda framträder Ç, med klara
konturer. Rudra var den förhärjande stormguden, och
det är denna egenskap, som blifvit den centrala i Ç:s
väsen. Egentligen var Rudra-Çiva nog ursprungligen
endast en stamgud, dyrkad företrädesvis bland de
vildare folkstammarna i Himalayas bergstrakter. Men
i och med att den stam eller de stammar, som dyrkade
Ç., växte fram till makt och inflytande, blef också
Ç. småningom, jämte Visjnu, hinduismens förnämsta
gudomlighet; den bramanska teologien försökte
endast på det sättet förlika Visjnu och Ç., att de
inordnades i ett system, med Brahma antingen som
sidoordnad tredje eller som öfverordnad makt. I
det stora eposet Mahabharata äro vissa partier
företrädesvis visjnuitiska, andra çivaitiska,
d. v. s. företrädesvis diktade inom kretsar, för
hvilka Ç. var den främste guden. Ännu i dag är den
indiska bramanismen, den s. k. hinduismen, alltefter
olika orter företrädesvis visjnuitisk eller çivaitisk.

Çiva-tempel vid Puna i Indien.

K. F. J.

Civetta [tjive’tta], italienarnas benämning på den
nederländske målaren H. met de Bles.

Civetten, Viverra civetta Schreb., äfven kallad
"afrikanska sibetkatten", zool., är en medlem
af familjen Viverridæ bland rofdäggdjuren. Till
skillnad från sin asiatiske frände har civetten
en svart, endast å främre delen ringlad svans och
en mer eller mindre stark man på ryggen. Han blir
ungefär så stor som en medelmåttigt stor hund, och
hans utseende påminner om mården och katten. Pälsen
är vackert askgrå med brunaktig anstrykning samt med
oregelbundna mörka fläckar och strimmor. Civetten
har sitt hemland i Afrika, hufvudsakligen på västra.
kusten af Guinea, och har sedan länge tillbaka
hållits såsom husdjur i åtskilliga trakter. Liksom
sina närsläktingar lämnar han ett dyrbart ämne,
sibetoljan, som af söndras ur en körtel. Af ett
fullvuxet djur erhåller man ungefär två kvintin
sibet. Förr betaltes ända till fyra dukater för ett
kvintin af denna vara. Liflig handel med sibet bedrefs
i Abessinien, där det fanns en och annan afvelsgård
med 2-3 hundra dylika djur. Nu för tiden användes,
åtminstone hos oss, den förut så dyrbara oljan endast
såsom beståndsdel i vissa vällukter.
J. G. T.*

Civiale [sivia1], Jean, fransk kirurg, f. 1792,
d. 1867, är mest bekant såsom uppfinnare af
litotritien (stenkrossningen). De viktigaste
bland hans arbeten äro Sur la lithotritie (1827),
Parallèle des divers moyens de trailer les calculeux,
contenant l’examen comparatif de la lithotritie et
de la cystotomie (1836) och Traité pratique sur les
maladies des organes génitourinaires (1837-40).

Cividale [tjividäle], C. del Friuli, stad
i italienska prov. Udine (Venezia), vid
floden Natisone. 4,000 inv. (1901; som kommun
9,061). Silkes- och bomullsspinnerier, pappers-
och läderfabrikation. Präktig domkyrka, i hvars
arkiv många märkliga handskrifter finnas, bl. a. en
evangelie-kodex från 5:e årh. - C. motsvarar
forntidens Forum Julii, hvarur namnet Friuli,
Friaul, uppstått. Slaverna kalla det Staro Mjesto
("gamla staden").

Civil (lat. civilis, af civis, medborgare), borgerlig;
som hör till ämbetsmanna- eller borgarklassen (i
motsats till militär och präst); jur., som vidkommer
tvistemål, t. ex. civil rättegång, civilmål (i motsats
till kriminal). Jfr Civilstånd.

Civila departementet, ett af de fyra departementen
inom arméförvaltningen (se d. o.).

Civilbegrafning, begrafning, som försiggår
utan prästerligt biträde och utan kyrkliga
ceremonier. Vid en sådan begrafning håller vanligen
en frände eller en vän ett åminnelsetal öfver den
bortgångne. Civilbegrafning, genom lag medgifven i
Frankrike, förekommer i åtskilliga andra länder. Äfven
i Sverige har sådan strafflöst förekommit.

Civildepartementet, ett af de åtta departement,
i hvilka den högsta svenska statsförvaltningen är
delad. Genom detta departement beredas och föredragas
- enligt k. stadgan 31 mars 1900 och k. kung. 30
jan. 1903 - ärenden rörande landtregeringen
samt landskommuner, köpingar och städer, rörande
kommunikationsväsendet (med undantag af frågor om
väg-, färje- och brohållningsskyldighet), särskildt
om järnvägar och post, om telegraf, telefon
och andra elektriska anläggningar samt om väg-,
farleds- och hamnanläggningar, rörande medicinal-
och karantänsväsendet, den allmänna hälsovården samt
civila sjukvårdsanstalter, rörande försäkrings- och
sjukkasseväsendet äfvensom andra sociala frågor,
rörande eldfarliga oljor samt explosiva varor och
dylikt, rörande riksgränsen och lapparnas särskilda
ställning äfvensom slutligen i allmänhet alla civila
ärenden, som ej tillagts annat departement. Bland
egentliga lagfrågor tillhöra civildepartementets
handläggning frågor om stiftande, upphäfvande, ändring
eller förklaring af kommunalförfattningar (utom
sådana, som afse kyrko- eller undervisningsväsendet)
samt lagstiftningsfrågor angående försäkringsanstalter
och sjukkassor äfvensom ersättning för skada till
följd af olycksfall i arbete. Ärendena

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>