Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cisalpinska republiken - Ciselera - Cisiojanus - Cisjuranska Burgund - Ciskaukasien - Cisleithanien - Cis- och trans-former - Cispadanska Gallien - Cispadanska republiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Romagna. Härtill lades ytterligare 27 sept. Mantova och 22 okt. Valtellina, Chiavenna och Bormio, sedan Österrike genom freden med Frankrike i Campo Formio 17 okt. s. å. nödgats erkänna den nya staten. Denna, hvars areal utgjorde 42,450 kvkm., var delad i 10 departement. Författningen var bildad efter mönster af den franska direktorialförfattningen. Den verkställande makten innehades af ett direktorium, den lagstiftande af två kamrar, de gamles råd på 80 medlemmar och stora rådet på 160. Hufvudstaden var Milano. Republiken hade inga egna trupper men underhöll en fransk armé på 20,000 man och var sedan mars 1798 nära förbunden med Frankrike genom en off- och defensivallians samt ett handelsfördrag. I själfva verket var Bonaparte dess oinskränkte härskare. Den unga staten blef upplöst 29 april 1799 genom Suvorov, som då med sin segrande här höll sitt intåg i Milano, hvarifrån hela regeringen flytt. 2 juni 1800 eröfrade Bonaparte åter Milano och dekreterade några dagar senare republikens återställande samt en ny författning. Enligt denna innehades den verkställande makten af en governo på 9 medlemmar och den lagstiftande af en consulta på 50. Bonaparte införlifvade 6 dec. 1800 Novara och Tortona med republiken, och Österrike måste erkänna detta genom freden i Lunéville 9 febr. 1801. År 1802 ombildades staten till den italienska republiken, och Bonaparte valdes 26 jan. s. å. till dess president, medan hertig Francesco Melzi d’Eril under hans frånvaro förestod regeringen som republikens vicepresident. Landet indelades i 13 departement och styrdes fullkomligt efter franskt mönster. På Napoleons föranstaltande begärde italienarna 1805 republikens omdaning till monarki, en deputation erbjöd honom dess krona, och 17 mars s. å. skapades konungariket Italien, hvarefter Napoleon 26 maj i Milano krönte sig till dess konung. Hans styfson Eugène de Beauharnais utsågs 7 juni s. å. till det nya rikets vicekonung och förvaltade det, icke utan framgång och förtjänst, till 1814, då Napoleons nederlag och tronafsägelse gjorde slut på dess tillvaro. E. A–t.
Ciselera (fr. ciseler), dels med skarpt verktyg (grafstickel, mejsel, fil) bortarbeta de gjutränder och andra ojämnheter, som vid gjutning i metall bilda sig på ytan af ett konstverk (detta förfarande kan lätt skada den af konstnären skapade formen och kräfver å dennes sida den största försiktighet och omsorg); dels drifva i metall, d. v. s. med puns och hammare framställa upphöjda figurer på tunt metallbleck. – Ciselör, en som har ciseleringskonsten till yrke. r–n.*
Cisiojanus (lat.). Med detta ord betecknade man i äldre tider vissa minnesverser, hvilka tjänade att bestämma datum för orörliga fester och helgondagar. Dessa verser utgjordes vanligen af två hexametrar för hvarje månad, affattade på ett barbariskt latin och innehållande lika många stafvelser, som det fanns dagar i månaden. Enligt den i Sverige vanliga redaktionen af Cisiojanus voro verserna för januari månad:
Cisio Janus Epi. sibi vendicat Oc. Feli. Marcel.
Prisc. Hen. Fab. Ag. Vincent. E. Paulus nobile
lumen.
Cisio Janus Epiphaniis dic donaMagorum
Vincit orans Agne nova Paulum lumina vertunt.
Scinditur inde Magis colitur puer ortus Jesus.
”Omskuren blef Jesus sökt af kong Knut,
bad dem hjälpa sig att drifva julen ut.
Marcellus, Antonius, Priska och Fabian,
Agnes, Vincentius de kalla påfven fram;
där sjunga de alla gloriam.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
