Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 325-326 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cincinnati - Cincinnatus - Cincinnatus-orden - Cincinnus - Cincius - Cinclus - Cinders - Cineas - Cinen - Cineol - Cineraria - Cinerarium - Cineres clavellati - Ciney - Cingoli

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fläsk, tobak och stenkol) främjas af ett stort
antal järnvägslinjer, hvilka mötas i fem bangårdar
i staden och gå öfver Ohio på fyra broar (dessutom
finnes ett par broar för gatutrafik, bl. a. den af
Roebling byggda hängbron, 685 m. lång) samt af
Ohiofloden och den nämnda Miamikanalen, hvilken
dock numera sett sin trafik öfverflyttad på
järnvägslinjerna. Emedan skillnaden mellan högsta
och lägsta vattenståndet i Ohio utgör 19 m., måste
fartygen lägga till vid simmande landningsbryggor
(floating wharves). För de stora Mississippiångarna
(från New Orleans, S:t Louis etc.) är C. ändstation;
mindre ångfartyg kunna äfven vid lågt vattenstånd gå
till Pittsburgh. Midtemot C., på andra sidan Ohio,
i Kentucky, ligga städerna Newport, Covington och
Ludlow. C. har ett stort antal allmänna och privata
välgörenhetsanstalter, bl. a. ett storartadt sjukhus
i staden och en dårvårdsanstalt i byn Carthage, 15
km. n. om staden. – Stadsförvaltningen handhafves af
en för 2 år vald borgmästare (mayor) och 34 rådmän
(councillors). C. grundlades af utvandrare från
New York och Nya England 1788 på ett från indianerna
köpt område, där ett äldre Fort Washington legat, samt
hette först Losanleville, men fick sedan af guvernören
S:t Clair namnet C. efter den vid frihetskrigets slut
stiftade Cincinnatusorden.

Cincinnatus ("den lockige"), Lucius
Quinctius, berömd romare, kraftig förkämpe för
patricierna. Sägnen förmäler, att han år 458
f. Kr. från sin landtgård, där han själf gick
vid plogen, blef afhämtad för att såsom diktator
rädda en af fiender innesluten romersk här och att
han lyckades i detta värf. Huru mycken sanning,
som ligger till grund för denna sägen, är omöjligt
att bestämma; visst är dock, att C. i senare tider
gällde såsom typen för den gamla tidens romare,
hvilka med ett enkelt, nästan torftigt lefnadssätt
förenade medborgarens och krigarens bästa egenskaper.
R. Tdh.

Cincinnatus-orden, f. d. nordamerikansk orden, efter
befrielsekrigets slut (1783) stiftad af en förening
officerare, som kallade sig cincinnater, emedan
de, liksom romaren Cincinnatus, efter krigets slut
återvände till sina landtliga göromål. Ordenstecknet
skulle vara ärftligt. Enär ordenssällskap ansågos
vara stridande mot republikens idé, upphörde man snart
att välja nya medlemmar. George Washington var ordens
förste president.

Cincinnus, bot., skrufknippe. Se Blomställning.

Cincius, Lucius C. Alimentus, romersk
historieskrifvare, var pretor 210 f. Kr. och hade
befäl i andra puniska kriget (218-201 f. Kr.). Han
författade på grekiska en nu förlorad, enligt Livius’
omdöme tillförlitlig, historia om Rom från dess
grundläggning till hans egen tid. Åtskilliga andra
arbeten, som förr tillskrifvits honom, härröra från
en L. Cincius, lärd antikvarie under Augustus.

Cinclus, zool. Se Strömstaresläktet.

Cinders [si’ndas], eng. Se Sinders.

Cineas (grek. &#922;&#943;&#957;&#949;&#945;&#962;), en tessalier, som för sin
klokhet och vältalighet af konung Pyrrhos i Epirus
användes som diplomatisk underhandlare. Denne sände
honom, efter sin seger öfver romarna vid Herakleia
(280 f. Kr.), till Rom för att förmå senaten till
fred. C., ytterst artig och smidig, uppbjöd den
grekiska politikens alla konstgrepp och lyckades
åstadkomma en stämning för fred. Då uppträdde i
senaten den blinde Appius Claudius (se Claudius 3)
och höll ett af harm och hänförelse glödande tal till
de vacklande senatorerna. Fredsförslaget afvisades:
"Rom underhandlar ej med en fiende, som står på
Italiens jord". C. fick återvända med oförrättadt
ärende, men med det intrycket, att "Roms senat liknade
en samling af konungar". Han skickades därefter som
sändebud till Sicilien. H. Sgn.

Cinen, kem. Se Dipenten.

Cineol, Kajeputol, Eukalyptol, kem., en kamferart,
C₁₀H₁₈O. Utgör huvudbeståndsdelen i maskfröoljan
(Oleum cinæ) ur vissa Artemisia-arter.
H. E.

Cineraria palustris.

Cineraria L., bot., växtsläkte af fam. Compositæ,
föga skildt från det stora släktet Senecio,
hvarmed det af många förenas. Två inhemska arter
finnas, båda tillhörande södra Sverige, af hvilka
den ena, C. palustris L. (kärrnocka), växer
på kärrängar, den andra, C. integrifolia Murr.
(kalknocka), på kalkbackar. Jfr Senecio.
Gr. L-m.

Cinerarium (lat., af cinis, aska), hos de gamle
romarna ett rum med en urna till förvarande af en
döds aska. Se illustr. sp. 327.

Cineres clavellati, gammalt namn på pottaska.

Ciney [sinä], köping i belgiska prov. Namur. 4,684
inv. (1900). Tillverkning af liar; stenbrott. C. är
hufvudort i landskapet Condroz.

Cingoli l. Cingolo [tji’n-], stad i italienska
prov. Macerata (Kyrkostaten). 1.700 inv. (1901;
som kommun 13,357). Olje- och silkesodling. Påfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>