- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
313-314

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cigarr - Cigarrett - Cigarrillos - Cigarrskepp - Cigliano - Cignani - Cigoli

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

onödiggör dessa fuktnings- och torkningsprocesser, som
alltid inverka störande, möjligen ock på en
efterjäsning i den packade lådan. Havanna-tobakens
förträffliga egenskaper tillskrifvas ock en särskild
mikroorganism, som vetenskapsmännen sökt renodla
för att förädla annan råtobak, hittills dock utan
praktiskt resultat. De äkta havanna-cigarrerna bära
namn efter fabrikanten, t. ex. bock, upmann, garcia,
eller efter fasonen, t. ex. regalia, londres (stora),
conchas {korta tjocka).

I Sverige finnes en rätt betydande
cigarrindustri, som 1905 sysselsatte omkr. 3.300
arbetare. Hufvudplatserna för inköpen äro
Bremen, Hamburg och Amsterdam, de förra för felix,
havanna, domingo, den sistnämnda för sumatra och
java. Tobaken försäljes där på stora auktioner,
s. k. inskrifningar. I Sverige odlas nog en del tobak,
som användes till cigarrfabrikation, egentligen i
Skåne, och för allra billigaste fabrikat. De mera
ansedda svenska fabrikerna använda föga, många intet
af detta mindervärdiga material, utan köpa sin
tobak uteslutande på samma ställen som utlandets
fabriker. En svensk cigarr är alltså icke en
cigarr af svensk tobak, utan en cigarr tillverkad
i Sverige af i de flesta fall (i bättre prislägen
alla fall) utländsk råvara, men af svenska arbetare.
. Hj. B-n.

Cigarrett (fr. cigarrette), liten cigarr. En
cigarrett består af finskuren röktobak i en
hylsa af silkespapper. Till cigarrettpapper
användes mycket tunt, olimmadt papper af finaste
linnelump. Cigarrett-tobak är vanligen turkisk
eller amerikansk. Förr rullade alltid rökaren själf
sina cigarretter för hand; senare blefvo färdiga
hylsor, i hvilka tobaken infördes medelst ett rör
eller dylikt, vanliga, och slutligen uppfunnos
cigarrettmaskiner, hvilka dels afse att underlätta
arbetet för hand, dels äro verkliga mekaniska
anordningar för massproduktion. Vid fabriksmässig
framställning skiljer sig arbetssättet väsentligt
för cigarretter med och utan munstycken. För de
förra fordras ännu handarbete; maskinerna afse
hufvudsakligen hylsornas framställning. Cigarretter
utan munstycken framställas däremot i automatiska
maskiner, i hvilka papper i långa banor och tobak
kontinuerligt tillföras. Sådana maskiners kapacitet
öfverstiger 10,000 st. i timmen. - Bruket att röka
tobak i form af cigarretter härstammar från orienten,
men blef under senare hälften af 1800-talet allmänt
i Europa och Amerika. I Europas slaviska länder
samt i Italien och Spanien är konsumtionen relativt
störst. Den hufvudsakliga delen af världsproduktionen
har sitt säte i Ryssland (Petersburg, Moskva,
Warschau), Tyska riket (Dresden, Berlin, Hamburg),
Finland, Egypten (Kairo), Nord-Amerika (Carolina).
G. H-r.

Cigarrillos [-i’ljås], sp., cigarretter med ett fint
tobaksblad i st. f. silkespapper som omslag.

Cigarrskepp, skpsb. Åren 1864-66 byggdes i Baltimore,
London och Havre fyra fartyg, hvilka, därför att både
akter- och förskepp till formen liknade den spetsiga
ändan af en cigarr, fingo namnet cigarrskepp. Hvart
och ett af dessa fartyg utgjorde för öfrigt,
geometriskt taladt, en sådan rotationskropp, som
uppkommer, då ett cirkelsegment, med ungefär trettio
gånger så stor korda som höjd, roterar omkring kordan
såsom axel. Ett af dessa fartyg, "Ross Winans",
byggdes i London 1865 efter ritningar af egarna,
de i London bosatte
nordamerikanerna Thomas och William Lovis Winans. Dess längd
var 76,7 m. och största diameter 4,7 m. Midt på
fartyget var byggd en plattform, hvilken tjänade som
öfre däck. Inemot hvardera ändan af fartyget satt
en propeller, och under bottnen, l,7 m. innanför
hvardera propellern, ett roder. Midt i fartyget voro
ångpannorna (fyra till antalet) och maskineriet
belägna. Fartygets nominella hästkraft uppgafs till
250, den indikerade var däremot omkr. 1,500. För att
motverka den krängning, som uppkom af propellrarnas
rörelse, var fartyget försedt med en större
balansvikt, som drefs af en särskild maskin. Fullt
utrustadt och försedt med fullt kolförråd, uppgick
dess deplacemang till 500-600 ton. - Ett annat af
de fyra fartygen byggdes i Baltimore; detta fartyg,
hvars dimensioner voro ungefär desamma som det förras,
men hvars byggnad och inredning voro något olika,
finnes af bildadt i figuren.
illustration placeholder

Att cigarrskeppen ej kommit till någon praktisk
användning beror förnämligast på deras egendomliga
konstruktion, som visserligen åstadkommer en
ändamålsenlig bottenform, men på samma gång förhindrar
andra anordningar, hvilka äro af fullt lika stor vikt
för ett sjödugligt fartyg. (Se vidare "Illustrated
London news" för 3 mars 1866 och "Practical
mechanic’s journal" för l dec. 1866.) J. G. B.*

Cigliano [tjiljänå], köping i italienska
prov. Novara. 6.084 inv. (1901). Viktig vägknut
öster om Dora Baltea.

Cignani [tfinjäni], Carlo, grefve, italiensk
figurmålare, f. 1628 i Bologna, d. 1719 i Forli, var
först elev hos Albani, men utbildade sig sedan genom
studiet af Correggio, Tizian och Carraccierna. Goda
fresker af honom finnas i åtskilliga italienska kyrkor
och palats. Nationalmuseum eger af hans hand Moder med
tre barn
(allegori öfver barmhärtigheten). C. fick
af påfven greflig värdighet, var öfverhopad med
beställningar och såg sig omgifven af en stor
skara lärjungar. Han var den bolognesiska skolans
siste framstående målare, men mycken öfverdrift
låg i samtidens beundran för hans konstnärskap.
(O. G-g.)

Cigoli [tji’gåli], Il, egentl. Luigi Cardi, italiensk
målare och arkitekt, f. 1559 i Cigoli nära Florens,
d. 1613 i Rom, elev af Santi di Titi, vände sig
ifrån sin tids manierism, sträfvade efter en enkel
linjeföring i motsats mot den öfverdrift, som
blef modern efter Michelangelo, efter en flytande
färgbehandling och ett ljusdunkel, som hänvisar
på Correggio, same mottog för öfrigt inflytelser
från flera håll, såsom från Paolo Veronese och
Guercino. Emellertid sammansmälte han allt detta
till ett samladt intryck, som gör honom till en af
sin tids bäste mästare. Hans verk finnas i Florens’
kyrkor och offentliga samlingar, såsom i Uffizierna
Stefanus stenas, hans


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbe/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free