Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chimär - China-inland-mission - Chinambrym - Chinampas - Chinampo - Chinandega - Chinanova, bot. farm. Se Kaskarillbark. - Chinchan, zool. Se Chingan - Chinchas-öarna - Chinchilla de Monte-Aragon - Chinchillan, zool. Se Harmössen. - Chichillidae, zool. Se Harmössen. - Chindasvind, västgotisk konung. Se Västgoter. - Chindvara - Chine - Chingan - Chin-gan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hiärnspöke, inbillningsfoster, gyckelbild, luftslott. -
Chimärisk, inbillad, orimlig, outförbar.
China-inland-mission [tjäYne i’’nländ
mi^en],Kinainland-missionen, grundades 1865 af
d:r J. Hudson-Taylor, med ändamål att få evangelium
förkunnadt i alla Kinas provinser. Vid tidpunkten för
dess bildande funnos i Kina blott 97 protestantiska
missionärer, som alla hade sin verksamhet förlagd
till 10 eller 11 hamnstäder, af dessa endast en,
Han-kou, i landets inre, vid Jang-tse-kiang, och
af Kinas 18 provinser voro 11 alldeles oberörda af
mission. Efter 10 år räknade den nya missionen 52
arbetare, 1888 335, 1899 811 och f. n. (1906) 875. En
stark hänförelse för denna mission väcktes, särskildt
genom "de sju från Cambridge", sju
universitetsbildade män, som 1885 trädde i dess tjänst. I alla
Kinas provinser har nu arbetet upptagits och
fullföljts med synbar framgång. Hufvudvikten
lägges visserligen vid evangelisation, men
fasta stationer ha dock upprättats öfverallt,
där arbetet kommit i gång. Kinainland-missionen
är interdenominationell: i sin tjänst har den
missionärer tillhörande engelska kyrkan, baptister,
metodister, presbyterianer, kongregationalister
m. fl. Hufvudvikten vid deras antagande lägges
vid den andliga utrustningen och förmågan att
tillegna sig det kinesiska språket. Dessa arbetare
hafva ingen lön sig tillförsäkrad, inga kollekter
få upptagas; de nödiga medlen till missionärernas
underhåll och arbetets upprätthållande skaffas genom
gåfvor. Inkomsterna ha varit i ständig tillväxt. 1875
uppgingo de till 94,000 kr., men redan 1888 till
612,000 och 1905 till of ver 900,000 kr. Arbetet
ledes icke af någon styrelse i hemlandet, ehuru där
finnes ett s. k. home-department för pröfning och
antagande af missionärskandidater, gåfvors mottagande
och öfversändande och spridande af underrättelser
om missionens utveckling. Ledningen är förlagd till
missionsfältet och handhafves af s. k. seniorer eller
äldre, bepröfvade missionärer. Under boxarupproret
(1900) hade särskildt denna mission en svår tid:
icke mindre än 58 af dess missionärer jämte flera
af deras barn ledo då martyrdöden. Arbetet har dock
sedan upptagits med ännu större kraft. År 1904 funnos
12,032 fullmyndiga församlingsmedlemmar. Missionens
organ är "Chinas millions", som utgifves i London.
A. K.
Chinarnbrym, en af Hebriderna. Se Ambrym.
Chinampas [tjina^pas] eller hängande trädgårdar kallas
de konstgjorda, genom pålar af någon pilart fästa öar,
som förekomma i den mexikanska sjön Chalco, belägen i
närheten af staden Mexico, som från. dessa öar förses
med grönsaker, blommor etc.
Chinampo l. Chmainpo, hamn på Koreas västkust. Se
Tsjin-nam-p-ho.
Chinandega. 1. Departement i amerikanska republiken
Nicaragua. Omkr. 25,000 inv. - 2. Hufvudstad i nämnda
departement, genom järnväg förbunden med hamnen
Corinto. Omkr. 13,000 inv. Liflig handel.
China nova, bot. farm. Se Kaskarillbark.
Chinehan, zool. Se Chingan.
Chinchas-öarna [tj^ntjas-], ögrupp med tre små
hufvudöar (Isla del Norte, Isla del Medio och Isla
del Sur) vid kusten af Peru, i Pisco-viken, 13° 38’
s. br. 16,2 kvkm. Till följd af sin forna, men nu
uttömda, rikedom på guano kallas de äfven
Guanoöarna. Under åren 1840-67 exporterades af regeringen
därifrån 7,2 mill. ton guano till ett värde af 218,7
mill. doll.
Chinchilla de Monte-Aragon [tjintji’lja], stad i
spanska prov. Albacete, på sluttningen af en kal
bergås, som krönes af en borgruin och har flera
såsom bostäder använda grottor, och vid järnvägen
från Madrid, som där grenar sig till Alicante
och Cartagena. 6,680 inv. (1900). Marmor- och
gipsbrott. Lerkärlstillverkning.
Chinchillan, zool. Se Harmössen.
Chinchillidæ, zool. Se Harmössen.
Chindasvind, västgotisk konung. Se Västgoter.
Chindwara [tjind-coä^re], en Evangeliska
fosterlandsstiftelsens missionsstation i
brittisk-indiska Centralprovinserna. Upprättad
1885. Se Mission.
Chiné (fr.), Chinerade tyger, spräckliga eller
flammiga tyger.
Chingan [ki^gan], Mephitis Chinga l. mephitica,
äfven kallad "chinchan", zool., tillhör stink-
eller skunkdjurens släkte bland de mårdartade
rofdjuren (Mustelidæ). Den är svart, med ett par
ljusare strimmor längs ryggen, ungefär så stor som
en katt, har en mårds kroppsbyggnad samt lefver i
Nord-Amerika, där den företrädesvis bebor lundar,
skogar och snår utmed flodstränderna. Liksom
de öfriga mårddjuren har äfven den en stark och
illaluktande körtelafsöndring. Knappast någon stank
kan i vämjelighet och varaktighet mäta sig med den,
som den till det yttre sirliga chingan förmår utbreda
omkring sig. Den är i stånd att göra ett helt hus
obeboeligt och ett med dyrbara varor fylldt magasin
eller förrådsrum nästan helt och hållet värdelöst.
J. G. T.*
Chin-gan (Khingan), äfven kallad
Stora C., bergskedja, som skiljer öknen Gobi från
Mandsjuriet. Den är egentligen en fortsättning af
bergen i kinesiska provinserna Sjan-si och Tsji-li,
ehuru namnet C. först möter norr om floden Sira
l. Sjara-muren. Därifrån går bergsystemet upp
till Amurs nordligaste båge. På andra sidan om
floden fortsätter det i Stanovojbergen. Berget är,
enligt Suess, att uppfatta såsom en brottkant, som
skiljer det västra höglandet från det öster därom
liggande, sänkta Mandsjuriet. Det når ej öfver 2,000
m.; dess passhöjd är 1,100-1,400 m. Kedjan har i
allmänhet ringa bredd, men mot ö. utsänder den några
förgreningar. Den bildar en skarp gräns mot ökenlandet
i v. Från dess kam, som sluttar brant som ett tak,
kan man öfverskåda kontrasten mellan landskapen på
ömse sidor: i n. och v. långa vågor af enformig och
naken stäpp, i s. och ö. terrasser, som sänka sig i
af satser med klippor, skogar och dalgångar, och på
afstånd slätterna, genom hvilka floderna slingra
sig. Flera toppar på kedjan äro slocknade vulkaner,
och ö. om hufvudkedjan i Udelins dal ligger en grupp
höjder af vulkaniskt ursprung, af kineserna kallade
Lu juan-sjan ("svaf-velbergen"), af mandsjuerna
Ujun-Koldongi ("tio kullar"), som hade vulkaniskt
utbrott och våldsamma jordskalf 1720-21, fullständigt
beskrifna af kineser. Ryssarna ha gifvit namnet Lilla
C. åt en till C.-systemet icke alls hörande kedja,
som i väst-östlig riktning skär Mandsjuriet vid 48°
n. br. ända fram till Amur. Dennas mandsjuiska namn
är Tun-in-votsi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
