Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chic - Chica - Chica, en nationaldryck bland infödingarna i Bolivia och Peru - Chicacole - Chicago
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbeten yttra: "c’est Chique!" Ordet, som 1902 af
franska akademien upptogs som fullgodt franskt ord,
användes äfven som adjektiv.
Chica, ett af bladen af växten Bignonia chica beredt
cinnoberrödt färgämne, hvarmed indianerna färga sin
hud. Se Arrabidæa.
Chica [tʃīka] l. Chicha [tʃītʃa], en nationaldryck
bland infödingarna i Bolivia och Peru, utgörande ett
slags majsbrännvin, som erhålles vid långsam jäsning
af en gröt af krossad majs och vatten, hvari blandats
tuggade majskorn med åtföljande saliv. I Chile
tillverkas ett slags chica af drufvor, som kokas och
jäsas till en syrlig cidersmakande dryck.
Chicacole [tjikekåu’l], Tjikakol 1. Srikakolam,
hufvudstad i distriktet Ganjam, brittiskindiska
presidentskapet Madras, vid floden Languliya, omkr. 6
km. från Bengaliska viken, 18° 75’ n. br. Omkr. 19,000
inv. C. var en blomstrande stad under muhammedanska
väldet, men har gått mycket tillbaka genom nödåret
1866 och genom flodens öfversvämning 1876.
Chicago [amer. ʃikå’gå͡u, eng. tʃikā’gå͡u], stad i
nordamerikanska staten Illinois, Unionens andra
stad och största järnvägscentrum, under 41° 50’
n. br. {samma breddgrad som Rom) och 87° 34’ v. lgd,
vid västra stranden af Michigansjön, nära dess
sydände, vid mynningen af floderna C. och Calumet,
179 m. öfver hafvet, 1,370 km. från Baltimore,
den närmaste punkten vid Atlantiska hafvet, och
3,885 km. från San Francisco. Årstemperaturen är
8° C. (juli 22°, jan. -4°) med extremer af 42°
(i juli) och -30° (i januari). C. är mycket blåsigt
("Windy city"). Staden upptager en areal af 495
kvkm. (6 gånger större än Paris’) och har vid sjön en
vattenfront af 40 km. längd. Terrängen är flack och
så låg, att staden ligger blott l-6 m. öfver sjöns
yta, hvarjämte dess grund är stadd i sjunkande. Den
var ursprungligen ännu lägre och sumpig, men har,
i synnerhet efter 1871 års brand, blifvit genom
konst höjd för att kunna få fall till floden och
sjön för kloakledningar, hvarvid man lyfte husen,
flera våningars stenhus, och höjde grunden eller
flyttade dem bakåt iör att få gatorna bredare,
ett förfaringssätt, som ännu fortsattes. Numera äro
gatorna i allmänhet breda, men den ofantliga höjden på
husen i den inre delen af staden (80-100 m.) gör, att
solen ändock med svårighet tränger ned till dem. Genom
Chicagoflodens båda armar, North och South branch,
delas staden i tre delar: syd-, väst- och nordsidan,
hvilka stå i förbindelse med hvarandra medelst en
mängd svängbroar af järn, som öppnas och slutas med
ångkraft. Den omgifves af ett stort antal offentliga
parkanläggningar (öfver 800 har, de flesta visserligen
ej ännu fullbordade), såsom Lincoln park (125 har)
på nordsidan, med dammar, växthus, blomstergrupper,
en liten zoologisk trädgård, statyer (af Lincoln,
Grant, Schiller, La Salle, Linné m. fl.), en genom
en vågbrytare bildad sjö, af sedd för roddtäflingar
m. m.; vidare Humboldt-parken(91 har, med statyer af
A. v. Humboldt, Fr. Reuter m. fl.), Garfield-,
Douglas-, Washington-, Lake- och Jackson-parkerna, den
sistnämnda, 237 har, belägen vid sjön på sydsidan och
lokal för den stora världsutställningen 1893. Äfven
de 32 kyrkogårdarna anläggas som parker. Det egentliga
affärskvarteret är sydsidan, som ligger s.
om nedre Chicagofloden, mellan South branch och
Michigansjön, kring State-, Clark-, Madison-,
Dearborn- och La Salle-gatorna samt Wabash-avenyen. Där
ligga bl. a. stadshuset (City hall and County court
house), en storartad dubbelbyggnad i renässansstil,
i hvars öfversta våning finnes ett af stadens
offentliga bibliotek och i nedersta brandkårens
hufvudstation, chamber of commerce, board of trade,
med ett 98 m. högt torn, tull- och posthuset samt
de genom sin ofantliga höjd utmärkta "skyskraparna"
(sky scrapers): Tacoma building (13 våningar), Women’s
temperance temple (13 våningar), Auditoriumhotellet
(10 våningar, byggdt 1887-89), som jämte hotell med
500 rum innehåller stadens största teater (4,000
sittplatser), en konsertsal och en mängd butiker,
Home insurance company, Marshall Field’s store
(C:s "Bon marché") och den kolossala Frimurarlogen
(en hörnbyggnad af 95 m. höjd i 22 våningar), Unity
building (18 våningar), Rand-Mc Nally building, en
af de största förlags-och boktryckeribyggnader på
jorden, m. fl. Dessa "skyskrapare", åtminstone det
stora flertalet, äro byggda af stål, som bildar den
sammanhållande ramen, och endast klädda med sten och
tegel samt hafva till grund ej pålar och stenmurar,
hvilka skulle sjunka i så lös mark som C:s (där de
2-3 öfversta meterna bestå af sand med ett därunder
befintligt 5-15 m. mäktigt lager af mjuk lera), utan
ofantliga, af stålramar omgifna cementunderlag, som
sträcka sig långt utöfver den egentliga grundytan för
det hus, som skall byggas. De fashionablaste gatorna
på sydsidan äro Michigan avenue boulevard, Drexel
och Grand boulevard, Prairie avenue och på nordsidan
Lake shore drive. Sydsidan är dock ej uteslutande ett
fashionabelt kvarter; man möter där tvärtom, västerut,
de skarpaste motsatser, det lägsta proletariatet af
alla färger och nationer, lefvande i usla kojor eller
instufvade i stora kaserner, mest resvirkeshus, rester
efter de stora eldsvådorna 1871 och 1874. Västsidan,
som lidit jämförelsevis minst af eldsvådor, och
som därför också har de flesta trähusen, är den
starkast befolkade stadsdelen. Egendomligt för
C:s kosmopolitiska befolkning är, att de olika
nationaliteterna samlat sig i kolonier: tyskar
och polacker, norrmän och danskar i C:s nordvästra
stadsdelar, irländare och bömare mot v. och s. v.,
svenskar på nordsidan, hvilken ser ut att blifva
C:s vackraste stadsdel. Affärskvarteret har
en jämförelsevis liten utsträckning, hvaremot
de privata boningshusen äro så många fler och
mot sjösidan synnerligen vackra. Där ligger
bl. a. stadens stora fängelse, där de offentliga afrättningarna ega rum, en nyligen uppförd stenbyggnad
med domstols- och jurylokaler och stadsadvokatens
kontor. Nordsidan är jämförelsevis svagast befolkad. I
alla stadsdelarna finnas stora obebyggda sträckor,
men byggnadsverksamheten är fortfarande mycket stor.
Sitt vattenbehof erhåller staden från Michigansjön
medelst pumpverk, som hämta vatten på nära 7
km. afstånd från stranden; dessutom finnes det ett
40-tal artesiska brunnar och särskilda vattenledningar
för norra och västra stadsdelarna. Kloakerna utmynnade
förr i Michigansjön, men för att skydda dricksvattnet
från att förorenas har en afloppskanal anlagts från
Chicagoflodens södra gren till floden Desplaines
(en längd af 55 km.) och går därifrån medelst
Illinoisfloden till Mississippi. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
