Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 125-126 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chaulnes, Michel Ferdinand d'Albert d'Ailly - Chaumette, Pierre Gaspard, fransk revolutionsman - Chaumie, Jean, fransk politiker - Chaumont - Chaumont-en-Bassigny - Chauny - Chaus - Chausey-öarna - Chaussard - Chaussee - Chaussera - Chautauqua

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

d’A1bert d’Ailly, hertig de C., fransk fysiker, f. 1714,
d. 1769, pär af Frankrike, generallöjtnant
i franska armén, guvernör i Picardie och
hedersledamot af franska vetenskapsakademien,
författade åtskilliga värdefulla uppsatser öfver
optiska och matematiska instruments konstruktion och
förbättring samt konstruerade den första sfärometern
till utrönande af buktigheten hos sfäriska linser.
R. R.*


Chaumette [jåmä’t], Pierre Gaspard (l. Anaxagoras C.,
såsom han själf kallade sig), fransk revolutionsman,
f. 1763 i Nevers, var, när 1789 års revolution
utbröt, skrifvare hos en advokat i Paris. Han
ingick i kordelierernas klubb och blef medarbetare i
flera radikala tidningar, men stod likväl tämligen
i skymundan, till dess hans fanatiserande tal
under gräsligheterna aug.-sept. 1792 med ens
gjorde honom populär. Nu blef han Pariskommunens
prokurator. Han bidrog kraftigt till upprättandet af
revolutionstribunalet och till antagandet af lagen mot
"de misstänkte". C. var en lidelsefull apostel för
förnuftets dyrkan och lät 10 nov. 1793 i Notre-dame
fira en högtidlig fest till dess ära, hvarvid den nya
gudomen representerades af boktryckaren Momoros unga
hustru. Han slöt sig till "hebertisterna" och följde
dem i fallet. Han anklagades för att ha sökt utplåna
gudomsidén och grunda Frankrikes styrelse på ateismen,
arresterades och ställdes inför revolutionstribunalet
samt dömdes till döden och afrättades 13 april 1794.
E. W.

Chaumié [Jåmie], Jean, fransk politiker, f. 1849
i Agen, blef advokat och juris doktor samt 1896
mär i sin födelsestad och valdes 1897 till senator
för depart. Lot-et-Garonne. Han inträdde 1902 som
undervisningsminister i Combes’ nybildade ministär
och understödde med framgång konseljpresidenten i
det stränga genomförandet af undervisningsväsendets
frigörelse från prästerligt inflytande samt
af lagen mot de andliga ordnarna i Frankrike,
hvarjämte han fick det dryga värfvet att organisera
nya undervisningsanstalter i de indragnas ställe. I
det nya kabinett, som Rouvier bildade jan. 1905,
öfvertog C. justitieministerportföljen.

Chaumont [jama’], bergsrygg i Jurabergen, i
schweiziska kantonen Neuchâtel, 1,172 m. hög. I
dess undre lager finnes ett slags förträfflig gul
byggnadssten. Staden Neuchâtel är uppförd af material
därifrån. På höjden ligger ett ofantligt stort,
med kantonens vapen försedt, flyttblock från Mont
Blanc.

Chaumont-en-Bassigny [jåm^t-ä-bassinji],
hufvudstad i franska depart. Haute-Marne, på en
höjd (324 m. ö. h.) mellan Marne och Suize. 14,089
inv. (1901). Fabrikation af kläde, handskar, järnkram
och råsocker. - l mars 1814 slöto Ryssland, England,
Preussen och Österrike där ett fördrag till bekämpande
af Napoleon och för återställande af världsfreden,
i händelse underhandlingarna i Châtillon ej skulle
leda till något resultat.

Chauny [jåni], stad i franska depart. Aisne, vid
floden Oise. 10,268 inv. (1901). Spegelglassliperi,
sockerfabrikation, järngjuteri och tillverkning
af kopparvaror.

Chaus, zool, ett undersläkte af kattsläktet (se
d. o.).

Chausey-öarna [jåse-], grupp af små klippöar i
Engelska kanalen,, s. ö. om Jersey, vid kusten
af franska depart. La Manche, 9 km. nordväst om
Granville. Invånarna (omkr. 100) lefva af fiske
och af att bryta granit.

Chaussard [jassar], Pierre Jean Baptiste, fransk
skriftställare och revolutionsman, f.
8 okt. 1766 i Paris, d. där 9 jan. 1823,
egnade sig till en början åtadvokatyrket, blef
parlamentsledamot och 1787 medarbetare i
Rivarols "Petit almanach". Han utgaf 1789 Théorie
des lois criminelles, i hvilket arbete han
häfdade revolutionens grundsatser. 1793 blef
han skickad till Belgien, för att revolutionera
detta land och förbereda dess införlifvande med
Frankrike. Han blef dock snart distanserad i
sin revolutionära utveckling, men lyckades rädda sitt
lif under terrorismens tid. Efter
9 thermidor blef han generalsekreterare vid
undervisningsväsendet och under Napoleon lyceilärare
i landsorten samt slutligen i Paris. Hans förnämsta
verk äro De l’Allemagne et de la maison d’Autriche
(1792) och lärodikten Épître sur quelques genres
dont Boileau n’a pas fait mention (1811; omarbetad
och utgifven under titeln Poétique secondaire,
ou essai didactique</i>, 1817). Dessutom utgaf C. en
mängd historiska, pedagogiska och politiska arbeten.

Chaussée [jåsse], fr. (af chaux, kalk), numera
benämning på omsorgsfullt byggd väg, ursprungligen
på af romarna i Gallien byggda vallar, tjänande
dels till skydd mot öfversvämningar, dels såsom
vägar öfver sankmarker. Benämningen anses hafva
uppstått däraf, att romarna använde kalksten och
kalk såväl för sidornas uppmurning som för vägens
beläggning. Chaussée kan äfven afse själfva den
kullriga (bomberade) och med sten hårdgjorda körbanan
mellan rännstenarna eller mellan gångbanorna å en
väg eller gata. Fr. E.

Chaussera [jåss-], fr. (it. calzare, af
lat. calceus, sko), bekläda med strumpor och
skor. Väl chausserad, försedd med välsittande eller
elegant fotbeklädnad.

Chautauqua [jetå’kc/9], en liten villastad,
belägen vid västra sidan af sjön med samma namn,
i västra delen af staten New York, ej långt
från Buffalo. Den grunlades 1874 af Chautauqua
assembly, "Chautauqua-cirkeln", en öfver hela
Unionen spridd förening för befordrande af högre
allmänbildning. Denna förening eger i C. omkr. 500
villor samt flera hotell och andra byggnader, afsedda
för samlings- och undervisningslokaler. I C. samlas
hvarje sommar stora skaror män och kvinnor, för
att under sommarmånaderna följa kurser, som ledas
af universitetslärare, i de mest olika ämnen samt
för öfrigt idka vanligt sällskapslif med fester,
utflykter, åhörande af konserter och föredrag
o. s. v. Ursprungliga ändamålet med dessa möten
var att bereda värdigare, nyttigare och billigare
förströelser än dem som vanligen stå till buds vid
badorter. Sedermera har emellertid planen småningom
utvidgats, och Chautauqua-rörelsen har blifvit en
demokratisk kulturrörelse, hvars mål är att sprida
bildning och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>