Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chateaurenault, Chateauregnaud l. Chateaurenaud, Francois Louis Rousselet, markis de C.,fransk militär, - Chateauroux - Chateau-Salins - Chateau-Thierry - Chatel, Ferdinand Toussaint Francois, fransk sektstiftare, - Chatelain, Georges. Se Chastellain. - Chateldon - Chatelet, fr., by i Schweiz. Se Gsteig. - Chatelet, stad i belgiska provinsen Hainaut - Chatelet, Grand C. och Petit C., två byggnader i Paris - Chatelet-Lomont, Gabrielle Emilie - Chatelineau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och måste uppoffra sina flesta fartyg. 1703 blef han
marskalk af Frankrike och var sina sista år guvernör
i Haute-Bretagne.
Châteauroux [jatårö], hufvudstad i franska
depart. Indre, vid floden Indre. 23,738
inv. (1901). Tillverkning af kläden (1,400 arbetare),
tobak (1,800 arbetare), läder, åkerbruksredskap;
handel med spannmål, ull, får och vin. Lyceum, lärar-
och lärarinneseminarium, museum, bibliotek på 20,000
band. Staden uppstod omkring och fick namn efter
det af Raoul de Déols i 10:e årh. byggda slottet
Château-Raoul (nu prefekturens lokal), blef under
Ludvig XIII (1616) ett hertigdöme till förmån för
Henrik af Bourbon och gafs af Ludvig XV åt hans
mätress markisinnan des Tournelles, hvilken därefter
antog titeln hertiginna af C.
Château-Salins [jatå-salå7], ty. Salzburg, stad i
Elsass-Lothringen, regeringsområdet Lothringen. 2,217
inv. (1900). Landtbruksskola.
Château-Thierry [jatå-tiäri],
arrondissemangshufvudstad i franska depart. Aisne,
vid Marne. 6,712 inv. (1901). Tillverkning af
musikaliska och matematiska instrument; handel med
boskap, trä, ull, spannmål, vin m. m. Ruiner efter ett
slott, som anlades 720 af Karl Martell och i hvilket
grefvarna af Vermandois och Champagne, hertigarna af
Bouillon och flera franska konungar residerat. Af
Karl IX blef C. 1566 upphöjdt till hertigdöme. Där
besegrade Napoleon I 12 febr. 1814 preussarna och
ryssarna under Sacken. (S. Montmirail.) I
C. har en staty blifvit rest öfver fabeldiktaren
Lafontaine, som föddes där 8 juli 1621.
Chatel [jatä’1], Ferdinand Toussaint François, fransk
sektstiftare, f. 1795, vigdes 1818 till katolsk
präst och utnämndes 1823 till regementspastor
vid ett gardesregemente i Versailles. Efter
julirevolutionen år 1830 konstituerade han ett
kyrkligt samfund, "Église catholique-française",
förklarade sig själf för "primas af Gallien"
och utgaf den nya kyrkans trosbekännelse. Dennas
fundamentalsats, "la loi naturelle, toute la loi
naturelle, rien que la loi naturelle" ("naturlagen,
hela naturlagen, ingenting annat än naturlagen"),
visade emellertid en betänklig tomhet hos den nya
läran samt vållade brytningar och affall. 1842 stängde
polisen samfundets tempel. C. skref bl. a. Le code de
l’humanité etc. (1838) och Profession de foi de l’église
catholique française (1831). Vid hans död 1857 voro
han och hans kortlifvade kyrkobildning glömda.
Châtelain [jatlä’], Georges. Se Chastellain.
Châtelain [jatlä’], fr., borggrefve, slottsherre;
slottsfogde, kastellan (se d. o.). - Châtelaine
[jatlån]. 1. Borgfru, borgfröken. - 2. En under
medeltiden till kvinnodräkten hörande kedja, som var
fäst vid bältet och uppbar vissa nyttighetssaker,
såsom nyckelknippa, penningpung, väska och stundom
äfven smycken. Under senare år har man återtagit
bruket af châtelainer, numera vanligen tjänstgörande
som urkedjor.
Châteldon [jateldå7], stad och badort i franska
depart. Puy-de-Dôme, n. ö. om Clermont-Ferrand. 1,191
inv. (1901). Mineralkällor.
Châtelet [jatlä], fr., by i Schweiz. Se Gsteig.
Châtelet [jatlä], stad i belgiska provinsen
Hainaut, vid Sambre, midtemot Châtelineau. 12,105
inv. (1900). Stenkolsgruvor och stenbrott.
Châtelet [jatlä], Grand C. och Petit C.,
två byggnader, som fordom tjänade till försvar för
Paris’ "la Cité". Det förra, som enligt sägen var
byggdt af Julius Caesar, låg på högra Seinestranden
och bildade en nästan fyrkantig fästning, flankerad
af två torn. Det blef senare säte för alla kungliga
domstolar i staden och grefskapet Paris, hvarför
man längre fram i tiden med C. menade själfva den
kungliga domstolen. Dess sysslor bestredos af fem
lieutenants, af hvilka en, lieutenant general
de la police, sedan Ludvig XIV:s tid var en af de
mäktigaste ämbetsmännen i landet. Alla platserna vid
denna domstol voro till salu. Sekreterarna (clercs)
bildade där liksom vid Parisparlamentet en egen
korporation, kallad Basoche. Från Ludvig XIV:s tid var
Grand C. äfvenledes fängelse. Petit C. låg på vänstra
Seinestranden och utgjorde endast en port med
ofvanliggande vaktrum samt flankerad af två torn. Det
gjorde i 18:e årh. tjänst som gäldstuga. De båda
C., som antagligen härstammade från 800-talet,
blefvo flera gånger förstörda af normannerna, men
återuppbyggdes af Filip August och Ludvig den helige
samt reparerades af Karl V. Petit C. förstördes 1782,
Grand C. 1802.
 |
| Grand Châtelet. |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
