Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 105-106 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chasles, Michel, fransk matematiker - Chasles, Victor Euphemion Philarete, fransk kritiker - Chasmanthera - Chasmofyter - Chasmops - Chasmopskalk - Chasmorhynchus, zool. Se Klockfåglarna. - Chassaignac, Pierre Marie, fransk kirurg - Chasse - Chasse, David, baron, nederländsk militär - Chasseloup-Laubat, Francois

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hafva gifvit uppslaget till den
s. k. antalsgeometrien. C:s mest betydande
arbeten äro: Aperçu historique sur l’origine
et le développement des méthodes en géométrie
(1837), Traité de géométrie supérieure (1852)
och Traité des sections coniques (1865).
I. F.


Chasles [jäl], Victor Euphémion Philarète, fransk
kritiker, f. 1798 i Mainvilliers, d. 1873 i Venezia,
var son af en jakobin, som under revolutionskrigen
spelat en roll som general. C. sattes 1816 i
boktryckarlära, fängslades jämte sin husbonde för
deltagande i en sammansvärjning, men frigafs tack vare
Chateaubriands ingripande och uppehöll sig 1819-26 i
England. 1837 blef han bibliotekarie vid bibliothèque
mazarine i Paris och 1841 professor vid collège de
France. C. var en produktiv författare och försökte
sig på nästan alla områden. Bland hans arbeten märkas:
Tableau de la marche et des progrès de la langue et
de la liltérature françaises depuis le commencement
du XVI:e siècle jusqu’en 1610 (1828; prisbelönt af
franska akademien), Caractères et paysages (1833),
vidare några historiska, verk, bl. a. Revolution
d’Angleterre (1844) och Oliver Cromwell (1847),
men framför allt hans litterärkritiska uppsatser,
samlade under titeln Études de la littérature comparée
(1847-77). 1876-77 utgåfvos hans Mémoires. C. var
en originell föreläsare, hvars excentriska och
paradoxala föredrag lockade en mängd åhörare till
hans kateder. Som skriftställare hade han betydelse
genom att göra fransmännen förtrogna med främmande
litteraturer.

Chasmanthera, Kasmantera (af grek. chasma,
gapande öppning, och antheros, blommande),
bot., kallas sådana kleistogama blommor, hvilkas
ståndarknappar öppna sig och utströ frömjölet.
G. L-m.

Chasmofyter, Kasmofyter (af grek. chasma,
öppning, spricka, och fyton, växt), bot., sådana af
klippflorans växter, som växa i sprickor.

Chasmops M’Coy, paleont., ett trilobitsläkte
med stora, koniska ögon och framåt starkt vidgad
panna. Förekommer ymnigt i det kalkstenslager,
chasmopskalk, som i Sverige vanligtvis
ligger närmast ofvan ortoceratitkalken. Det är
äfven utmärkande för de motsvarande lagren i
Norge och ryska östersjöprovinserna. I Skåne,
där silurkalkstenen i allmänhet har svag
utbildning, ersattes chasmopskalken delvis
af en hård skiffer, orthisskiffer (se d. o.).
G. L. (A. Hng.)

Chasmopskalk, Chasmopskalklagren, geol., den
undersiluriska afdelning, som inom vissa delar af
Sverige följer närmast öfver ortocerkalken och som
utmärktes genom Chasmops conicophthalmus och andra
trilobiter, vissa cystideer etc. Afdelningen
uppbygges af kalk och skiffer och är i Skåne
delvis ersatt af vissa graptolitskiffrar (undre
dicellograptusskiffer delvis). Jfr Chasmops. A. G. N.

Chasmorhychus, zool. Se Klockfåglarna.

Chassaignac [jassänja^], Pierre Marie, fransk
kirurg, f. 1804 i Nantes, blef 1835 med. doktor i
Paris och s. å. professeur agrégé vid medicinska
fakulteten därstädes. Sedermera konkurrerade
han om lärostolarna i anatomi, operativ kirurgi
och kirurgisk klinik, men utan framgång och blef
trots sin allmänt erkända duglighet och sitt stora
rykte först 1868 ledamot af medicinska akademien i
Paris. Han dog i Versailles 1879. Bland C:s många
betydelsefulla inlägg i kirurgiens utveckling äro
uppfinningen af ekrasören (Traité de l’écrasement
linéaire, 1856) och utbildningen af den kirurgiska
dränagen (Traité pratique de la suppuration et du
drainage chirurgical, 1859) de viktigaste. Också
genom det af honom förordade ocklusionsförbandet
väckte han idéer till lifs, som i det antiseptiska
förbandet skulle finna sin vidare användning (jfr
Antiseptik, sp. 1161). Därjämte utgaf han många
större och mindre arbeten, bland hvilka må nämnas
Clinique chirurgicale de l’hôpital Lariboisière
(1854-58), Leçons sur la trachéotomie (1855) och
Traité des operations chirurgicales (1861, 1862).
R. T-dt.

Chassé (fr., af chasser, jaga), ett glidande danssteg,
med sidorörelse ömsom åt höger och vänster.

Chassé [jasse], David, baron, nederländsk militär,
f. 1765, flydde efter det patriotiska partiets
fall (1787) till Frankrike, gick i dess tjänst
och återkom med Hollands eröfrare Pichegru 1795
till fäderneslandet. Han deltog äfven sedermera i
revolutionskrigen, under 1808-13 i Spanien, och fick
för sin förkärlek för bajonettanfall namnet "General
Bajonett". Efter freden 1814 inträdde C., som af
konung Ludvig Bonaparte 1809 upphöjts till baron,
i nederländska armén såsom generallöjtnant. Mest
bekant blef han genom sitt brutala bombardemang af
Antwerpen (okt. 1830) och det hårdnackade försvaret
af citadellet därstädes (till slutet af 1832). Han
lämnade militärtjänsten 1840 och dog 1849.

Chasseloup-Laubat [jaslö-låba’]. 1.
François, markis de C., fransk ingenjörgeneral, f. 1754,
deltog under revolutionskrigen med utmärkelse såsom
ledare af fästningsförsvar och belägringar under
fälttågen vid Rhen och uti Italien samt ådagalade
prof på mod och skicklighet särskildt vid försvaret
af Montmédy och belägringarna af Maastricht,
Mainz, Alessandria, Milano och Mantova. Han blef
1789 ingenjöröfverste, 1796 brigadgeneral och 1799
divisionsgeneral. Napoleon anförtrodde honom flera
befästningsarbeten i Italien, bl. a. ombyggandet
af Alessandrias fästningsverk. 1801-05 tjänade
C. under Brune och Masséna uti Italien, 1807 ledde
han belägringarna af Danzig, Kolberg och Stralsund,
och 1812 deltog han i ryska fälttåget. 1813 blef han
grefve och senator, slöt sig 1814 till bourbonerna
och blef sedan af Ludvig XVIII upphöjd till markis
och pär. Död 1833. C. framställde förslag till
förbättring af bastionssystemet, hvarvid han särskildt
förordade användning af kasematter och detacherade
verk; han föreslog äfven polygonal utstakning samt
grafflankering från kaponierer (jfr
Befästningskonst, sp. 1200). C. utgaf Mémoires sur
l’artillerie. L. W:son M.

2. Justin Napoléon Samuel P rosper,
markis de C., den föregåendes son, fransk statsman,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>