Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 87-88 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Charlotta, Hedvig Elisabeth C., svensk drottning - Charlotta, Maria C. Amalia Augusta Viktoria Klementina Leopoldina, exkejsarinna av Mexico, - Charlotta Amalia - Charlotta Amalia, dansk drottning, - Charlotta Fredrika, dansk prinsessa, - Charlotta Joachima Theresa af Bourbon, infantinna af Portugal, - Charlotta Kristina Sofia, storfurstinna af Ryssland, - Charlottas öar - Charlotte - Charlottenberg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Karlson Bonde i Sverige och Norge 1814. Skildringar
af H. M. drottning Hedvig Elisabeth Charlotta enligt
utdrag ur hennes br ef växling med h. exc. herr
grefve E. Ruuth samt hennes efterlämnade egenhändiga
memoarer (1896) och "Fersenska mordet" skildradt
af drottning Hedvig Elisabeth Charlotta i hennes
dagboksanteckningar för år 1810 (i "Personhistorisk
tidskr.", I, 1900). 1902-03 utgaf Bonde i
öfversättning början af Hedvig Elisabeth Charlottas
dagbok (2 bd, omfattande tiden 1775-88).

Charlotta,
Maria C. Amalia Augusta Viktoria Klementina
Leopoldina, exkejsarinna af Mexico, f. 7 juni 1840
i Lacken vid Bruxelles som enda dotter till Leopold
I af Belgien och dotterdotter till fransmännens
konung Ludvig Filip. 27 juli 1857 förmäldes hon med
ärkehertig Maximilian af Österrike och följde honom
till Mexico, då han 1864 mottog dess kejsarkrona. Då
läget där efter fördraget om de franska truppernas
aftåg blef allt ogynnsammare för den nye kejsaren, sökte
C. sommaren 1866 såväl hos Napoleon III i S:t Cloud
som hos Pius IX i Vatikanen personligen arbeta för sin
gemål. Men alla hennes ansträngningar voro fruktlösa,
och af bekymmer greps hon af vanvett. Efter en tids
vistelse på slottet Miramar nära Triest fördes hon i
juli 1867 till slottet Tervueren vid Bruxelles, där
hon först efter någon tid fick veta, att hennes make
19 juni 1867 blifvit skjuten i Queretaro. Sedan 1879
lefver hon i tillbakadragenhet på slottet Bouchoute
invid Bruxelles.

Charlotta Amalia, vanligen kallad S:t
Thomas, stad på södra sidan af dansk-västindiska
ön S:t Thomas. 8,540 inv. (1901), däraf knappt
3,200 män och 5,350 kvinnor. Säte för den danske
guvernören. Utmärkt hamn.


Charlotta Amalia, dansk drottning, f. 27 april 1650,
dotter till landtgrefve Vilhelm VI af Hessen-Kassel,
gifte sig 1667 med danske kronprinsen, sedermera
Kristian V. Hennes välgörenhet och vänlighet äfvensom
hennes kärlek till danska språket gjorde henne älskad
af folket, men hos sin make lyckades hon icke vinna
synnerligt inflytande. Hon sökte sålunda förgäfves
utverka benådning för Leonora Kristina Ulfeldt. För de
reformerte trosförvanter, som flytt till Köpenhamn
från Frankrike undan Ludvig XIV:s förföljelser,
utverkade hon likväl 1685 en viss grad af
religionsfrihet samt tillstånd att bygga en kyrka. När
Köpenhamn 1700 under hennes son Fredrik IV:s frånvaro
bombarderades af en engelsk-holländsk-svensk flotta,
uppmuntrade hon stadens borgare till tappert försvar,
liksom drottning Filippa omkr. 300 år tidigare hade
gjort vid hanseaternas angrepp. Hon egde stora
gods, som hon styrde med stor duktighet. Hon
dog 27 mars 1714 på Charlottenborgs slott,
som hon år 1700 hade köpt och gifvit namn.
E. Ebg.

Charlotta Fredrika, dansk prinsessa, f. 1784, d. 1840,
dotter till storhertig Fredrik Franz af
Mecklenburg-Schwerin, gifte sig 1806 med danske prinsen
Kristian Fredrik (Kristian VIII) och blef 1808
moder till Fredrik VII. Efter ett kärleksäventyr med
sångaren Édouard Du Puy blef hon 1810 skild från sin
gemål och son. Följande 20 år bodde hon på slottet
i Horsens, där hon fortsatte sitt osedliga lif med
garnisonens officerare. 1829 reste hon till Italien,
där hon bosatte sig i Rom och öfvergick till katolska
kyrkan. Hennes lif är romantiskt behandladt af
Svend Leopold i "Prinsesse Charlotte" (1898).
E. Ebg.

Charlotta Joachima Theresa af Bourbon,
infantinna af Portugal, f. 1775, var dotter af den
spanske konungen Karl IV och blef 1790 förmäld
med infanten Johan af Portugal, sedermera konung Johan VI. Äktenskapet
blef olyckligt, och en formlig skilsmässa följde
1805. C. var offer för en gränslös härsklystnad och
tvekade ej att slitas med sin gemål om makten. När
denne under sin moders vansinne stod i spetsen
för regeringen, deltog hon - dock indirekt -
i en sammansvärjning, som åsyftade att öfverlämna
regentskapet åt henne. Hon förvisades då till Queluz,
men följde 1807 hofvet på flykten till Brasilien,
där hon bildade medelpunkten för oppositionen mot
sin f. d. gemål. I hopp att cortes skulle lämna
makten åt henne visade hon sig vid revolutionen i
Portugal 1820 till en början som en ifrig vän af den
nya, fria författningen, men när detta hopp gick om
intet, ställde hon sig, jämte sin andre son, Miguel,
i spetsen för det absolutistiska partiet. Under den
af detta parti väckta inbördes striden förvisades
C. till ett kloster och lefde sedan på Queluz till
sin död, 1830.

Charlotta Kristina Sofia, storfurstinna af
Ryssland, dotter till hertig Ludvig Rudolf af
Braunschweig-Wolfenbüttel, föddes 1694 och
förmäldes 1711 med Peter den stores son Alexej,
hvars utsväfningar och grymhet lade henne i
grafven 1715, sedan hon gifvit lifvet åt en son,
sedermera Peter II. Att hon blott låtit utgifva
sig för död, flytt ur Ryssland till utlandet, gift
sig i Nord-Amerika och dött i Bruxelles 1770, är en
grundlös berättelse. Jfr Guerries, "Die kronprinzessin
Charlotte von Russland nach ihren noch ungedruckten
briefen 1707-1715" (1875).

Charlottas öar, namn på tvenne ögrupper. Se Drottning
Charlottas öar.

Charlotte [ʃā’lət], stad i nordamerikanska
staten Nord-Carolina, vid en af Santees
källarmar. 18,091 inv. (1900). Medelpunkten för
statens gulddistrikt. Maskin- och bomullsindustri.

Charlottenberg l. Morastforsen, järnbruk i Eda
socken i Jösse härad af Värmlands län. Det har 3
skrotsmältningshärdar, sågverk och trämassefabrik
(anlagd 1894), tillsammans taxeradt till 215,500
kr. (1904), hvarjämte egaren, Charlottenbergs
aktiebolag (bildadt 1890, aktiekapital 600,000 kr.),
eger skogar och hemman i denna och angränsande
socknar. Bruket ligger vid Vrångsälfven, s. v. om
C:s station, och är genom spårväg förenadt med
statsbanan. Tillverkningen uppgick 1904 till
915 ton smältstycken, 724 ton stångjärn och
stål samt 616 ton spik etc. - Inom samma socken
ligger ock Charlottenbergs tobaksfabrik, filial
af J. L. Tiedemanns tobaksfabrik i Kristiania,
tillhörig grosshandelsfirman Joh. H. Andresen
därstädes. Tillverkningen uppgick 1904 till 46,405
kg. röktobak,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>