Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 71-72 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chapu, Henri Michel Antoine - Char - Chara, bot. Se Gyrophyce ae - Charabang - Characeae - Character hypostaticus. Se Person - Character indelebilis - Charad - Charadj - Charadriiformes, zool. Se Fåglar - Charadrius, zool. Se Piparsläktet. - Charala - Charapundji. Se Cherra Punji - Charas, farm. Se Hasjisj. - Charbin - Charbon symptomatique - Charcas - Charcas graminis - Charcot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

monument öfver Daniel Stern (1877, Père Lachaise),
Hertiginnan af Orléans (1889, Dreux), Gustave Flaubert
(1890) och Målarkonsten (1891, Galliera-museet). I
glyptoteket i Köpenhamn är C. företrädd af ej
färre än 9 arbeten: Jeanne d’Arc i marmor (i brons
finnes samma konstverk i Örstedsparken), Ungdomen,
ett par grafmonument, porträttstaty i marmor af
drottning Alexandra af England (1889) m. fl. C:s
konst utmärker sig för fint natursinne och själfull
uppfattning i förening med en särskild förmåga att
vid användning af allegorien eller personifikationen
gifva ett poetiskt och på samma gång äkta konstnärligt
uttryck åt en väl funnen idé. C. var professor vid
école des beaux-arts. Han afled i Paris 1891. Jfr
O. Fidière, "Chapu: sa vie et son œuvre" (1894).
C. R. N. G-g N.

Char [jär], fr. (af lat. carrus, vagn. kärra), ett
slags tvåhjulig vagn. Jfr Charabang.

Chara, bot. Se Gyrophyceæ.

Charabang (fr. char-à-bancs, vagn med bänkar) ,
öppen vagn med två säten längs sidorna; vurst.


Characeæ, bot. Se Gyrophyceæ.

Character hypostaticus (lat.). Se Person.

Character indelebilis (lat.), teol. Den
romersk-katolska (likaså, ehuru i mindre utförd
form, den grekiska) kyrkan lär, att tre af (de sju)
sakramenten, dopet, konfirmationen och ordinationen,
"i själen intrycka en character indelébilis",
d. v. s. en särprägel i andligt hänseende,
som aldrig kan fullständigt utplånas. Dessa tre
sakrament kunna därför ej upprepas. I fråga om
konfirmationen torde denna läras innebörd vara svår
att fixera; för uppfattningen af dopet och framför
allt af prästvigningen åter har den en stor och
principiell betydelse. I förra afseendet innebär
den, att ingen, som blifvit döpt, någonsin kan
upphöra att rätts- och pliktenligt ("ex jure et
officio") tillhöra (den romerska) kyrkan: "enhvar,
som undfått dopet, tillhör i någon mening och på
något sätt påfven" (Pius IX i bref till kejsar Vilhelm
I). Ordinationen åter meddelar åt den ordinerade den
specifika andeutrustning, som ger förmåga att på ett
verkningskraftigt sätt förvalta sakramenten, särskildt
att förrätta det eukaristiska offret. Han ensam,
men han oberoende af sitt lif i öfrigt, kan alltså
åt lekmännen förmedla de gudomliga nådekrafterna
äfvensom på andra fortplanta prästadömets särskilda
nåd. I det hierarkiska systemet är alltså denna lära
ett ytterst viktigt led. Jfr F. Loofs, "Symbolik",
I (1902). E. Bg.

Charad [ja-], ord- och stafvelsegåta, i hvilken
hufvudordets stafvelser hvar för sig kunna uppträda
som själfständiga ord. Där skall först hvarje
särskild stafvelse gissas och slutligen ordet i sin
helhet genom de uppgifter, som lämnas om delarna
och hufvudordet. Exempel ger följande charad af
F. M. Franzén:

Mitt första knäpps,

mitt andra täpps.

Mitt helas tappning

sker genom knäppning. (Knapphål.)

De charader, som framställas därigenom att de enskilda
stafvelserna och orden återgifvas genom pantomimiska
(eller dramatiska) framställningar,
kallas lefvande charader (fr. charades en
action).

Charadj (arab.), den tribut, som de
kristna vasallstaterna erlade till turkiske
sultanen; personlig afgift, som sultanens alla
icke-muhammedanska undersåtar (raja) måste utgöra (den
upphäfdes genom chatt-i-humajun af 18 febr. 1856).

Charadriiformes, zool. Se Fåglar.

Charardrius, zool. Se Piparsläktet.

Charalá [t j ar-], stad i depart. Santander,
republiken Colombia. Omkr. 8,000 inv.

Charapundji. Se Cherra Punji.

Charas, farm. Se Hasjisj.

Charbin (Kharbin, Harbin), stad i Mandsjuriet,
på högra stranden af Sungari, där järnvägen till
Vladivostok skiljer sig från mandsjuriska järnvägen
(till Dalnij). C. anlades af ryssarna 1896, när
de började bygga den mandsjuriska järnvägen, och
uppblomstrade hastigt samt torde haft omkr. 30,000
inv. närmast före det rysk-japanska krigets början
1904.

Charbon symptomatique [jarbå7 satåmatrk], fr., med.,
rauschbrand.

Charcas [tjackas]. 1. Fordom namn på republiken
Bolivia och på staden Sucre (Chuquisaca). - 2,
Hufvudort i ett bergverksdistrikt i den mexikanska
staten San Luis Potosi, 2,124 m. ö. h., och vid
järnvägen Mexico-Laredo. Omkr. 4,000 inv.

Charcas graminis, zool. Se Gräsfly.


Charcot [jarkå]. 1. Jean Martin C.,
fransk-läkare, f. 29 nov. 1825 i Paris, visade
redan som gosse stor lust för medicinens studium,
men ådagalade därjämte en nästan lika liflig
håg för målarkonsten. Slutligen valde han dock
det förra till sin lifsuppgift, inskrefs 1844 i
medicinska fakulteten i Paris, blef 1853 med. doktor,
utnämndes 1872 till professor i patologisk anatomi
vid medicinska fakulteten i Paris och förflyttades
1882 till en för honom nyinrättad lärostol i
nervsjukdomarna. Död i Nièvre 16 aug. 1893. Redan
1852, då C. tjänstgjorde som "interne" vid la
Salpêtrière, det stora sjukhuset i Paris för gamla
kvinnor, beslöt han att vetenskapligt tillgodogöra
det oerhördt rika material af nervsjukdomar, som där
fanns samladt. Sedan han 1862 tillsammans med sin
vän Vulpian blifvit anställd som läkare där, egnade
han sig med en outtröttlig flit och aldrig svikande
ifver åt nervsjukdomarnas studium, och 1866 började
han att, vid sidan af sin officiella undervisning,
vid la Salpêtrière hålla föreläsningar öfver de
kroniska sjukdomarna samt öfver gubbålderns och
nervsystemets sjukdomar. Det dröjde icke länge, innan
från alla civiliserade länder åhörare strömmade till
dessa föreläsningar, genom hvilka C. blef sin tids
erkändt förnämsta auktoritet inom nervsjukdomarnas
ännu dunkla område. "Sedan länge har", säger C:s
tyske minnestecknare, B. Naunyn, "ingen kliniker
vunnit en sådan berömdhet, en sådan internationell
popularitet. Denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>