Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chalons-sur-Marne - Chalon-sur-Saone - Chalosse - Chalotais Louis Rene de Caradeue de la - Chalottenlök. Se Löksläktet. - Chaloupe, fr., sjöv. Se Slup. - Chalumeau, fr.,mus. Se Skalmeja. - Chaly - Chalybaeus, Heinrich Moritz - Chalybon. Se Aleppo - Cham., vid växtnamn förkortning för A. Von Chamisso. - Cham, stad i bajerska Oberpfalz, - Cham, Noaks son. Se Ham. - Cham, egentl. Amedee de Noe - Chama, zool., ett musselsläkte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1901). Vacker katedral från 13:e årh. Den förnämsta
industrien är tillverkning af champagne-vin;
dessutom tillverkas där läder och skovaror samt
repslageriarbeten. C. är säte för prefekt,
biskop och generalkommandot för 6:e armékåren
samt har en handelsdomstol, ett collège, ett stort
lärarseminarium, ett bibliotek samt ett dårhus. –
C. hette fordom Catalaunum l. Durocatalaunum
samt var katalaunernas hufvudort och en af de
förnämsta städerna i Gallia belgica. I närheten,
på Katalauniska fälten, besegrade kejsar Aurelianus
273 upprorsmakaren Tetricus, och där led Attila
det bekanta nederlaget 451. Slagfältet anses ha
legat närmare Troyes än C. Under medeltiden lydde
C. ej under grefvarna af Champagne, utan endast
under biskopen. Där höllos flera kyrkomöten, och
1147 predikade den helige Bernhard där det andra
korståget. Ett stycke n. ö. om C. upprättade Napoleon
III ett stort öfningsläger för den franska hären. I
aug. 1870 samlade Mac Mahon där spillrorna af sin
egen och Faillys armékårer samt bildade af dem och en
nybildad kår den s. k. Châlons-armén, hvilken strax
därefter kapitulerade vid Sedan.
Châlon-sur-Saône [ʃalå’-syr-sån],
arrondissemangshufvudstad i franska
depart. Saône-et-Loire (Bourgogne), vid floden
Saône och vid mynningen af Canal-du-centre. 28,197
inv. (1901). Öfver floden leder en stenbro
till förstaden S:t Laurent. C. har många kyrkor,
bland andra den präktiga S:t Vincent-kyrkan, byggd
1386–1440. Liflig järn- och maskinindustri äfvensom
fabrikation af glas, tegel, läder m. m. Handel med
vin, spirituosa, spannmål, mjöl, stenkol och järn. –
C. var på Cæsars tid æduernas stad Cabillonum
och blef sedan säte för en romersk prefekt. Det var
biskopssäte från 400-talet till franska revolutionen.
Chalosse [ʃalå’s], fordom landskap i franska
provinsen Gascogne, motsvarande sydöstra delen af
nuv. depart. Landes. Hufvudstad var S:t Sever.
Chalotais, Louis René de Caradeuc de la,
fransk jurist, f. 6 mars 1701 i Rennes, d. där 12
juli 1785, blef generalprokurator vid Bretagnes
parlament. C. var en af de förste franske ämbetsmän,
som uppträdde mot jesuiterna, och genom sina Comptes
rendus des constitutions des jésuites (dec. 1761
och mars 1762, ofta tryckta) bidrog han väsentligt
till deras fördrifvande ur Frankrike. Dessa
parlamentet förelagda redogörelser jämte hans bok
Essai d’éducation nationale, ou plan d’études pour
la jeunesse (1763), hvari han försökte uppdraga
planen till en naturenligare uppfostringsmetod än
jesuiternas, gjorde honom ofantligt populär. C. gjorde
också skarp opposition mot Bretagnes guvernör,
hertig d’Aiguillon, som kränkte den bretagneska
adelns rättigheter, och blef därför tillika med
sin son och fem andra parlamentsledamöter häktad
1765. Anklagad att hafva författat två anonyma bref
till statssekreteraren Saint-Florentin, hvari
konung och regering häftigt angrepos, och för
att hafva bland Bretagnes ständer konspirerat mot
konungamakten, blef han ställd inför rätta för en
särskild kommission, och en långvarig process vidtog
under stor bitterhet från ömse sidor. C. betraktades
som offer för de stores hat och jesuiternas ränker på
grund af motstånd mot despotien och blef hälsad som
frihetens förkämpe. På Ludvig XV:s befallning afbröts
processen, och de häktade förvisades till Saintes,
men vid konungens död (1774) fick C. återvända, fick
tillbaka sin plats samt 100,000 livres i skadestånd
jämte en pension på 8,000 livres. Handlingarna i
processen mot honom utgåfvos 1767 med mottot "Ad
perpetuam sceleris memoriam" (till evigt minne af
ett brott). Se Pocquet, "Le duc d’Aiguillon et la
Chalotais" (3 bd, 1901-02). E. A-t.
Chalottenlök. Se Löksläktet.
Chaloupe, fr., sjöv. Se Slup.
Chalumeau, fr., mus. Se Skalmeja.
Chaly l. Shally [ʃa’lli], ett mjukt, tunt
ylletyg i tvåskaftad bindning.
Chalybæus, Heinrich Moritz, tysk filosof,
f. 1796, blef 1839 professor i Kiel, men måste,
till följd af den ställning han intagit under
det schleswig-holsteinska upproret, 1852 taga
afsked. Död i Dresden 1862. Han tillhörde den
s. k. ny-schellingianismen, som i opposition
mot Hegels panteism sökte utveckla en spekulativ
teism, hvarvid C. gaf det praktiska förnuftet en
grundläggande betydelse. Hans förnämsta arbeten
äro Die historische entwicklung der speculativen
philosophie von Kant bis Hegel (1837; 5:e
uppl. 1860), System der wissenschaftslehre
(1846) och System der speculativen ethik (1850).
L. H.Å. (S-e.)
Chalybon. Se Aleppo.
Cham., vid växtnamn förkortning för A. von Chamisso.
Cham, stad i bajerska Oberpfalz, 385 m. ö. h.,
ej långt från floden Chams utflöde i Regen.
4,074 inv. (1900). Stor och mångsidig industri.
Cham, Noaks son. Se Ham.
Cham, egentl. Amédée de Noé, fransk
karrikatyrtecknare, f. 1819, utbildade i synnerhet
under Charlet sin talang för grotesk komposition.
Under pseudonymen Cham (Noaks son) började han 1842
att för album, kalendrar m. m. och 1843 att för veckobladet
Charivari teckna sina af äkta fransk humor genomandade
karrikatyrer. Bland de mest komiska af dessa må nämnas
Les souvenirs de garnison, L’exposition de Londres,
Punch à Paris, Revue comique du salon (1851-53) och Les
représentants en vacances. Död 1879. Se Ribeyre, "C., sa vie
et son oeuvre" (1885).
Chama, zool., ett musslesläkte, typ för en familj,
Chamidæ, som utmärker sig genom korta sifoner,
med fransade öppningar. Dessa musslor hafva dubbel
mantelrand - hvars inre rand likväl från den ena
kroppssidan sammanväxer med den motsvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
