Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ceylon. - Ceylon-kanel.bot.farm. Se Kanel. - Ceylon-te. - Cezanne. Paul, fransk målare - c. f., mus,förkortning för canto fermo. - cf. Och cfr förkortning - cgr. Förkortning för centigram - C. G. S.-systemet. - Ch*******. Signatur för författarinnan K.C.U. Berger. - Chabaneau. Jean Eugene Camille, - Chabarovsk. - Chabarrobark. Se Bowdichia och Byrsonima. - Chabas. Francois.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1802), hvilket bekräftades 1815. Litt.:
Schmidt, "Ceylon" (1897), Tennent, "Ceylon"
(2 bd, 1860), Ferguson, "The Ceylon
handbook and directory" (utgifven årligen
i Colombo), P. och F. Sarasin, "Ergebnisse
naturwissenschaftlicher forschungen auf Ceylon
1884-86" (1888 ff.), och Geiger, "Ceylon" (1898).
J. F. N.
Ceylon-kanel, bot. farm. Se Kanel.
Ceylon-te, bot. farm. Se Te.
Cézanne [sesa’n], Paul, fransk målare, f. 1839
i Aix i Provence, uppträdde på 1850-talet med små
landskap efter mönster af holländska mästare och med
figurtaflor, påverkade af Delacroix och senare också
af Courbet (Kvinna med papegoja, 1859). På 1860-talet
målade han äfven porträtt och stilleben med djup
och mörk färg samt några stora figurkompositioner,
däribland Frukost i det gröna (1865), i moderna
kostymer, mycket svart hållen, och Kvinnorofvet
(s. å.), antikt motiv, romantiskt uppfattadt, med
nakna figurer. Sedan han lärt känna Édouard Manet
och dennes krets, ljusnade hans färg, och han fick
ögonen öppna för det atmosfäriska i naturen samt blef
en af impressionismens vägbrytare. Den teknik han nu
utarbetade åt sig var själfständig och kan ej kallas
ensidig - hans behandlingssätt var ej likt rörelsens
öfrige målsmäns, det närmade sig akvarellen och kunde
med sitt spel af toner göra intryck af färgmosaik. En
sluten och tillbakadragen natur, höll sig C. alltmera
undan från konstnärlig täflan och visade föga håg
att göra sina arbeten kända. Han deltog endast
i två af impressionisternas kamputställningar på
1870-talet och har sedan början af 1880-talet bott
i sin fäderneprovins, personligen okänd för den nu
lefvande konstnärsgenerationen. Han blef också föga
beaktad - hans namn torde knappast finnas i någon
biografisk uppslagsbok hittills -, ända tills en af
hans vänner, som egde många af hans målningar, sålde
sin samling på auktion i Paris 1899. Då blef C. med
ens en ryktbar målare. Framför allt berömmas hans
studier och stämningar från Provence för nobless
och ärlighet, stark känsla och enkel harmoni med
helt få färger - rödt, orange, blått och grönt,
nyanserna med största delikatess återgifna. C. har
haft stort inflytande på en del yngre målare
och har namn om sig som en af de främste bland
modernisterna. Ett par målningar af honom finnas i
Luxembourggalleriet, en i Berlins nationalgalleri, men
de flesta och bästa finnas i franska privatsamlingar.
G-g N.
c. f., mus., förkortning för canto fermo.
cf. och cfr, förkortning för de latinska uttrycken
confer, jämför! l. conferatur, man jämföre.
cgr., förkortning för centigram.
C. G. S.-systemet, fys. Se Absoluta enheter.
Ch*******, signatur för författarinnan
K. C. U. Berger.
Chabaneau [.jabanå], Jean Eugène Camille, sydfransk
språkforskare, f. i Nontron (depart. Dordogne)
4 mars 1831, blef 1878 professor i romanska språk
vid fakulteten i Montpellier och 1901 "professeur
honoraire" därstädes. Han har flera gånger prisbelönts
utaf Institutet, hvaraf han är korresponderande
medlem. 1890 kallades han till hedersdoktor vid
universitetet i Halle. Bland C:s lärda arbeten må
nämnas Histoire et théorie de
la conjugaison française (1S6S; 2:a uppl. 1878),
Poésies intimes (1870), Grammaire limousine
(1876), La langue et la littérature provençales
(1879), Comput en vers provençaux (1881), Psaumes
de la pénitence en vers provençaux (s. å.),
Les sorts des apôtres (s. å.), Paraphrase des
Psaumes de la pénitence en vers gascons (1886),
Notes sur quelques mss. provencaux perdus ou
égarés (s. å.), Sainte Marie-Madeleine dans la
litterature provençale (1887), Vie de saint Georges
(s. å.), Deux manuscrits provençaux du XIV:e siècle
(1888). Le parnasse provençal (s. å.), Le roman de
saint Fanuel (1889), Varia provincialia (s. å.),
La prise de Jerusalem ou la vengeance du Sauveur
(s. å.), Le roman d’Arles (s. å.), La langue et la
littérature du Limousin (1892), Le cartulaire de
Limoges (1895) samt en mängd tidskriftsartiklar i
"Bulletin de la société archéologique et historique
de la Charente". "Courrier littéraire de 1’Ouest"
m. fl. samt i den nya upplagan af "Histoire du
Languedoc", tom X: "Biographies des troubadours
en langue provençale". C. har varit direktör
för och en af de tidigaste medarbetarna uti
"La revue des langues romanes" (sedan 1870).
C. W-d.
Chabarovsk (före 1893 Chabarovka), hufvudstad i
sibiriska kretsen C. (förr Sofijsk, 122.257 kvkm. med
27,269 inv. 1897) och säte för generalguvernören öfver
Amurprovinsen, vid Ussuris förening med den där 3
km. breda Amur. 14,932 inv. (1897). Skeppsvarf och
verkstäder tillhöriga Amur-ångbåtsbolaget. Detta
ombesörjer under seglationstiden (vanligen
april-okt.) trafiken två gånger i månaden på Amur och
Sjilka mellan Strjetensk och Nikolajevsk samt fyra
gånger i månaden på Ussuri till Chanka-sjön. Staden,
redan förr en viktig plats genom denna flodtrafik och
genom handeln med sobelskinn, som genom kinesiska
köpmän komma dit samt öfver Tsjita och Irkutsk
föras till marknaden i Nizjnij-Novgorod, har fått
ökad betydelse efter öppnandet af Ussuri-banan
(C.-Vladivostok). C. anlades 1858 och uppkallades
efter en af de förste ryske pioniärerna i Amurlandet
i 17:e årh. Jerofej Pavlovitj Chabarov, blef stad
1880 och var 1880-88 i st. f. Nikolajevsk hufvudstad
i kustprovinsen.
Chabarrobark. Se Bowdichia och Byrsonima.
Chabas [jaba7], François, fransk egyptolog, f. 2
jan. 1817 i Briançon, utbildades för köpmansyrket och
blef sedermera vinhandlare i Châlon-sur-Saône. Drifven
af sin kärlek till vetenskapen, hade han redan tidigt
lyckats förvärfva sig omfattande kunskaper, särskildt
i språk, och han använde all sin lediga tid för att
yttermera utvidga sitt vetande. Så kom han tämligen
snart in på egyptologien, åt hvilken han egnade sina
bästa krafter. Hans verksamhet på egyptologiens område
var synnerligen omfångsrik. Begåfvad med en ovanlig
språktalang och en lycklig divinationsförmåga,
mäktade han tolka texter, som förut trotsat alla
tydningsförsök. Ehuru privat vetenskapsman i en liten
provinsstad, skydde han aldrig några omkostnader,
när det gällde främjandet af en bättre kunskap om det
gamla Egypten, samt offrade sina besparingar för att
kunna offentliggöra (i relativt billiga upplagor)
fornegyptiska texter och urkunder, som utan honom
säkerligen länge skulle blifvit otillgängliga för
forskningen. Bland C:s arbeten må nämnas: D’une
inscription historique
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
