Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 1483-1484 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ceratites ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blad. C. demersum (hornsärf), som förekommer
upp till södra Norrland i sjöar och dammar, odlas
ofta i akvarier.
G. L-m.

Ceratophyllum demersum. a han- och honblomma, b frukt, c honblomma, d frukt tvärskuren.

Ceratopyge Corda (af grek. keras, horn, och
pyge, stjärt), paleont., trilobitsläkte med en
hornliknande tagg på hvardera sidan af
stjärten, något liknande en tvestjärt
(däraf namnet C. forficula). C. är
funnen i Sveriges och Norges lägsta
rent undersiluriska lager (kalksten
och skiffer), den s. k.
Ceratopyge-zonen (regio ceratopygarum
Angelin).
A. Hng.

Ceratopyge-kalk. Se Ceratopyge-lager.

Ceratopyge-lager, geol., kallas i Sverige de
äldsta undersiluriska lagren. De utgöras dels af
skiffer, dels af kalk (ceratopyge-kalk), och
de undre lagren äro ofta så rika på gröna korn af
mineralet glaukonit, att de blifva af lös, jordartad
beskaffenhet. Lagren (Angelins regio ceratopygarum)
hafva erhållit sitt namn efter trilobitsläktet
Ceratopyge, hvilket jämte åtskilliga andra trilobiter och
brakiopoder är för desamma utmärkande. Senare
årens undersökningar hafva ådagalagt, att de
underliggande kambriska lagren gradvis öfvergå i
ceratopyge-lagren; någon skarp gräns mellan de
kambriska och siluriska bildningarna är följaktligen icke
för handen.
A. G. N.

Ceratopyge-zonen. Se Ceratopyge.

Ceratospongiæ, zool., hornsvampar. Se Badsvamp.

Ceratozamia, bot. Se Cycadales.

Ceratum (lat.), "vaxsalfva", farm. Se Cerat.

Cerberus (lat., grek. KSQ^EQOS), grek. och rom.
myt., ett väsen, som bevakade ingången till Hades.
Han framställes vanligen som en hund med tre hufvud
och ormar vid kroppen, särskildt halsen, eller
ormsvans. Herakles (se d. o.) skall enligt sagan ha
lyckats föra honom upp från Hades och tillbaka
igen.
H. Sgn.

Cercaria, zool, ett utvecklingsskede i sugmaskarnas
generationsväxling. Fordom ansågos de dithörande
formerna bilda ett själfständigt släkte bland
inälfsmaskarna och upptogos därför under
ett eget namn i systemet. Se Distomum,
F. A. S.*

Cerceau [särså], Jacques Androuet de, fransk arkitekt
och gravör, f. omkr. 1520, verksam i Orleans,
Rom och Paris. Hans arkitektur- och ornamentstick
äro originalarbeten, hvaremot hans historiska blad
betraktas såsom kopior. O. G-g.

Cerchi [tje’rki], florentinsk släkt. Se Donati
och Florens (historia).

Cercis L., Judas-lind, bot., växtsläkte af
fam. Leguminosæ, afd. Cæsalpinioideæ. De 5
arterna äro träd eller buskar, med breda, vid basen
hjärtlika blad samt röda eller hvita blommor på bar
kvist. De odlas som prydnadsväxter i trädgårdar,
ofta i form af spaljé. Två af dem uthärda klimatet
i Skåne, nämligen C. siliquastrum L. (vild i södra
Europa och orienten) samt C. canadensis L. (från
Nord-Amerika). Den vackert ådriga veden af dessa båda
arter nyttjas.till svarfveriarbeten m. m. (Namnet
Judaslind härrör däraf att, enligt traditionen, Judas
Iskariot hängde sig i ett träd af förstnämnda art.)
Ldt. (G. L-m.)

Cercle [sä’rkl], fr., krets; sällskap; cirkel.

Cercolabes, zool., ett i norra delarna af
Syd-Amerika och södra delarna af Nord-Amerika
lefvande piggsvinssläkte, försedt med gripsvans,
med hvars tillhjälp de dithörande arterna
klättra i träd, af hvilkas blad och frukter
de lefva. En art, C. prehensilis, cuandu,
allmän i Guyana, Brasilien och Bolivia, är
eftersökt för sitt välsmakande kött. Indianerna
använda dess taggar till prydnader m. m.
F. A. S.*

Cercoleptes caudivolvulus, zool. Se
Vecke1björnen.

Cercopithecus, zool. Se Markattorna.

Cercospora, bot., svampsläkte af afd. Hyphomycetes,
med en mängd arter, af hvilka flera förorsaka sjukdom
på bladen af åtskilliga kulturväxter: lind, vinranka,
selleri, sockerbeta, potatis m. fl. Sjukdomen visar
sig som gula eller bruna fläckar och kan göra ganska
stor skada. G. L-m.

Cerdagne [-da’nj], sp. La Cerdaña, kallas området
på ömse sidor om östra delen af Pyrenéerna, både på
franska och spanska sidan, omkring floden Segre. Det
beboddes i forntiden af ceretanerna samt utgjorde i
11:e och 12:e årh. ett eget grefskap. Den norra delen
tillföll Frankrike 1659.

Cerdic, konung af Wessex, d. 534. Se England
(historia).

Cerealier (lat. cerealia, af Ceres. åkerbrukets
gudinna). 1. Rom. myt. Fest till Ceres’ ära 19
april. Se Ceres. - 2. Landtbr. Sädesväxter, spannmål.

Cerebellum (lat.), lilla hjärnan.

Cerebral (af lat. cerebrum, hjärna), som hör
till eller har afseende på hjärnan. Detta ord
förekommer i åtskilliga sammansättningar,
t. ex. cerebral-system, den del af en djurkropps
nervsystem, hvilken innefattar hjärnan och de ifrån
denna utgående nerverna.

Cerebraler (af lat. cerebrum, hjärna), språkv. Se
Kakuminaler.

Cerebralganglier (af lat. cerebrum, hjärna), fysiol.,
hjärnganglier.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>