Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cederträ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den framgent bibehållna signaturen Mark
Stera debuterade hon 1894 med berättelsen Sven
Vingedal. Denna har sedan följts af Fyra berättelser
(1896), Elise (1897), Slätten (1899), Fru Govenius
(1902, följetong i Dagens nyheter) och Janinas
hjärta (1905), utom längre och kortare berättelser
i tidningar och tidskrifter. Fru C:s arbeten ha
hittills framför allt skildrat ungdomligt känslo-
och tankelif samt episoder från Polen. Reflexion och
iakttagelse öfverväga i hennes författarskap. R–n B.
Cederträ, bot. Se Ceder, Cedrela, Juniperus och
Thuja.
Cederträ-olja, kem., en flyktig olja, som erhålles
ur veden af Juniperus virginiana (blyertspennträ) och
består af ett kolväte, cedron, och en kamferart. Oljan
användes till parfymer och såsom immersionsvätska för
vissa mikroskoplinser. P. T. C.*
Cedilj (fr. cédille, sp. cedilla, it. zediglia,
dimin. af grek. zeta, z), ett tecken (’), urspr,
ett upp- och nedvändt c, som i några språk,
t. ex. franskan och portugisiskan, sättes under ett
framför a, o eller u stående c, när denna bokstaf
skall uttalas som s, t. ex. i fasçde, maçon, reçu. Af
Geoffroy Tory infördes det 1529 i franska språket.
Cedmon, angelsaxisk skald. Se Cædmon.
Cedrat (it. cedrato) l. Citronat, tekn.,
det omogna gröna skalet af ett slags stor citron
(Citrus medica), sedan det först blifvit kokadt i
vatten och därefter öfvergjutet med sirap eller smält
socker. Det införes från Italien och Spanien samt
användes förnämligast i finare bakverk. Går ofta i
handeln under namn af suckat (fr. succade).
Cedrela L., bot., växtsläkte af
fam. Meliaceæ. Dithörande arter äro höga träd med
parbladiga blad samt inhemska i Amerikas tropiska
delar. Veden af C. odorata är brunfärgad och svagt
välluktande. Den nyttjas, liksom veden af flera
andra till samma familj hörande växter (t. ex.
mahognyträdet), för hvarjehanda ändamål,
särskildt till cigarrlådor och sockerlådor och
kallas därför sockerkistträ. Den kallas äfven
"västindiskt cederträ", hvilket namn, liksom släktets
latinska benämning, torde härröra däraf att veden
till lukten påminner om Libanoncederns ved.
Ldt. (G. L-m.)
Cedren, kem. Se Cederträ-olja.
Cedriret, kem. Se Cerulignon.
Cedron, bot. Se Simaba.
Cedro-olja, bot. tekn. Se Citrus.
Cedrus, bot. Se Ceder.
Cefalhematom (af grek. kefale, hufvud), patol. Se
Hematom.
Cefalodier, bot. Se Lafvar.
Cefalonia [t j e-], italienska namnet på ön
Kefallenia.
Cefalopoder (af grek. kefale, hufvud, och pos. fot),
zool., hufvudfotingar. Se Blötdjur.
Cefalopod- och stromatopora-lagrcn på Gottland,
utmärkta genom en stor rikedom på cefalopoder och
de omtvistade korall-liknande stromatoporerna,
äro enligt G. Lindström de yngsta, 6-9 m. mäktiga,
lagren (h) på ön och anses af honom motsvara
öfre Ludlow i England (jfr Silursystemet).
A. G. N.
Cefalotrypsi (af grek. kefale, hufvud, och thryptein,
krossa). Se Embryotomi.
Cefalu [t j e-], kretshufvudstad i italienska
prov. Palermo (Sicilien). 13,273 inv. (1901). Vacker
katedral. Biskopssäte. Marmorbrott, handel med olja
och sardeller. C., som ligger vid hafvet, har ruiner
både från romerska tiden och från den normandiska.
Ceglie Messapica [tjelje], stad i italienska
prov. Lecce. 16,867 inv. (1901). Stenbrott samt handel
med olivolja och sydfrukter.
Ceiba Gärtn. (Bombax L., Eriodendron DC.), bot.,
växtsläkte af fam. Bombacaceæ, innehållande resliga,
i synnerhet i Syd-Amerika växande träd med fingrade
blad och stora blommor. Fröna äro inbäddade i en
tät hårmassa, hvarför dessa träd kallas bomullsträd,
eng. silk-cotton-tree. Håren af C. pentandra och
andra arter ha fått användning som stoppningsmaterial
(ceiba-ull). G. L-m.
Ceiba-ull, bot. Se Ceiba.
Ceiling boards [si^-båds], eng., takbräder. Se Bräder.
Celadon l. Seladon (fr. Céladon), ett i d’Urfés
roman "Astrée" förekommande herdenamn, hvilket
sedermera nyttjats som appellativ med betydelsen öm
och smäktande älskare.
CelAdOn, pseudonym för författaren A. Odel.
Celadonporslin. Se Seladonporslin.
Celakovsky [tje-], Frantisek Ladislav, tjechisk
skald, f. 1799, d. 1852 i Prag. Efter skolstudier
i Budweis och Pisek idkade han filologiska
studier i Prag och visade tidigt intresse för
skaldekonsten. 1833 öfvertog han redigeringen af
den officiella tidningen i Prag, men måste snart
lämna platsen af politiska skäl. 1841 kallades han
till professor i slavistik i Breslau, men fick 1849
en liknande befattning vid Prags universitet. Såsom
originaldiktare är C. företrädesvis känd genom den
lyriska samlingen Ruze stolistá (Den hundrabladiga
rosen), ett hundra erotisk-idylliska smådikter,
som röja inflytande från tysk lyrik. För den
tjechiska litteraturen blef C. epokgörande genom
sina af Herder påverkade öfversättningar af främmande
folkvisor och bearbetningar af tjechiska folkvisor:
"Ohlas pisné ruských" (Genklang af ryska dikter)
1829, "Ohlas pisné ceskych" (tjechiska folkvisor af
elegisk och satirisk art) 1839 samt en antologi af
folkvisor från olika länder. C:s poetiska tolkningar
äro för sin tid mycket förtjänstfulla, och särskildt
hans öfversättningar från ryskan ha haft en stor
betydelse för den skönlitterära slavistiken. - Af C:s
söner var den äldre, Ladislav C., f. 1834, d. 1902,
professor vid Prags tjechiska universitet och känd
som framstående botanist; den yngre, Jaromir C.,
f. 1846, är professor i bömisk rättshistoria och har
utgifvit en mängd skrifter af juridisk, historisk och
pedagogisk art. A-d J.
Celano [tjelänå], stad i italienska prov. Aquila
(Abruzzo). 9,725 inv. (1901). Celano- eller
Fucinosjön (lat. Lacus Fucinus) låg 4 km. s. om
C. och hade på senare tid en areal af 157 kvkm. Den
blott 23 m. djupa sjön var en härd för malaria och
öfversvämmade ofta de låga stränderna. Kejsar Claudius
lät därför afleda den genom en tunnel, som var dragen
genom Monte Salviano. Denna tilltäpptes dock åter;
Trajanus och Hadrianus återställde den för någon tid,
och senare försök att af dika sjön misslyckades, till
dess furst Torlonia under åren 1855-69 lät gräfva
en ny kanal och därigenom kom sjön att försvinna
(blott ett litet träsk i den gamla sjöns midt återstår
nu). Arbetet kostade 35 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
