Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Caryota L., bot., växtsläkte af fam. Palmæ,
med 9 arter i södra Asien och Nord-Australien. De
ståtliga Caryota-palmerna, som i Europa odlas i
växthus, utmärka sig genom småbladens fiskfenliknande
utseende. Af de större arterna (C. urens,
C. Rumphiana m. fl.) erhållas palmsocker, ett
värdefullt virke och sago. Af bladslidornas fibrer
beredes vegetabiliskt tagel (crin végétale,
black fibre, siamfaser).
G. L-m.
Casa (lat.), hydda, hus; under medeltiden äfven
kloster; it. och sp., hus; port., domstol. - Casa
santa (it.), jungfru Marias heliga hus i Loreto.
Casa, Giovanni della, italiensk prelat och
skriftställare, f. 1503, var bl. a. ärkebiskop i
Benevent, 1544-50 nuntius i Venezia och slutligen påflig
statssekreterare under Paul IV. Död 1556. Han
är hufvudsakligen märkvärdig som ledare af en reaktion
mot den allmänna efterhärmningen af Petrarcas
poesi och som upphofsman till en stil, hvilken är
mera kraftig och ståtlig, ehuru mindre elegant och
mjuk, än nämnde skalds. C:s förnämsta verk äro
sedeskildringarna Galateo, trattato de’ costumi
(utgifven af Tommaseo 1825) och Trattato degli uffizi
communi tra gli amici superiori e inferiori. Hans
samlade arbeten utkommo i Florens 1707 (i 3 bd)
och förekomma i "Classici italiani" (bd IV, 1806).
Casablanca, François Xavier, grefve de
C., fransk statsman, f. 1796 i Nizza. invaldes 1848
i nationalförsamlingen (såsom ombud för Corsica)
och verkade där för sin frände Louis Napoléons
politik. I okt. 1851 blef han handels- och åkerbruksminister
och kort därefter s. å. finansminister.
Såsom bonapartist godkände han naturligtvis statskuppen
af 2 dec. s. å. 1852-64 var han ministerpresident
(utan portfölj) och 1864-71 generalprokurator
vid kammarrätten ("cour des comptes").
Död 1888. 1852 utnämndes han till grefve och medlem
af senaten.
Casablanca (arab. Dar el-Beïda), hamnstad i
Marokko, vid Atlantiska hafvet, på 33°.37’ n. br.,
har en öppen, men djup redd och är den viktigaste
mellanhanden mellan utlandet (England och Frankrike)
och denna del af Marokko. Omkr. 8,500 inv.
1898 omfattade sjöfarten 283,547 ton. Exporten
(ull, majs, getskinn m. m.) hade 1891 ett värde
af 5,13, importen af 9,5 mill. kr. Platsen anlades
af portugiserna i början af 16:e årh. i st. f. det
äldre Anfa.
Casagli [kasa’lji], Justina Kristina,
operasångerska, född Wässelius, f. 1794, blef 1805
elev vid k. teatern och där anställd 1812. Hon
berömdes för "vacker och böjlig sångröst, god skola,
behagligt utseende och mycken grace" samt vann stort
bifall i synnerhet som Cherubin, Papagena och
Zerlina. Hon gifte sig 1812 med dansören
Lodovico Casagli (f. 1769, d. 1831), lämnade med
honom Sverige 1818 och reste till Italien, där hon
väckte ännu större bifall än hemma, i synnerhet i
Rossinis "Cenerentola" (Turin 1820) och "Donna
del lago" (Rom 1823) samt i Cimarosas "Matrimonio
segreto" (Lucca 1827). Hon var en längre
tid anställd vid teatern i München och sökte efter
mannens död ny anställning i Stockholm, men "fick
afslag, emedan det försports, att hennes röst tagit
skada". Fru C. dog i Parma 1841. Hon säges
vara den första svenska, som uppträdt på utländsk
scen.
A. L.
Casalanza. by i italienska prov. Neapel, nära
Capua. Där afslöts 1815 en konvention, genom hvilken
Neapel öfverlämnades åt österrikarna.
Casalanza, hertig af. Se Bianchi (Friedrich von).
Casale, it., utanverk; förstad.
Casale Monferrato, kretshufvudstad i italienska
prov. Alessandria (Piemonte), på Pos högra
strand. 31,793 inv. (1901). Biskopssäte. C. har
en 1107 färdigbyggd katedral, en renässanskyrka
(San Domenico), vackra palats, ett lyceum,
ett gymnasium, ett tekniskt institut och ett
prästseminarium. Fabrikation af kalk och cement,
maskiner, likör och konstgjorda gödningsämnen. Såsom
första Po-öfvergång nedanför Turin har C. alltid haft
strategisk betydelse och är fortfarande befäst. Det
var under medeltiden residens för markgrefvarna af
Monferrato och kom 1703 till Savojen.
Casale Pusterlengo, by i italienska provinsen
Milano. 6,313 inv. (1901). Stor handel med
parmesanost.
Casalis (Cassalis), Eugène, banbrytande
fransk missionär, f. 1812 i Orthez i Béarn, idkade
under pastor Pyts ledning klassiska studier med
syfte att bli präst, men inträdde 1830 som elev i det
evangeliska missionsinstitutet i Paris och utsändes
1832 med två andra unga män till Syd-Afrika, för att
ansluta sig till missionärerna Lemue, Rolland och
Pellisier i barotsefolkets land. Vid framkomsten
till Kap möttes de emellertid af meddelandet, att
arbetet därstädes genom ett öfverfall af höfdingen
Moselikatse blifvit upprifvet, och ett nytt arbetsfält
upptogs då i Basutoland, där de hjärtligt välkomnades
af höfdingen Mosjesj och i Morija 1833 upprättade
den första missionsstationen. Ej långt därefter fick
C. upptaga en ny station i Taba Bosigo, där höfdingen
residerade. Där arbetade han såsom bibelöversättare,
evangelist och församlingsledare med växande
framgång. Det dröjde icke länge, innan Mosjesj själf
omvändes till kristendomen och blef ett godt stöd
för missionsarbetet. C:s hustru, Sara Dyke, bidrog i
icke ringa mån till att evangelium vann ingång hos
folket, och basutokvinnorna kallade henne sin egen
missionär. Kort efter hennes död, 1854, hemkallades
C. för att öfvertaga ledningen af missionsinstitutet i
Paris och utförde i denna ställning ett betydelsefullt
arbete. F. n. (1905) finnas i Parissällskapets
basuto-mission 19 hufvudstationer och 154 bistationer
samt 12,000 kommunikanter och 8,000 katekumener. I 150
skolor mottaga öfver 10,000 lärjungar undervisning,
och ett ej obetydligt antal infödda medhjälpare står
vid missionärernas sida. C. afled i Paris 9 mars 1891.
A. K.
Casalmaggiore [-madjåre], kretshufvudstad i
italienska prov. Cremona (Lombardiet), vid Po. 16,373
inv. (1901). Tillverkning af lervaror (majolika), glas
och läder. Omgifningen är rik på vin, säd och
hampa. Vid C. blef 1448 en veneziansk flotta
besegrad af Francesco Sforza.
Casal nuovo, förr namn på staden Manduria.
Casamance [kasamaV] l. Cazamance, flod i
franska kolonien Senegal, har sina källor på
Futa-Djallons västra förgreningar och faller ut 120 km.
s. om Gambia i Atlantiska hafvet. Stora sandbankar
spärra inloppet och lämna endast tre kanaler öppna,
af hvilka den mellersta, omkr. 1,200 m. bred, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
