Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carrick on Suir ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Portefeuillen och 1841-42 Figaro, båda illustrerade
veckoblad för litteratur och konst, men af föga
värde. Betydelse fick han däremot genom anläggningen
af det köpenhamnska sommarförlustelsestället
"Tivoli" (1843), som han skötte några år, och
senare af "Casino" (1847), afsedt för konserter och
vinterfester, men snart ombildadt till teater. Ett
tredje, "Alhambra", anlagdt 1857, egde bestånd endast
några få år. E. Ebg.
Carstensen, Johannes Peter, musiker, f. 18
aug. 1833 i Köpenhamn, där han studerade för Gade
och blef violinist i hofkapellet, kallades 1868
till konsertmästare vid akademiska kapellet i
Uppsala, hvarest han 1873 äfven blef musikdirektör
vid Upplands regemente och 1876 musiklärare vid
katedralskolan. Död 25 mars 1893. C. var en ansedd
violinlärare, komponerade festmarsch, uvertyr, en
i Petersburg prisbelönt stråksextett, sånger och
pianostycken samt instrumenterade Södermans "Der
schwarze ritter" och Heises "Kong Hakes ligfærd".
A. L.
Carsus och Moderus, en af de äldre och oftast
omtryckta svenska folkböcker, utgör närmast en
kompilation af äldre sagor ur Apollonios af Tyros,
"Ami och Amile", troligen sammanskrifven i Tyskland,
och eger ganska ringa poetiskt värde. Den handlar
om två bröder, torparsöner, af hvilka den ene i
afund söker mörda den andre; denne räddas dock
underbarligen, omhuldas af ett lejon t kommer i
gunst hos höga herrar, undgår flera onda anslag och
faror till lifvet, blir en mäktig man, träffar sin
broder Carsus som en tiggare och lönar då ondt med
godt. Se P. O. Bäckström, "Svenska folkböcker" (bd 2).
(J. M.)
Carswell [ka’swel], sir Robert, engelsk läkare,
f. 1793, blef 1826 med. doktor i Aberdeen, studerade
sedan i Paris och egnade sig därvid särskildt åt
studiet af den patologiska anatomien. Han återvände
1831 till England, blef professor i patologisk anatomi
vid University college i London och förestod därjämte
en sjukhusafdelning. På grund af sjuk!ighet fann
han sig föranlåten att lämna England och bosatte
sig 1840 i Laeken såsom lifmedikus hos konungen
af Belgien. Död 1857. Bland hans arbeten märkes
Pathological anatomy. Illustrations ön the elementary
forms of diseases (1833-38). R. T-dt.
Cart., i naturvetenskapliga beteckningar förkortning
för Henry Vandyke Carter, en engelsk militärläkare,
d. 1895.
Carta (lat. charta), it., papper, blad, kopparstick. -
Carta bianca l. blanca, oinskränkt fullmakt. Jfr
Carte blanche. - Carta bollata, stämpladt papper. Jfr
Charta och Karta. - Carta constitucional. Se Portugal.
Cartagena. 1. Befäst stad i spanska prov. Murcia,
på norra sidan af en 6 kvkm. stor, af höjder omsluten
vik, som bildar en af de bästa naturliga hamnar vid
Medelhafvet med ett omkr. 700 m. bredt inlopp. 99,871
inv. (1900). C. har en förfallen katedral, från 13:e
årh., byggd i morisk stil, ett prydligt stadshus,
ett militärhospital, hafsbadsanstalt samt fabriker
för segelduk, papper, glas- och lervaror, kvarnar
och smälthyttor. År 1900 omfattade sjöfarten 404
ingående och 652 utlöpande fartyg om resp. 316,627
och 621,772 ton. - Inloppet till hamnen behärskas af
två högt belägna fort; den af en
bastionsbefästning omgifna staden skyddas af fem fort
och sex batterier; f. n. (1905) hålla de framskjutna
försvarsverken pä att förstärkas, öster om staden,
mellan denna och strandsjön Mar Menor, ligga La
Unións rika bly- och järnmalmsfält, hvilkas malmer
exporteras från C. - Staden, som af romarna benämndes
Carthago nova, grundlades af kartagern Hasdrubal 228
f. Kr. och uppblomstrade hastigt, till följd af de i
närheten befintliga silfvergrufvorna. I febr. 1844
uppreste sig C. mot drottning Isabella, men tvangs
redan i mars att kapitulera. 1873 bemäktigade sig
den federalistisk-kommunistiska rörelsens anhängare
staden, som först efter en lång belägring 12 jan. 1874
återtogs af regeringstrupperna.
2. (Förr C. de las Indias) Hufvudstad i
depart. Bolivar, i sydamerikanska republiken Columbia,
vid nordkusten af Dariska viken. Omkr. 25,000
inv. Ärkebiskopssäte. Genom en bro är C. förbundet
med en ö, hvarpå den af indianer bebodda förstaden
Xexemani ligger. C. är inträngdt inom gamla
fästningsverk, har trånga gator och höga hus,
men är väl byggdt och eger flera kyrkor och
kloster, ett "colegio" (med tre fakulteter och
navigationsskola) samt prästseminarium. Den af
två fästen skyddade hamnen är rymlig och säker,
men har gått alltmer tillbaka efter anläggningen af
frihamnen Sabanilla (se d. o.). Med Honda vid öfre
Magdalena eger ångbåtsförbindelse rum; en järnväg
går till Cálamar. Exporten består af boskap,
hudar, dyrbara träslag, tobak och ädla metaller
samt går mest till Förenta staterna och Tyskland. -
C. grundades 1533; det nedbrändes af Francis Drake
1585, men återuppbyggdes. Engelsmännen angrepo det
förgäfves 1741 under Yernon. Under befrielsekriget
måste C. gifva sig åt den spanske generalen Morillo
1815 efter ett tappert motstånd, men blef fem år
därefter befriadt från Spaniens herravälde. (J. F. N.)
Cartagena-kautsjuk. Se Castilloa.
Cartagena-kräkrot, farm. Se Kräkrot.
Cartago. 1. Provins i centralamerikanska republiken
Costarica. Omkr. 40,000 inv. Kaffeodling och
boskapsskötsel äro hufvudnäringar. - 2. Hufvudstad
i nämnda provins. 1,417 m. ö. h., på en högslätt
s. om den alltid rykande vulkanen Irazu (3,417
m.). Omkr. 4,536 inv. (1903). C. grundades 1522, var
förr större, men har lidit mycket genom jordbäfningar
(1723, 1825, 1841). - 3. Stad i depart. Cauca,
i sydamerikanska republiken Columbia, vid Rio
Viejo, som 5 km. nedanför staden utflyter i Rio
Cauca. Omkr. 8,000 inv. C. anlades 1540.
Cartaphilus. Se Jerusalems skomakare.
Carte [ka’rt], fr. (af lat. charta, papper), kort,
karta, sjökort, spelkort. - Carte blanche [-bläj],
rent papper; oinskränkt fullmakt. - Carte généalogique
[-jenealåji’k], stamtatia. - Cartepartie l. carte de
partie [-da parti], lastningskontrakt (se <
sp>Certeparti</sp>). - Carte de sureté [-syrte], respass. -
Carte de visite [-visi’t], visitkort. - Carte du
diner [-dy diné], middagsmatsedel. - Á la carte,
efter matsedel.
Carte [kä’t], Thomas, engelsk historieskrifvare,
f. 1686, d. 1754, var först präst, men nedlade 1714
sitt ämbete hellre än att svärja det
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
