Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Campi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna egendomliga anordning till ett fotlikt deladt
blad, med hvardera grenen spiralvriden. En art
af detta släkte, C. spiralis, är utmärkande
för de understa stenkolsbäddarna i Skåne
(vid Höganäs, Bjuf, Skromberga), en annan
är känd från triaslagren i Österrike.
A. G. N.
Campus Madius (lat.), "Majfältet". Se Karl (den
store), romerska kejsare 1.
Campus Martius, "Marsfältet", en åt krigsguden
Mars invigd, till folkförsamlingar, kroppsöfningar
m. m. nyttjad plats i Rom. Se Rom.
Campus munitus, romarnas namn på Chamonix (se d. o.).
Camp volant [ka vålä’], fr. ("flygande läger"),
ströfkår, som än här, än där oroar fienden.
Campylospermæ, bot. Se Umbelliferae.
Campylotrop, bot. Se Fröämne.
Camuccini [kamuttjini], Vincenzo,
italiensk målare, f. 1775, d. 1844, var en af
de mera framstående italienske representanterna
för den klassiska riktningen under öfvergången
mellan 1700- och 1800-talen. Han kallades
af sina landsmän sin tids Rafael och nämndes
som den mest betydande målaren i Rom. Caesars
död och Virginias död torde vara hans förnämsta
arbeten. Han utförde äfven många kyrkliga målningar.
G-g N.
Camulodunum, romersk koloni i Britannien. Se
Colchester och Maldon.
Camus [kamy], Charles Étienne Louis, fransk
matematiker, f. 1699, d. 1768, var professor i
geometri vid arkitekturakademien i Paris och medlem af
franska vetenskapsakademien. Han deltog i den franska
gradmätning, som under ledning af Maupertuis utfördes
i Lappland 1736-37 och i hvilken äfven fransmännen
Clairaut, le Monnier och abbé Outhier samt svensken
Anders Celsius deltogo.
Camus [kamy], Armand Gaston, fransk rättslärd och
politiker, f. 2 april 1740, d. 2 nov. 1804, blef såsom
kännare af den kanoniska rätten generaladvokat hos
franska prästerskapet i parlamentet och utnämndes
sedan till rådgifvare hos dåv. kurfursten af
Trier. 1789 blef han deputerad i tredje ståndet af
riksförsamlingen och uppträdde där för en mängd
reformer. Särskildt medverkade han ifrigt till
afskaffandet af annaterna till påfven, indragningen
af det påfliga grefskapet Venaissin och genomförandet
af prästerskapets civilkonstitution. C. var en ifrig
jansenist, och hans ord vägde i allmänhet tungt i den
konstituerande nationalförsamlingen vid behandlingen
af kyrkliga frågor. Med varm religiositet förenade
han också politisk entusiasm och räknades till de
hetsigaste jakobinerna. Han blef församlingens
arkivarie och föranledde som sådan utgifvandet
af "röda boken" april 1790, hvari hofvets stora
utgifter särskildt voro upptagna och hvilken kraftigt
bidrog till att uppväcka det lägre folkets raseri
mot konungamakten. När Mirabeau sökte häfda dess
intressen, blef C. honom en svår motståndare, och det
var genom denne, som Mirabeau efter Ludvig XVI:s flykt
(1791) blef ställd under åtal för förräderi. C.,
som 1792 invalts i nationalkonventet, röstade för
konungens afrättning utan uppskof och appell. 1793
fick han i uppdrag att afväpna Dumouriez, men blef
tillfångatagen och utlämnad till österrikarna, som
höllo honom i fängelse, tills han 1795 utväxlades
mot Ludvig XVI:s dotter (sedermera hertiginna af
Angoulême). Hans sista politiska
befattning var ordförandeskapet i "de femhundras
råd". Från 1797 egnade han sig, såsom medlem af
nationalinstitutet och som nationalarkivarie,
uteslutande åt vetenskapen. En öfversättning af
Aristoteles’ naturhistoria ("Histoire des animaux
d’Aristote", 1783), Code judidaire o. s. v. (4
bd, 1792) samt Voyage dans les départements
nouvellement réunis (2 bd, 1803) torde vara
de värdefullaste af hans litterära arbeten.
(E. A-t.)
Camwood [kä^mwud], ett träslag. Se Baphia.
Cana, skotsk ö. Se Canna.
Cana, föråldradt spanskt längdmått = 1,55-1,6 m. Jfr
Canna och Canne.
Canada [kä’nədə] l. Kanada, polit. Dominion of Canada,
den vidsträcktaste af alla brittiska kolonier,
omfattar landet n. om Nord-Amerikas förenta stater
med undantag af Newfoundland och Labrador.
Läge, storlek och indelning. Dominion of C. har
sin sydligaste punkt i ön Pelée i Eriesjön, 41° 47’
n. br.; räknas dit äfven arktiska arkipelagen n. om
Amerika, blir dess nordligaste udde Kap Columbia,
83° 5’ n. br.; på fastlandet når C. i n. till
Point Murchison, på halfön Boothia Felix, 71°
50’ n. br. Dess östligaste punkt är Kap Charles (i
Quebec), 55° 50’ v. lgd, dess västra gräns följer 141°
v. lgd fr. Gr. från Ishafvet till Mount Elias, men
s. om nämnda berg till 54° 40’ n. br. (Portland canal)
är C. genom Alaska skildt från Stilla hafvet. Den
södra gränsen mot Förenta staterna följer längst i
öster den lilla floden S:t Croix från dess utlopp i
Passamaquoddy-viken till dess källa, gör därifrån en
stor båge mot norr till S:t John-flodens nordligaste
lopp samt viker sedan mot söder till 45° n. br.,
som den följer till S:t Lawrence-floden. Därefter
går gränsen åt s. v. utefter denna flod samt genom
Ontario-, Erie-, Huron- och Superior-sjöarna, följer
sedan ett par mindre vattendrag till Lake of the
woods, som ligger under 95° v. lgd. Från denna sjö
bildar den 49:e breddgraden gränsen ända fram till
Georgia-sundet och går sedan söder om Vancouver-ön
genom Juan-de-Fuca-sundet ut i Stilla hafvet. – Med
sin utsträckning från ö. till v. af mer än 85 grader,
upptager C. nära en fjärdedel af jordens omfång. Dess
sydligaste punkt ligger på mellersta Italiens bredd,
dess nordligaste sträcker sig till mer än 40 grader
nordligare och når längre mot polen än någon annan
del af jorden. J. F. N.
Arealen samt folkmängden enligt 1901 års census för
C:s olika (nuvarande) provinser och territorier framgå
af följande tablå:
| Provinser o. territorier. | Kvkm. | Inv. | Inv. på 1 kvkm. |
| 577,200 | 2,182,947 | 4 | |
| Quebec | 892,600 | 1,648,898 | 2 |
| Nova Scotia | 55,500 | 459,574 | 8 |
| New Brunswick | 72,500 | 331,120 | 5 |
| Prince Edward island | 5,600 | 103,259 | 18 |
| Manitoba | 191,000 | 255,211 | 1,3 |
| British Columbia | 965,100 | 178,657 | 0,2 |
| Saskatchewan | 278,700 | 25,679 | 0,1 |
| Alberta | 263,900 | 65,876 | 0,2 |
| North-west territories | 4,476,400 | 92,875 | 0,2 |
| Yukon | 510,100 | 27,219 | 0,05 |
| Summa | 8,288,600 | 5,371,315 | 0,6 |
| Arktiska öar | 1,370,000 | 1,000 | – |
| Canada | 9,658,600 | 5,372,315 | 0,6 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
