Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Campi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
formuleringen skola skänka hans arbeten bestående
värde.
I opposition mot den enväldigt härskande romantiken
utgaf C. sin första diktsamling, Poesias (1840),
som visade klassiska förebilder. Första exemplet på
hans originalitet är Fábulas (1842). Samma år utkom
Ayes del alma, sonetter och madrigaler, politiska,
filosofiska och erotiska dikter. 1845 syntes i "El
heraldo de Madrid" de första Doloras, som egentligen
lagt grunden till C:s stora popularitet. Såväl namnet
som själfva diktformen anses skapade af C. Hvad den
senare beträffar, torde förebilder icke saknas hos
Heine, Byron, Carolina Coronado, markis de Molins
m. fl., men C. har emellertid tryckt sin personliga
prägel på "la dolorosa campoamoriana", som är
en beundransvärd miniatyrmålning, framställande
sedelärande fabler och melankolisk-humoristiska,
skeptisk-mystiska fantasier öfver lifvet. Formen är
icke oklanderlig. C. föredrog själf med ackompanjemang
af piano dessa "doloras" inför blomman af Madrids
intelligenta och eleganta damvärld, och dikternas
popularitet ökades än ytterligare genom aftryck i
almanacker och på brefkort. I bokform utkommo de
1846. Sin politiska trosbekännelse framlade C. 1845
med Historia de las cortes reformadores, där han
visar sig som afgjord anhängare af den bourbonska
dynastien, och 1846 utkom Filosofia de los leyes med
en rikedom af idéer och originella tankar. Colón
(1851) är en episk dikt, som handlar om mycket
annat än om Columbus, men är rik på skönhet. I El
personalismo, en filosofisk afhandling, skildrar
C. sin religiösa kris vid 18 års ålder. 1862
publicerade C. mot Castelar, Canalejas och andra
avancerade politiker en humoristiskt polemiserande
skrift under titel Polémicas con la democracia
och 1865 en filosofisk essay, Lo absoluto. Den
världshistoriskt symboliska dikten El drama
universal (1869) delar samma förtjänster och fel som
"Colón". Pequeños poemas (1876) skilja sig föga från
"doloras" annat än till formen. I samlingen Cantares,
133 filosofisk-moraliska och erotiska sånger, upptager
C. den spanska folklyrikens former: copla, seguidilla
etc., men den folkliga naiviteten saknas. I Poética
(1883) ger C. ett slags försvar för sina åsikter
och arbeten gentemot kritiken, men detta försvar
är fullt af motsägelser och paradoxer. S. å. utkom
polemiken mot Juan Valera, La metafisica y la poesia
och El ideismo, och året därpå Cánovas, en maliciös
och kvick biografisk studie. Humoradas (1886) är en
följd epigram och fabler, och El licenciado Torralba
(1888) är grundad på Faustlegenden.
C:s dramatiska arbeten, alla på vers, äro Cuerdos y
locos, El honor, Guerra á la guerra, El palacio de
la verdad, Dies iræ och Glorias humanas. Mottagna
med bifall af publiken, hafva de icke bestått
inför en opartisk kritik, som med erkännande af
deras lyriska skönhet funnit dem i dramatiskt
hänseende undermåliga. Dikter af C. i svensk
öfversättning förekomma i de af G. Björkman utgifna
"Moderskänslan" (1892) och "Genljud från Hesperien".
Ad. H-n.
Campobasso. 1. Provins i södra Italien i landskapet
(compartimento) Abruzzi e Molise. 4.381 kvkm. 366,571
inv. (1901), 84 på l kvkm. Provinsen, som i sin
västra del fylles af Apenninerna, når i n. ö. fram
till Adriatiska hafvet. Den omfattar en del af det
gamla Samnium. - 2. Stad och
hufvudort i nämnda provins, vid östra kanten
af Monte verde,, 730 m. ö. h. 15,046
inv. (1901). Biskopssäte. Tillverkning af knifvar.
Campobello di Licata, stad i italienska
prov. Girgenti (Sicilien), vid järnvägen
Canicatti-Licata. 11,771 inv. (1901). Handel med vin,
olja och spannmål samt bearbetning af svafvelgrufvor.
Campobello di Mazzara, stad i italienska prov. Trapani
(Sicilien), vid järnvägen Palermo-Trapani. 9,101
inv. (1901). Liflig handel med vin, oliver och
spannmål. I närheten finnas berömda stenbrott.
Campodeidæ, zool. Se Borstsvansar.
Campodunum, romarnas namn på Kempten (se d. o.). Några
författare anse, att C. var det nuvarande Almondbury
(se d. o.).
Campoformido. Se Campo Formio.
Campo Formio (nu officiellt Campoformido),
by uti italienska prov. Udine, bekant genom den fred,
som där 17 okt. 1797 afslöts mellan Österrike och
franska republiken på grundval af fredspreliminärerna
i Leoben (18 april s. å.). Underhandlare voro grefve
v. Cobenzl och general Bonaparte. Österrike afträdde
Belgien och Lombardiet, men erhöll af det venezianska
området Venezia med vänstra stranden af Adige,
Istrien och Dalmatien. Mot utsikt att erhålla Salzburg
och en del af Bajern medgaf Österrike i de hemliga
artiklarna af fredsfördraget afträdandet af vänstra
Rhenstranden från Basel till Andernach, hvarvid af
denna öfverenskommelse drabbade riksfurstar skulle
erhålla godtgörelse på annat håll. Dessa senare
angelägenheters ordnande uppsköts till en ny kongress,
hvilken 9 dec. s. å. sammanträdde i Rastatt.
Campo maior [-majår], stad i portugisiska
prov. Alemtejo, distriktet Portalegre. 5,895
inv. (1900). Förr gränsfästning mot Spanien.
Campomanes, Pedro Rodriguez, grefve af C., spansk
statsman och lärd, f. 1723, d. 1802, blef 1762
fiskal och sedermera president i det höga rådet i
Kastilien samt 1791 statsråd. Han gjorde sig under sin
ämbetsmannabana högt förtjänt om Spaniens höjande i
ekonomiskt afseende genom att verka för upphäfvande af
de betungande spannmålstullarna, uppodling af förut
ofruktbara trakter, grundande af en nationalbank
o. s. v. samt arbetade äfven för skolreformer och
förbättring af sjukvård och fattigvård. I förening
med Aranda genomförde C. 1767 jesuiternas utdrifvande
ur Spanien. Sina sista år egnade han, genom intriger
beröfvad allt inflytande hos konungen, helt åt sina
studier. Hans förnämsta arbete är samlingsverket
Discurso sobre el fomento de la industria popular y
su educación (6 bd, 1774-77 , delvis öfversatt till
tyska 1778).
Campomanesia, bot. Se Myrtaceæ.
Camponotidæ, zool., en underfamilj bland myrorna
(se d. o.).
Campori [kampåri], Cesare, markis, italiensk
historiker, f. 1814 i Modena, d. 1880 i Milano,
skref - förutom ett par historiska skådespel -
med grundlig forskning och klar framställning
flera historiska monografier, bl. a. den rikhaltiga
Raimondo Montecuccoli, i suoi tempi e la sua famiglia
(1876), hans förnämsta arbete. I Delle relazioni di
Cristina di Svezia coi principi Estensi (i "Atti e
memoire della deputazione di storia patria per le
provincie di Romagna", 1878) skildrade han drottning
Kristinas förbindelser med hertig Frans I af
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
