Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 1027-1028 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Camaldulist-orden ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

universitetsbiblioteket m. fl., märkas flera andra skolor
och många kyrkor, af hvilka den år 1101 af
tempelherrarna byggda Round church är den äldsta och
den 1478–1519 byggda gotiska Mariakyrkan (Great
St. Mary’s) den största och vackraste. Bland
kommunala hus märkas det nya rådhuset och
spannmålsbörsen. – C. är en af Englands äldsta städer,
romarnas Camboritum. Sedan den angelsaxiska tiden
kallades den efter Cam (Granta) Grantebrigge,
Grantbridge.

Mest berömdt har C. alltid varit för sitt gamla
universitet. Detta bildar en från staden skild
korporation, som ej uppbär något statsanslag och
är alldeles själfständigt i ekonomisk förvaltning,
utnämning af sina ämbetsmän, bestämmandet af
läroplan och examensordning, samt sänder 2
ombud till underhuset (staden sänder 1). Ehuru
icke fullt så gammalt som det i Oxford, uppstod
äfven Cambridges universitet under loppet af 12:e o.
13:e årh. ur klosterskolor. Klerkerna i S:t Giles
underhöllo sannolikt sedan gammalt skolor för
lekmannabildning, hvilka efter mönstret af de i Oxford

S: t John’s college i Cambridge.

och Paris organiserade sig som medeltidens gillen
till ett "studium" med privilegium att meddela
undervisning och lärdomsgrader. Bevisligt är, att
franciskanmunkar funnos i C. sedan 1224, och ett
halft århundrade därefter nedsatte sig där
dominikaner. Kungliga och påfliga skrifvelser af åren
1231 och 1233 visa, att universitetet redan vid
denna tid bildade en väl organiserad
lärarkorporation med en kansler i spetsen. Det äldsta beviset
på en universitetsstadga är från 1276.
Universitetets uppblomstring sammanfaller med upprättandet
af stiftelser (colleges), hvilka ännu ega bestånd och
åt unga män, som ämna studera, lämna bostad, kost
och undervisning. Det äldsta är Peterhouse college,
stiftadt 1257 af biskopen i Ely, Hugh Balsham (det
erhöll 1284 kungl. "charter"), det yngsta bland
de egentliga är Downing college (stiftadt 1800).
Det största är Trinity college, bildadt 1546 af
Henrik VIII genom sammanslagning af några äldre
colleges. Det har räknat Bacon, Newton, Bentley,
Dryden och Byron bland sina lärjungar, och dess
bibliotek är det värdefullaste näst
universitetsbiblioteket. Trinity college har omkr. 3,600 medlemmar
och inhöstar af donationer, landtegendomar m. m.
en årsinkomst af omkr. 75,000 pd st. Det näst
största, S:t John’s (stift. 1511), med en årsinkomst
af mer än 40,000 pd, är ryktbart för sina
storartade byggnader, särskildt det af G. G. Scott på
1860-talet byggda kapellet. Detta öfverträffas dock

King’s college i Cambridge.

i arkitektoniskt hänseende af King’s colleges kapell
(byggdt 1446–1515), hvilket betraktas som
universitetets pärla. I universitetet ingå 17 dylika
studieanstalter (colleges och halls), hvilka hafva hvar sin
egen författning och sina egna ganska rika fonder.
Sedan 1869 kunna studenter, utan att tillhöra något
college, såsom non-collegiate students bo i
privatbostäder under uppsikt af en censor. I senare tid
ha bildats ett hostel l. privat studiepensionat, det
strängt kyrkliga Selwyn college (1882), som står
under vicekanslerns uppsikt, samt två colleges för
kvinnor (Girton coll., 1873, och Newnham coll.,
1875). Sedan 1891 ega kvinnor rätt att aflägga de
högsta examina, men få icke lärdomsgrader och äro
ej medlemmar af universitetet. 1905 räknade
universitetet 13,391 medlemmar, ungefär hälften
doktorer och magistrar, hvilka äro medlemmar af "senaten".
Hvarje college har sina "lecturers" (omkr. 195); de
utom dessa colleges stående lärarnas (1905:
49 professorer, 12 e. o. professorer l. readers och 53

S:t John’s bro i Cambridge.

university lecturers) föreläsningar besökas
hufvudsakligen af dem, som egna sig åt ett särskildt fack. De
olika vetenskapsgrenarna representeras af utskott,
"special boards of studies", medan högsta
studieledningen hvilar hos "general board of studies".
Af sina årliga inkomster bidraga colleges till

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>