- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1019-1020

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Calvert ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfvenledes högt skattade arbeten märkas: Une page du
droit international
(om Syd-Amerika från modernt
folkrättslig synpunkt, 1864), Annales historiques de
la révolution de l’Amérique latine
(5 bd, 1864
–75), Manuel de droit international public et privé
(2:a uppl. 1882) och Dictionnaire manuel de
diplomatie et de droit international public et privé

(1885). C. inlade också stor förtjänst som utgifvare
af "Recueil complet des traités, conventions,
capitulations, armistices et autres actes diplomatiques
de tous les états de l’Amérique latine, compris entre
le golfe de Mexique et le Cap de Horn" (11 bd,
1862–69, med många bilagor; äfven på spanska).
C. blef 1869 korresponderande ledamot af franska
institutet. Han var en af stiftarna af "Institut de
droit international".

Calvus (lat.), "skallig", namn på ett af den
megariska skolans bevis för ofullkomligheten af
den sinnliga kunskapen och den sinnliga
verkligheten. Se Acervus.

Calx (lat.). 1. Anat. Se Häl. – 2. Kem.
Se Kalk.

Calycanthus, bot., växtsläkte af fam.
Calycanthaceæ, omfattar buskar med helbräddade, motsatta,
mörkgröna blad och stora mörkbruna, fruktdoftande
blommor. C. floridus L. från Nord-Amerika odlas
hos oss som prydnadsväxt.
(G. L–m.)

Calycifloræ, bot., var jämte Thalamifloræ och
Corollifloræ en af de underklasser, i hvilka De
Candolle indelade dikotyledonerna. Denna indelning
sammanhängde med den äldre uppfattningen att
ståndarnas placering inom blomman eger stor
betydelse med hänsyn till släktskapen. Thalamifloræ
innefattade sålunda växter med ståndarna fästa på
blombottnen, Corollifloræ på kronan och
Calycifloræ på fodret. I själfva verket inträffar aldrig
det sistnämnda fallet, ty det är den utvidgade
blombottnen, som bär både foder och ståndare. Fortsatta
undersökningar ha också visat, att den nämnda
indelningen ej leder till en på verklig släktskap
grundad sådan, och densamma är därför numera
öfvergifven. I Fries’ system utgör Calycifloræ den tredje
serien bland dikotyledonerna. Den omfattar
klasserna Faucifloræ (ståndare fästa i fodrets svalg vid
öfre kanten af den tunna torus), Rosifloræ (ståndare
fästa vid den ringformigt uppsvällda öfre kanten af
torus) och Centrifloræ (ståndare fästa i fodrets
botten vid en punktlik eller omärklig torus). Jfr
Dicotyledoneæ.
G. A. (G. L–m.)

Calydon, stad i det forngrekiska landskapet
Etolien. Se Kalydon.

Calymene Brong., paleont., ett i silur- och
devonsystemen förekommande
trilobitsläkte med liten stjärt och
tretton leder i bålen. En art,
C. Blumenbachi eller C.
tuberculata
, förekommer i nästan alla
öfversiluriska lager. På
Gottland är den särdeles allmän.
Den användes där ofta till
kråsnålar, armband och andra
prydnader.
G. L.*

Calypso. 1. Grek. myt. Se Kalypso.
2. Bot. Calypso bulbosa Rchb.,
Jungfrutoffel, Norna, en af den svenska florans
täckaste orkidéer, sällsynt förekommande i gamla
fuktiga barrskogar i Västerbotten och Lappland. Från
en löklik stamknöl uppväxer en stängel, som bär
endast ett blad och en stor, vaniljdoftande, ljust
rosenröd blomma, hvars toffellika läpp vid
basen är brunstrimmig.
illustration placeholder
Calypso.
G. L–m.

Calyptra (grek. kalyptra, omhölje,
slöja), bot., kallas hos de egentliga
bladmossorna den del af mossfrukten,
som likt en löst sittande mössa omger
densammas öfversta del. Då efter
befruktningen mossfrukten (sporangiet)
utväxer, spränges arkegoniet, och dess
öfre del blir en calyptra. Denna eger
hos olika arter och släkten ett
synnerligen skiljaktigt utseende, hvarför
densamma lämnar särdeles viktiga
systematiska karaktärer.
G. A.*

Calyptranthes, bot. Se
Myrtaceæ.

Calystegia, bot. Se
Convolvulus.

Calyx (lat., grek. kalyx), blomkalk.

Camaco, längdmått på joniska öarna,
= 5,03 m.

Camaïeu [kamajö], fr., målark., enfärgad
målning. En sådan är målad antingen med ljusare och
mörkare toner af samma färg – t. ex. grått i
grått (grisaille), gult i gult (cirage) – eller
med en färg på en grund af annan färg (eller på
guld- l. silfvergrund). Detta målningssätt var mycket
omtyckt under 1500-talet.

Camail [kama’j], fr. (af it. camaglio,
hufvudbonad), ett slags kapusjong, som katolska präster
nyttja om vintern; en hals och axlar skyddande
harneskkrage, som på 1300-talet anbragtes på
riddarnas hjälmar; ett slags kort damkappa med
öppningar för armarna.

Camaldoli, kloster i italienska prov. Arezzo, på
en af Apenninernas sluttningar; kloster i närheten af
Neapel. Se Camaldulens-orden.

Camaldulens-orden (Camaldulist- l.
Romualdin-orden), katolsk orden, som framgick
vid slutet af 10:e årh. ur den stora reformrörelse
inom munkväsendet, som följde på förfallet under
"sæculum obscurum". Den var en rent italiensk
rörelse, skild från både den tyska
Lothringenreformen och den franska Cluny-rörelsen. Dess egenart
låg däri, att den dref reaktionen mot
förvärldsligandet ända till den extremaste askes och eremitlif.
Härvid medverkade ock förbindelserna i södra
Italien med den grekiska världen och dess askes.
Eremitrörelsens mest betydande bärare var den
helige Romuald (d. 1027); dit hörde ock
den vidtbereste grekiske munken Nilus, den berömde
Petrus Damiani (se d. o.) m. fl. Dess inflytande
på tiden var betydande; här begyntes bl. a. striden
mot simoni, och härifrån utgick ett entusiastiskt
missionsarbete (Adalbert af Prag m. fl.). Den
viktigaste eremitkolonien fanns i det af Romuald
grundade klostret Camaldoli (se d. o.), som ställdes under
särskildt påfligt skydd 1072 och kring hvilket en
verklig kongregation af kloster samlades. Äfven
nunnekloster uppstodo. Småningom uppgick rörelsen
till stor del i Cluny-reformen, och de kvarvarande
camaldulens-klostren fingo ej större betydelse
(undantagandes Gratianus och hans juristskola på
1100-talet). De splittrades ock i olika kongregationer efter
sin ställning till den ursprungliga stränga askesen.

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:42:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbd/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free