Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Börstig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Börstig, socken i Skaraborgs län, Frökinds
härad. 3,513 har. 796 inv. (1904). B. bildar med
Kärråkra och Brismene ett konsistoriellt pastorat
i Skara stift, Falköpings kontrakt.
Börstil, socken i Stockholms län, Frösåkers
härad. 21,603 har. 3,745 inv. (1904). B. bildar med
Östhammars stad ett regalt pastorat i Uppsala stift,
Olands och Frösåkers kontrakt.
Börtingen (i Norrbotten Börstingen), zool. Se
Laxsläktet.
Börup (Borup), Morten, dansk skolman, bondson,
f. omkr. 1445 i byn Börup s. om Aarhus, började
sin skolgång först vid 27 års ålder, efter att
ha lämnat jordbruksarbetet på grund af rättarens
misshandling. Han blef student 1479 och sedermera
magister i Köpenhamn, tog doktorsgraden i Köln och
blef 1491 rektor i Aarhus. I bortåt 30 år styrde
han denna skola, som vann stort rykte; många af
reformationstidens mest kände män nämnas bland hans
lärjungar (bl. a. Hans Tausen och Johan Friis). B. dog
1526 som präst vid Aarhus domkyrka. Han skref en
latinsk majvisa och en annan latinsk visa om de
danska städerna samt lät skolungdomen vid fester
uppföra allehanda skådespel. E. Ebg.
Bösarp. 1. Socken i Malmöhus län, Skytts
härad. 1,422 har. 648 inv. (1904). B. bildar med
Simlinge ett regalt pastorat i Lunds stift, Skytts
kontrakt. - 2. Socken i Malmöhus län, Vemmenhögs
härad. Se Hassle-Bösarp.
Bösendorfer, Ignaz, österrikisk pianofabrikant,
f. 1796 i Wien, d. 1859, grundade 1828 därstädes en
pianofabrik, som efter honom träget utvecklats af hans
son Ludwig B. (f. 1835) och är den förnämsta dylika
i Österrike samt äfven internationellt ansedd. Firman
öppnade 1872 en "konzertsaal Bösendorfer", som spelar
en stor roll i Wiens musiklif.
Bösing l. Pösing (ung. Bazin), en af
ringmur omgifven stad i ungerska komitatet
Pressburg. 4,818 inv. (1900), slovaker och
tyskar. Vinodling och bergsbruk. Mineralkälla.
(K. B. W.)
Bössa. Se Handeldvapen.
Bössa (Lagerbössa), maskinb., detsamma som lagerdosa. Se
Axellager.
Böszörmény [bö’sörmenj], Hajdu-Böször-mény,
stad i ungerska komitatet Hajdu. 25,065
inv. (1900), ungrare. Sädesodling,
boskapsskötsel, stora marknader. Förr
hufvudort i hajdukernas (se d. o.) distrikt.
K. B. W.
Bötavård, krigsv. Se Byavård.
Bötel, Heinrich, tysk operasångare, f. 1858 i
Hamburg, där hans höga hjältetenor upptäcktes
af teaterdirektören Pollini 1881 och efter någon
tids utbildning väckte sensation på stadsteatern
1883. Sedan dess har B. sjungit flerstädes i Europa
och Amerika. I Stockholm uppträdde han 1890 såsom
Manrico i "Trubaduren", Raoul i "Hugenotterna",
Lyonel i "Martha" och Fernando i "Leonora". A.L.
Böter, jur., dels ett straff, som består i förlust af
en viss summa penningar, dels den penningsumma, som
någon blifvit dömd att sålunda utgifva. Efter Sveriges
äldre rätt kunde enligt regeln alla brott försonas
med böter, åtminstone när den förorättade därmed
åtnöjdes. Af ålder funnos dock brott, vid hvilka en
godtgörelse medelst böter icke var möjlig. Efter hand
ökades de urbota målens antal, men ännu i 1734 års
lag voro böter straffet för många grofva
förbrytelser. Senare lagar och författningar utbytte
alltmer bötesstraffet emot andra straffarter,
mestadels frihetsstraff, och denna utveckling nådde
sin fullbordan med vår nu gällande strafflag. Böter
förekomma där endast för mindre betydande
förseelser. Större användning har bötesstraffet inom
den del af straffrätten, som faller utom strafflagens
område. För s. k. polisförseelser (öfverträdelser af
stadganden, som äro gifna till främjande af allmän
ordning och säkerhet, sundhet o. d.) äro böter det
vanliga straffet. - Enligt strafflagen är minsta bot 5
kr. och högsta bot i regeln 500 kr. Undantagsvis kunna
dock böterna uppgå till högre belopp. I särskilda
lagar och författningar stadgas också flerstädes böter
till mindre belopp än 5 kr. Böter, som ådömas enligt
strafflagen, tillfalla kronan. Särskilda lagar och
författningar bestämma ej sällan annorlunda i fråga
om de böter, som i dem stadgas; ofta erhåller enligt
dem åklagaren (och angifvaren, om sådan finnes)
viss andel af böterna. Om den, som blifvit dömd
till böter, icke frivilligt erlägger dem, skall
utmätning ega rum. På det att den sakfällde ej må
blottas på det nödvändigaste eller honom beröfvas
nödiga medel för utöfningen af hans yrke, är dock
viss egendom undantagen från utmätning. Saknas
tillgång till böternas fulla gäldande, förvandlas
de till fängelse. Jfr Afkortning.
J. H-r.*
Böteslängd l. Saköreslängd, förteckning på ålagda
böter. Sådan förteckning skall upprättas af alla
domstolar och andra myndigheter, som ega att ålägga
böter, och tillställas den myndighet, som det åligger
att indrifva böterna. J. H-r.*
Bötom (fi. Karijoki), konsistoriellt pastorat af
3:e kl., Vasa nedre kontrakt, Åbo ärkestift,
Vasa län, Närpes domsaga, Ilmola härad,
Finland. Landareal 123 kvkm. Befolkningen,
finsktalande, 2,641 pers. (1902). Det inom
socknen belägna Bötomberget är ett af de
betydligare enstaka berg i södra Österbotten.
A. G. F.
Böttcher, J. F. Se Böttger.
Böttcher, Kristian Edouard, tysk genremålare,
f. 1818 nära Aachen, d. 1889 i Düsseldorf, målade
idyller ur folklifvet och. barnvärlden och vann
mycken popularitet.
Böttger (Böttcher, Bottiger), Johann Friedrich,
tysk tekniker, f. 1685 (eller 1682) i Schleiz, kom
som gosse i apotekarlära i Berlin och egnade sig
med stor vetgirighet åt kemiska studier, sysslade i
hemlighet med alkemi och blef så beryktad för sitt
guldmakeri, att han 1701 fann rådligast rymma till
Sachsen. Detta lands vinningslystne regent August
II lät fasttaga ynglingen, och B. hölls sedan i hela
sin lefnad som en noga bevakad fånge i Dresden och
Meissen för att göra statsfinanserna nytta medelst
rönen i sitt laboratorium. Af hans guldmakeri vardt
intet; däremot lyckades han 1708 framställa det
s. k. röda porslinet (eg. blott stengods) af lerjord
från Meissentrakten. Sedan B. kort därefter upptäckt
kaolin från ett lager vid Aue, framställde han efter
upprepade försök hvitt porslin af utmärkt skönhet
och godhet, det s. k. Meissenporslinet, det första
fältspatäkta porslin i Europa. I slottet Albrechtsburg
i Meissen inrättades 1710 en porslinsfabrik med
B. som ledare och tillverkningssättet omgärdadt som
en statshemlighet. B. bragte inom få år fabrikationen
till en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
