Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bögildgaard ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cidlina, Iser och Polzen, fr. v. Aupa, Mettau, Adler,
Moldau, Eger och Biela. Moldau och Elbe mötas i det
fruktbara bäckenet vid Melnik, som en gång var täckt
af en stor sjö. Elbe blir segelbar vid Pardubitz,
men den stora sjöfarten (med ångbåtar) börjar vid
Leitmeritz. - Sjöar har B. blott mycket små, mest
i Böhmerwald. Af kanaler märkes den 57,8 km. långa
schwarzenbergska kanalen, som förenar Moldau med Mühl
(Donau). Planlagd är en vattenväg, som dels skall
öka Moldaus segelbarhet, dels förena Budweis med Linz.
Klimat. Klimatet är tämligen likartadt öfver hela
B. - utom på kantbergen -, enär landets lutning mot
n. gör, att den lägre polhöjden i s. motväges af den
större höjden öfver hafvet. Medelårstemperaturen
är i Prag 8,8°, i Pilsen 8,5° och i Tabor 7,2°
C. Nederbördsmängden beror af höjdförhållandena och
är i Böhmerwald och Sudeterna 150 cm., i Prag 44
cm., i Erzgebirge 120 cm., i mellersta och nedre
Eger-dalen 40 cm. Sommarregn är förhärskande. -
Djur- och växtvärlden öfverensstämmer med djur-
och växtvärlden i mellersta Europa för öfrigt.
Befolkning. Med afseende på folkmängd intar B. andra
platsen bland Österrikes kronländer, med afseende
på folktäthet den tredje. Vid trettioåriga krigets
slut skall folkmängden icke ha utgjort mer än
800,000 inv., 1772 hade den stigit till 2,3 mill.,
1857 till 4,7 mill., 1880 till 5,56 mill. och
1890 till 5,84 mill. inv. Den utgjorde vid slutet
af 1900 6,318,697 inv., 122 inv. på l kvkm. Tätast
befolkade äro de norra, glesast de södra kretsarna. -
Till nationaliteten äro 37,3 proc. tyskar och 62,7
proc. slaver, hufvudsakligen tjecher. Dessa bebo
mellersta B. samt de östra och sydöstra delarna,
medan tyskarna bebo gränsområdena, särdeles i
n. och v. Dessutom bilda tyskar en mängd språköar
på det tjechiska området, särskildt i och omkring
de större städerna, medan tjecherna på senare tid i
stort antal slagit sig ned i de tyska bergsbruks- och
industriområdena. Fiendskapen mellan dessa båda folk
är mycket intensiv och tar ofta våldsamma utbrott samt
hämmar landets utveckling. Till religionen voro 1900
6,067,017 (96 proc.) katoliker och 144,658 evangeliska
(2,3 proc.), till större delen kalvinister. Judarna
voro 92,745 (1,5 proc.).
Undervisningsväsendet står högt. 1900 funnos 5,509
offentliga folk- och borgarskolor (2,351 tyska
och 3,158 tjechiska) med tillhopa 24,640 lärare
och 1,09 mill. skolpliktiga barn. Af gymnasier och
realgymnasier funnos 61 (27 med tyskt och 33 med
tjechiskt undervisningsspråk) med 1,144 lärare och
14,477 lärjungar; af realskolor 30 (12 med tyskt
och 18 med tjechiskt undervisningsspråk) med 643
lärare och 10,096 lärjungar. Dessutom funnos 17
lärar- och 7 lärarinneseminarier. Af högskolor
finns universitetet i Prag, stiftadt 1348, från
hvilket 1882 utsöndrades ett särskildt tjechiskt
universitet. Det tyska universitetet hade 1900:
189 lärare med 1,321 studenter, det tjechiska 196
lärare och 3,143 studenter. I Prag finnas också en
tysk och en tjechisk teknisk högskola (den förra
med 49 lärare och 560 studenter, den senare med 86
lärare och 1,179 studenter, 1900). Dessutom finnas
en bergsakademi i Pfibram, en konstakademi i Prag, 4
teologiska läroanstalter, 5 mellanskolor för åkerbruk
och 2 för 56 lägre landtbruksskolor, 96
handelsskolor och 421 tekniska skolor, 2 bergsskolor,
270 musikskolor, 134 kvinnliga arbetsskolor och 130
andra speciella skol- och uppfostringsanstalter. Ett
nationalmuseum grundades 1818, dessutom finnes
"Bömiska kejsar Frans-Josef-akademien för vetenskap,
litteratur och konst" (tjech. Ceská akademie
cisare Frantiska Josef a pro vedy, slovesnost
a umiéni). Tidningarnas antal var 1901 696
(bland dem 237 tyska, 448 tjechiska), däraf 21
dagliga. B. hade 1899 166 sjukhus, 6 dårhus, 4
döfstum- och 2 blindinstitut.
Näringar. Åkerbruket är hufvudnäringen och befrämjas
af den mycket fruktbara jorden, af hvilken blott 3
proc. äro improduktiv mark. öfver 50 proc. af marken
äro åker, 11 proc. äng och trädgård, 5 proc. beten,
29 proc. skog, resten mest dammar, som lära upptaga
387 kvkm. Skörden utgjorde 1900: hvete 300 mill. kg.,
råg 348 mill. kg., korn 570 mill. kg., hafre
580 mill. kg., skidfrukter 712,619 hl., raps 14,3
mill. kg., lin 14,2 mill. kg., cikoria 37 mill. kg.,
potatis 2,950 mill. kg., sockerbetor 3,390 mill. kg.,
foderbetor 400 mill. kg., gräs och hö 1,980 mill. kg.,
humla 7,2 mill. kg., vin 9,450 hl., frukt, särskildt
äpplen och plommon, 97,3 mill. kg. - Vid 1900 års slut
funnos 229,564 hästar, 2,3 mill. nötkreatur, 228,307
får, 688,822 svin och 316,834 getter. Fårafveln
är i stark tillbakagång, hvaremot svinskötseln
tilltar. Äfven biodling och odling af fjäderfä
(7,4 mill. stycken) äro af betydelse. -
Skogarna omfatta 1,507,325 har, däraf nära 1,4
mill. barrskog. Ungefär två tredjedelar tillhöra de
store godsegarna. Jakten lämnar fortfarande en ganska
ansenlig afkastning. Mycket stor är fiskodlingen
i landets många dammar (mest karpafvel). -
IB. förekomma alla mineralier utom salt, som
alldeles saknas. 1901 uppfordrades i statsgrufvorna
vid Pfibram 21,36 mill. kg. silfvermalm,
som gåfvo 39,150 kg. silfver. Järn fås mest
i grufvorna vid Krusnahora och Nucic: 676
mill. kg. (1901); hyttorna (10 masugnar) lämnade
287,96 mill. kg. tackjärn. Dessutom erhöll man 1901:
3,67 mill. kg. bly, mest från Pfibram, 48,600 kg. tenn
(från Graupen), 113,700 kg. antimon (Tabor), 13,500
kg. uran (Joachimsthal), 2,55 mill. kg. vitriol- och
alunskiffer, 11,76 mill. kg. grafit (från Kruman),
1,428 mill. kg. mineralfärger, porslinsjord, eldfast
lera, ädla och halfädla stenar (däribland bömiska
granater). Den viktigaste bergverksprodukten är
dock kol. 1901 brötos öfver 4 mill. ton stenkol,
däraf 2,38 mill. i Kladno-Buschtehrad-bäckenet och
1,23 mill. i Pilsen-Radnitz-bäckenet, samt 18,35
mill. ton brunkol, däraf 11,64 mill. i Brüx-
och 3,02 mill. i Teplitz-bäckenet. Hela värdet af
bergsbruks- och hyttproduktionen steg nämnda år
till 162,7 mill. österrikiska kronor, motsvarande
50 proc. af nämnda värde för hela Österrike. Vid
297 bergsbruk och 25 masugnar voro inalles 70,124
arbetare sysselsatta.
Industrien är så liflig, att B. i detta afseende
icke blott står främst bland kronländerna,
utan intar en framstående plats bland Europas
industriländer. Metallindustrien omfattar alla
specialiteter; maskinindustrien har särskildt sina
viktigaste produktionsorter i Prag, Reichenberg och
Pilsen. Järnvägsvagnar tillverkas i Prag, musikaliska
instrument i Prag, Reichenberg, Königgrätz, Graslitz
och Schönback. Glasindustrien, som i 13:e årh. inkom
från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
