Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byggnadskonsten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tidskrifterna, bland hvilka må nämnas de franska "La
semaine des constructeurs" och "La construction
moderne", de österrikiska "Allgemeine bauzeitung"
(sedan 1836), "Der architekt" och "Wochenschrift des
österreichischen ingenieur- und architektenvereins"
(sedan 1849), de tyska "Zeitschrift für bauwesen"
(sedan 1851), "Deutsche bauzeitung" (sedan 1868),
"Centralblatt der bauverwaltung" (sedan 1881;
officiell) och "Berliner architekturwelt" (sedan
1898), de engelska "The builder" (sedan 1843),
"Engineering" (sedan 1864), "The architect" (sedan
1866), de nordamerikanska "The architectural record"
(kvartalsskrift), "The architectural review" och
"American architect and building news", den belgiska
"L’émulation".
6) Historisk-tekniska handböcker: Du Cerceau,
"De architettura" (1559), Blondel, "Cours
d’architecture" (9 bd, 1771-77), Wijnbladh,
"Ritningar på våningshus" (1782), Bosc,
"Dictionnaire raisonné d’architecture" (4 bd,
1876-80), Mothes, "Illustrirtes baulexikon"
(4:e uppl. 1880-83, i 4 bd), "Baukunde des
architekten" (1880 ff.; 5:e uppl. 1902 ff.), det
ännu mera stort anlagda "Handbuch der architektur"
(1881 ff.; 2:a uppl. 1895 ff.), Rothstein,
"Allmän byggnadslära" (3:e uppl. 1890), Abel, "Das
elegante wohnhaus" (1890) o. "Das gesunde,
behagliche u. billige wohnen" (1894),
Wyndham Tarn, "The mechanics of architecture" (1893),
Häberle, "Die holzarchitektur" (s. å.), Stade,
"Die schule des bautechnikers" (1896 ff.), Lindgren,
"Byggnadskonstens teknik" (Uppfinningarnas bok, nya
uppl. I, 1898), Kaemmerer, "Kompendium des hochbaues"
(1899), Schönemark och Stüber, "Hochbaulexikon"
(5 bd, 1902-04), Spemann, "Das goldene buch
vom eignen heim" (1905).
7) Planschverk: Cicognara, "Le fabbriche e
i monumenti di Venezia" (2 bd, 1838), Letarouilly,
"Édifices de Rome moderne" (2 bd, 1840-57),
Gailhabaud, "Monuments anciens et modernes" (4 bd,
1840-49), "Monumentos arquitectonicos de España"
(1859-79), Palustre, "La renaissance en France"
(1879 ff.), Ysendyck, "Documents classés de l’art dans
les Pays-bas" (1880-89), Reinhardt och Raschdorff,
"Palastarchitektur v. Ober-Italien u. Toscana" (I-II,
1882-86, III 1896 ff.), Stegmann och v. Geymüller,
"Die architektur der renaissance in Italien" (1887
ff.), Lambert o. Stahl, "Motive der deutschen
architektur des 16., 17. und 18. jahrhunderts"
(1888-93), Strack, "Baudenkmäler des alten
Rom" (1890) och "Baudenkmäler Roms des 15. bis
19. jahrhunderts" (1891) samt "Ziegelbauwerke des
mittelalters u. der renaissance in Italien" (1889),
Fritsch, "Denkmäler deutscher renaissance" (3 bd,
1891), Ewerbeck, "Die renaissance in Holland u.
Belgien" (s. å.), Uhde, "Baudenkmäler in
Grossbritannien" (2 bd, 1890-94) och "Baudenkmäler
in Spanien u. Portugal" (1892), Dohme, "Barock- u.
rokoko-architektur" (3 bd, s. å.), Prentice,
"Renaissance architecture and ornament in Spain"
(1894), Lübke och Lützow, "Denkmäler der
kunst" (7:e uppl. 1896; ny bearb. 1902 ff.),
Seemann, "Kunstgeschichte in bildern" (5 bd,
1900-02).
8) Skandinavisk byggnadskonst: Dahlbergh, "Suecia
antiqua et hodierna", Peringskiöld, "Monumenta
suiogothica’ (1710-19), Elers, "Stockholm" (1800-01),
Brunius, "Antiqvarisk o. arkitektonisk resa" (1839),
"Skånes konsthistoria för medeltiden" (1850),
"Konstanteckningar under en resa" (1851), "Om
renaissans- eller barockstilen i Skåne" (1856) och
"Gotlands konsthistoria" (1864-66), Munch o. Schirmer,
"Trondhjems domkirke" (1859), Mandelgren, "Monuments
scandinaves du moyen-âge" (1868) och "Atlas till
Sveriges odlingshistoria" (1877), Eichhorn, "Svenska
byggnadskonsten" (i sv. upplagan af Lübke, 1871),
densamme, "Kalmar slotts konsthistoria" (1881) och
"Gripsholms slotts konsthistoria" (1882), Hildebrand,
"Sveriges medeltid" (7 bd, 1879-1905 ff.) och "Visby
och dess minnesmärken" (1893), Nicolaysen, "Mindesmaerker
af middelalderens kunst i Norge" (1854-55), "Kunst
og haandverk fra Norges fortid" (1883-94) och
"Stavanger domkirke" (1896), Meldahl o. Neckelmann,
"Denkmäler der renaissance in Dänemark" (1888),
Mejborg, "Gamle danske hjem" (s. å.) och "Nordiske
böndergaarde" (1892), Krefting, "Undersögelser i
Trondhjem" (1890), Liljekvist, "Strengnäs domkyrka"
(1891), Dietrichson, "Norske stavkirker" (1892),
C. R. Nyblom, "Upsala minne" (1893), Lindgren,
"Byggnadskonsten i Sverige" (Uppf. bok, nya uppl. I,
1896-98), Upmark, "Architektur der renaissance
in Schweden" (5 bd, 1897-1900; sv. uppl. 1904),
Böttiger, "Hedvig Eleonoras Drottningholm" (1897),
Dahlgren, "Stockholm, Sveriges hufvudstad" (3 bd,
s. å.), Seesselberg, "Die früh-mittelalterliche
kunst der germanischen völker" (2 bd, s. å.),
E. Wrangel, "Tegelarkitekturen i norra Europa
o. Upsala domkyrka" (s. å.) och "Cisterciensernas
inflytande på medeltidens byggnadskonst i Sverige"
(1899), F. U. Wrangel, "Blasieholmen" (1894) och
"Stockholm under medeltiden och Vasatiden" (1897)
samt "Stockholmiana" (4 bd, 1902-05 ff.), Wiberg, "Det
tyske kontor i Bergen" (1899), Sundt, "Bygningsskik
på bygderne i Norge" (1900), Hahr, "De svenska
kgl. lustslotten" (s. å.), Lindegren, "Mariakyrkan i
Vesterås" (1902), Troels Lund, "Dagligt liv i Norden"
(folkeudg. 1903), Munthe, "Kgl. fortifikationens
historia" (1900-03}, Ambrosiani, "Medeltida kyrklig
byggnadskonst i Sverige" (1904), Holm o. Beckett,
"Kunstakademiets opmaalingsarbeider" (s. å.). –
Tidskrifter: "Antiqvarisk tidskrift" (sedan 1864),
"Svenska fornminnesföreningens tidskrift" (sedan
1870), "Aarböger for nordisk oldkyndighed og historie",
"Föreningens til norske fortidsmindesmaerkers
bevaring aarsberetning", "Architekten, meddelelser
fra akademisk architektförening" (sedan 1898),
"Arkitektur o. dekorativ konst" (sedan 1901).
G. Ldgn.
Byggnadskontor, den tekniska myndighet, som i Sveriges
större städer handhar stadens husbyggnadsarbeten
samt anläggning och underhåll af gator, broar,
afloppsledningar, hamnar, planteringar o. d. och som
äfven i flera fall har ledningen af vattenlednings-
och belysningsverkens anläggning och drift. I
spetsen för dessa byggnadskontor står vanligen en
byggnadschef. – Byggnadskontor kan dessutom hvarje
för byggnadsändamål inrättadt kontor benämnas.
Fr. E.
Byggnadslära, den del af läran om byggnadskonsten, som
omfattar beskrifning af olika byggnadsmaterialiers
förekomst, egenskaper och användning, samt de allmänna
praktiska iakttagelser man har att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
