Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Burma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Martaban, stormade (14 apr.) den starkt befästa
stora pagoden i Rangoon och eröfrade hamnstaden
Bassein. Marschen inåt landet fortsattes ej längre
än till Prome, efter hvars eröfring Dalhousie genom
en proklamation af 20 dec. 1852 förklarade hela
provinsen Pegu för framtiden utgöra en del af det
brittiska väldet. Något formligt fredsslut förekom
icke. Den nya landvinningen och de 1826 förvärfvade
områdena förenades 1862 till provinsen British B.,
där under major A. Phayres insiktsfulla förvaltning
det fredliga nydaningsarbetet omedelbart efter krigets
slut med energi påbörjades.
Det stympade burmanska riket förföll hastigt. Pagan
Min störtades redan 1852 af sin halfbror Mindon Min,
hvilken 1858 flyttade sitt residens från Ava till
Mandalay och 1867 ändtligen bekvämade sig till
att afsluta ett länge afhandladt handelsfördrag
med engelsmännen. Hans styrelse var nyckfull och
despotisk, och efter hans död (1878) inträffade vilda
tronstrider. Genom intriger uppsattes på tronen Thibå
(eng. Theebaw), som sades vara son af Mindon Min och
en lågättad shan-kvinna, och i jan. 1879 mördades
under tre dagars hemska massakrer ett stort antal af
konungafamiljens öfrige medlemmar. Thibå, som fått
en efter burmanska förhållanden synnerligen vårdad
uppfostran med undervisning äfven i engelska, visade
sig vara en feg tyrann, helt behärskad af hofvets
blodtörstiga kvinnor, hvilka i sept. 1884 tillställde
en ny, än mera omfattande palatsmassaker. Befolkningen
förtrycktes på det godtyckligaste sätt, allmän
osäkerhet till lif och egendom rådde och utvandringen
tilltog. Förhållandet till England blef allt
sämre; redan under Thibås första regeringsår hade
dess resident hemkallats från Mandalay, då hans
föreställningar blott möttes med hån. I stället
sökte Thibå, liksom förut Mindon Min, att anknyta
förbindelser med Frankrike, där Jules Ferrys verksamma
kolonialpolitik för tillfället var den rådande. Den
slutliga brytningen med England förorsakades af
Thibås tilltag att ådöma Bombay-Burma-handelsbolaget
en oerhördt hög plikt för ett förment kontraktsbrott
1885. Indiska regeringen sände Thibå sitt ultimatum
22 okt.; det innehöll kraf på att B. i utrikesärenden
för framtiden skulle följa den indiska regeringens
råd samt att tvisten med bolaget skulle hänskjutas
till skiljedom. Fem dagar efter det Thibå afvisat
engelsmännens ultimatum ångade en brittisk flottilj
med trupper under general Prendergast uppför
Irawadi mot Mandalay, 13 nov. Burmanerna voro ej
beredda på sådan skyndsamhet och kunde endast göra
svagt motstånd. 26 nov. besatte Prendergast den
gamla hufvudstaden Ava, och 28 nov. inryckte han
i Mandalay. Thibå gaf sig utan villkor fången och
internerades i Indien. Nyårsdagen 1886 utfärdade
vice-konungen lord Dufferin en proklamation,
enligt hvilken Thibås forna rike införlifvades med
engelska drottningens indiska besittningar. Det med så
förvånansvärd hast slutförda kriget fick emellertid
sitt efterspel i ett par års mödosam kamp mot de
röfvarskaror, som börjat bildas redan under anarkien
på Thibås sista tid och nu växte i antal och styrka
vid den burmanska arméns upplösning. I okt. 1887 kunde
emellertid den nya ordningen betraktas som tryggad,
och det under brittiskt välde åter till ett förenade
B:s historia har sedan dess mest att förmäla om
rastlös inre materiell och
civilisatorisk utveckling. - Litt.: Mason, " B., its people
and natural productions" (Rangoon 1862), Fytcke,
"B., past and present" (2 bd, 1878), Laurie, "Our
burmese wars and relations with B." (1880), Phayre,
"History of B." (1883), A. Th. Ritchie och R. Evans,
"Lord Amherst and the british advance eastwards to
B." (1894, i serien "Rulers of India"), J. G. Scott
(Shway yoe), "The burman, his life and notions"
(1896), Gallois, "En Birmanie" (1898), E. G. Harmer,
"The story of B." (1901, i "Story of the empire
series"), samt Nisbet, "B. under british rule" (2 bd,
s. å.). V. S-g.
Burman, Erik, musiker, f. 1692 i Bygdeå i
Västerbotten, försvarade 1712 pro gradu i Uppsala
en afhandling De laude musices och skref flera
musikaliska dissertationer, bl. a. De proportione
harmonica (1715-16). 1719 blef han director musices
och organist vid Uppsala domkyrka, 1724 professor
i astronomi vid universitetet och 1728 inspector
musices. Död 1729. - B. var den förste, som anställde
ordentliga meteorologiska observationsserier vid
Uppsala observatorium. Genom de konserter han
föranstaltade i sitt hem och vid hvilka flera
professorer biträdde, "alla försvarlige vid sitt
instrument", äfvensom genom sin nitiska verksamhet
i allmänhet utöfvade B. ett stort inflytande på
musikbildningen ej endast i Uppsala, utan i hela
landet. Mattheson omnämner i sin "Ehrenpforte"
B. såsom den där hade blifvit, om han fått lefva
längre, en stor reformator af Sveriges musikväsende.
A. L.
Burman, Johan Jakob, krigare, f. 1771 i Pärnå,
Finland, sysselsatte sig först med landtmäteri,
men inträdde 1789 i krigstjänst vid Savolaks
fältjägarregemente. I träffningen vid Kyrö 11
juni 1789 råkade han i rysk fångenskap, led hårdt
under fångenskapen, bl. a. i det nyligen grundlagda
Nikolajev, och återvände i maj 1791. B., som 1804
blifvit löjtnant, tjänstgjorde under kriget 1808-09
vid femte brigaden under Sandels och antogs af
denne till adjutant såsom fältmätningsofficer och
chef för de yttre ärendena, deltog med utmärkelse i
brigadens fälttåg och blef major 1810. I spetsen
för Hälsinglands jägarbataljon deltog han i
norska fälttåget 1814, befordrades s. å. till
öfverstelöjtnant i armén och var från 1816 major
vid Hälsinge regemente. Död å Haga boställe i
Hälsingland 1825. Sonen K. J. M. Burman utgaf 1865
hans efterlämnade Anteckningar förda under tiden från
år 1785 till år 1816 jämte hans värderika Relation om
Savolaks-brigadens operationer under 1808 och 1809
års krig (redan 1858 publicerad af R. A. Renvall,
under titeln Berättelse om femte brigadens
krigsrörelser, i Finska vet. soc:s "Bidrag", I, 2).
M. G. S.
Burman, Johan Fredrik Konstantin (Conny), tecknare,
f. 14 jan. 1831 i Stockholm, blef student i Uppsala
1851, där han 1853 aflade kameralexamen, tjänstgjorde
sedan i åtskilliga ämbetsverk i Stockholm och i
riksdagens kansli samt undervisade i teckning vid
flera läroverk. B. har utgifvit åtskilliga ritkurser
till skolans tjänst. I vida kretsar har han blifvit
bekant genom sina af en godmodig satir präglade, under
pseud. Conny utgifna samlingar af pennritningar:
Småplock ur papperskorgen (1866-68), Krumelurer
(1869-82) m. fl. Han har äfven utställt akvareller
och sotritningar. Som memoarförfattare uppträdde han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
