- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
505-506

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Budaun ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



taget från en vedisk sångarsläkt: af sig själf och
lärjungarna betitlades han ofta Bhagavat och
Tathâgata, hederstitlar, som beteckna honom
såsom den upphöjde, vise mästaren; mest är han känd
under namnet på den religiösa värdighet, han tillskref
sig själf, rnen som han enligt såväl sin egen som
sina anhängares mening hade gemensam med många före
och efter honom: Buddha, "den upplyste".

illustration placeholder
Buddha-hufvud från nordvästra Indien. (Grekisk

inverkan på typen.)


Han föddes
omkr. midten af 6:e årh. f. Kr. i Sâkya-familjens
arfland i trakten norr om nuv. Gorakhpur, norr
om Ganges i Indien. Man har funnit minnesmärken,
uppresta af konung Asoka något öfver två hundra år
efter Buddhas död till angifvande af de genom hans
födelse och verksamhet heliga orterna. En å, som
faller ut i Ganges’ biflod norrifrån, Rapti, och som
utgjorde Sâkya-besittningens östra gräns, bär ännu
samma namn som då, Rohini. Vid sin död, omkring 470,
skall Buddha ha uppnått åttio års ålder. Kapilavastu,
Sâkyalandets eljes okända lufvudort, blef buddismens
Jerusalem. Buddhas verksamhet såsom kringvandrande
tiggarmunk och predikant föll inom nordöstra Indien,
hufvudsakligen i Kosalriket norr om Ganges
och Magadha söder i därom.

illustration placeholder
Stående Buddhabild från Kina.


Den senare traditionen utrustade Buddha-legenden
med allt flera underbara drag och indelade
den i 12 stycken: 1-3. Hans öfvernaturliga
födelse och dess förhistoria (hans mor hette
Mâyâ, fadern Suddhodhana). 4. Barnets underbara
begåfning. 5. Äktenskap med Gôpâ och sonen Râhulas
födelse. 6. I känslan af lifvets lidande och
förgänglighet lämnar Siddhattha hemmet för att
bli eremit. 7. Han besöker berömda lärare, sedan
asketerna i skogen vid floden Xeranjarâ i Magadha,
där han han gifver sig åt stränga späkningar. 8. Mâra
den onde, frestar honom. 9. Upplysningen (bodhi)
om frälsningen gick upp för hans själ, där han satt
under ett träd vid
Neranjarâs strand, som därefter kallas
bodhiträdet. 10. Predikan i Benares inleder
hans långa förkunnelse, lärjungar sluta sig till
honom. 11. Buddhas sista månader och död i Kusinârâ,
norr om Ganges. 12. Likbegängelse; reliker uppsamlas
och fördelas. Den senare legenden inklämmer i 10:e
kapitlet hela den offentliga verksamheten, som
omfattade mer än fyrtio år och som samlade tusenden
i uppmärksamhet eller rent af i hängifven anslutning
omkring hans persons och hans ords tjusningskraft.

illustration placeholder
Buddbabild från nordvästra Indien. (Grekisk inverkan

på typen.)


Trots den legendariska utsmyckningen kan man i
berättelsen om Buddhas lif urskilja det, som utgjorde
hans originalitet. Frälsningsproblemet var för honom
detsamma som för samtiden. Huru
undkomma det tröstlösa och ändlösa kretslopp, samsâra,
af födelse, lif, död och återfödelse i ständigt
nya existenser, hvari gärningen, karman, med dess
oundvikliga följder försätter människan? Målet,
nirvâna, "vindlösheten" eller "utslocknandet",
tillståndet af fullkomlig oberördhet och ro, fanns
äfven före Buddha i bramanismen (se
Brahman). Det bestod i förening med det eviga, tidlösa,
absoluta. Nirvana och brahman voro detsamma. Enheten
med brahman i nirvana ernåddes genom spekulation och
askes. Här tillämpar Buddha en konsekventare religiös
synpunkt, följande sin egen erfarenhet. Legenden vill
veta, att de berömde lärarna ej kunde tillfredsställa
honom. Visst är, att det gudomliga, brahmanâtman,
hade blifvit ett abstrakt begrepp utan förmåga
att väcka eller trösta, en tankebild, vunnen
på negationens väg, utan värde för den lefvande
fromheten, men kräfvande tankens lönlösa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:42:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbd/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free